Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna.