Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

Denna studie undersöker hur kommunikatörer arbetar med strategisk kommunikation i Sveriges högsta ishockeyliga SHL. Uppsatsen är inriktad på sociala medier och hur kommunikatörerna arbetar med de möjligheter som detta medfört. Uppsatsen undersöker även vilken roll kommunikatören får i organisationen Vårt syfte är således att skapa en förståelse för kommunikatörens roll i organisationen och hur de genomför sitt arbete ur en strategisk synvinkel.           För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med kommunikatörer anställda av de ishockeyklubbar som tillhörde SHL under säsongen 2016/2017. Gemensamt för respondenterna är att samtliga är ansvariga för respektive klubbs användning av sociala medier.          Resultatet visar att klubbarna arbetar med sociala medier strategiskt för att bygga sitt varumärke men att de övergripande kommunikationsmålen inte skiljer sig från andra kommunikationskanaler. Strategierna mellan de olika sociala medierna skiljde sig dock från varandra i arbetet med att nå olika målgrupper. Det finns en efterfrågan om att kunna ha fler anställda som jobbar med kommunikation. Det skulle ge möjligheten för kommunikatörerna att kunna fokusera på färre medier samtidigt vilket skulle resultera i bättre kommunikation och högre kvalitet på materialet som produceras. / This study examines how communication officers work with strategic communication within the highest tier of the Swedish ice hockey league (SHL). We look into the communicator’s role within the organization. This essay also focuses on social media and how the communicators work with the opportunities that social media brings to the clubs. The purpose of the essay is therefore to examine how the communicators work with strategic communication and to create an understanding of the communicator’s role within the organization.           To reach a result we conducted qualitative interviews with communicators who are employed by the different clubs that made up the SHL during the season 2016-2017.  All communicators who were interviewed all had in common that they were responsible for their clubs social media use.           Results show that the communicators work with social media strategically to improve their trademark. These strategies are divided between different social mediums to reach different target groups. Another finding showed that communicators expressed a desire to have more people employed working with communication. This would give the communicators the opportunity to focus on fewer mediums which would result in better communication and a higher quality of the material that is produced.