<p>Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: <em>Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag?</em> Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna.</p><p>Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar.</p><p>Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.</p>

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag? Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna. Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar. Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.

Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40. Studien är av fallstudiekaraktär och består av två grundpelare. Dels ingår kvalitativa data i form av intervjuer med företrädare för fastighetsbolagen, dels jämförs dessas räkenskaper med avseende på hur deras orealiserade värdeförändringar redovisas. Referensramen utgörs av teorier inom bland annat ägarstyrning, ägandeformer, fastighetsmarknad samt om redovisning/IAS. Resultaten av studien visar på att företagens representanter gärna talar om full transparens och jämförbarhet meda  vissa skillnader kan utrönas i hur de orealiserade värdeförändringarna ser ut i bolagen. Också de osäkerhetsfaktorer som kan påverka värderingens validitet analyseras och förklaras inom ramen för studien.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv. Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt. Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image. Narrativen utvärderas slutligen efter hur funktioner, ethos och argument kan skapa trovärdighet hos mottagarna i förhållande till kontexten. Resultat: Bolagens berättelser har effekten att framkalla känslor som spänning, samvaro och trygghet. För att stärka argumenten för sin verksamhet lånar bolagen auktoritet från andra trovärdiga instanser. Genom att framhäva sina ansvarsroller i berättandet, kan de upplevas ha en moralisk karaktär, välvilja och klokhet. Dessa tre dimensioner skapar enligt Jens Kjeldsen trovärdighet hos ethos och en positiv image hos publikens uppfattningar. I artefakterna finns också element som inte är konsekventa med trovärdigheten och ansvaret som deras ethos bär. Det framgår bland annat i sättet att framhålla monopolen som unika, med en defensiv hållning till andra aktörers vilja att ta sig in på marknaden. Narrativen har dessutom en tendens att framföra argument eller slutsatser som saknar vissa belägg och kan därför tolkas som att de har ett starkt påverkanssyfte. Dessa aspekter gör att de mister en del av sin trovärdighet och ärlighet, eller autenticitet. Diskussionen tar även upp fragment ur forskning om PR och CSR, hur trovärdighet kan uppnås hos organisationer i det kommunikativa arbetet.

<p>De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.</p>

De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.

"… en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part. Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar. Vidare vill vi beskriva om de bolag som låter utföra kombinerad granskning upplever fördelar i större utsträckning än de som enbart låter utföra översiktlig granskning. Med hjälp av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod avser vi förklara huruvida upplevda fördelar kan likställas med de incitament diverse teorier menar driver bolag att rapportera hållbarhetsarbete. Resultatet visar att granskningen upplevs bland bolagen medföra fördelar oavsett granskningsprincip. Några större signifikanta skillnader har dock inte kunnat konstateras; varken avseende skillnader i upplevda fördelar eller fördelaktighet utifrån nyttjad granskningsprincip. Däremot kunde signifikanta skillnader påvisas i huruvida omsättningen varit påverkande faktor vid implementering av hållbarhetsrapportering. Dessutom framkom att bolag som rapporterat längre upplevde effektiviserade processer i större mån. / "… development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs". The above quote is how The Brundtland Report defines sustainable development. It is all about the importance of companies implementing and balancing economic, social and environmental dimensions. Lately these fields of responsibility have become a more and more important function for businesses as well as in society. In Sweden, governmentally owned companies are under the obligation to report their consideration of the above mentioned fields of responsibility. Furthermore the obligation also includes ensuring the quality of the sustainability report. The purpose of this thesis is to describe and explain advantages companies perceive with the governmental obligation. In addition to this, the thesis intends to describe whether companies with an audit engagement review are able to emphasize advantages to a greater extent than companies with a review engagement. By means of qualitative and quantitative inquiry we explain whether perceived advantages can be placed on a level with those incentives various theories consider to drive companies into reporting sustainability or not. Results of the study indicate that the review assignment results in perceived advantages irrespective of which review engagement that have been used. Any significant differences were however not able to state; neither between perceived advantages or advantageous because of applied review assignment. However we did find significant differences when it comes to businesses yearly turnover and its impact when deciding whether to begin sustainability reporting or not. We also found that companies that have used the sustainability report for a longer time, before the governmentally obligation, were able to bring out more effective processes as an advantage to a greater extent than companies that quite recently started reporting sustainability.