• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 96
  • Tagged with
  • 96
  • 42
  • 35
  • 28
  • 26
  • 20
  • 20
  • 20
  • 19
  • 19
  • 16
  • 12
  • 9
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ska vi leka med nå't? : - En studie om leksaksutbudet på två förskolorsamt två pedagogers argument kring valet avleksaker.

Zirnig, Bianca January 2014 (has links)
Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra. Exempelvis är begreppet ”pedagogiska leksaker” ett uttryck som diskuteras. Mittresultat visar att leksaksutbudet på förskolorna är relativt klassiskt, samt att pedagogernasargument kring valet av leksaker, överensstämmer med det utbud av leksaker som finnstillgängligt för barnen på förskolorna.
2

Leksaker : Är de ett pedagogiskt redskap?

Boström, Eva-Lena, Åhlund, Camilla January 2009 (has links)
<p> </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur leksakerna stimulerar barns lek, lärande och utveckling. För att få svar på detta samt på våra frågeställningar har vi använt oss av tio intervjuer samt deltagande observationer. De resultat vi fick från våra datainsamlingsmetoder var att leksakerna påverkar barns kognitiva, språkliga, sociala, motoriska och psykologiska utveckling.  Genom leksakerna utvecklar barnen också en personlighet samt att deras självförtroende växer i leken. De faktorer som påverkade barns val av lek var leksakens färg, form och vikt. Vi fann även att verklighetstrogna leksaker var attraktiva hos barnen samt att barnen blev influerade av vad de andra barnen lekte med. Resultatet pekar mot att personalen på förskolan har en roll att gå in och göra barnen medvetna om leksakernas möjligheter och funktioner vid olika aktiviteter. Vår slutsats av detta forskningsarbete är att alla leksaker kan bli pedagogiska i leken och bidra till ett lärande och utveckling hos barnen.</p>
3

Leksaker : Är de ett pedagogiskt redskap?

Boström, Eva-Lena, Åhlund, Camilla January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur leksakerna stimulerar barns lek, lärande och utveckling. För att få svar på detta samt på våra frågeställningar har vi använt oss av tio intervjuer samt deltagande observationer. De resultat vi fick från våra datainsamlingsmetoder var att leksakerna påverkar barns kognitiva, språkliga, sociala, motoriska och psykologiska utveckling.  Genom leksakerna utvecklar barnen också en personlighet samt att deras självförtroende växer i leken. De faktorer som påverkade barns val av lek var leksakens färg, form och vikt. Vi fann även att verklighetstrogna leksaker var attraktiva hos barnen samt att barnen blev influerade av vad de andra barnen lekte med. Resultatet pekar mot att personalen på förskolan har en roll att gå in och göra barnen medvetna om leksakernas möjligheter och funktioner vid olika aktiviteter. Vår slutsats av detta forskningsarbete är att alla leksaker kan bli pedagogiska i leken och bidra till ett lärande och utveckling hos barnen.
4

När Babblarna flyttar in på förskolan : En intervjustudie om leksaker som läromedel på förskolan

Marklund, Lisa January 2015 (has links)
Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna. Annat som framgår i resultatet är att de flesta pedagogerna ser fördelar med att ha Babblarna som temaarbete då de upplever att de kan ta in Babblarna överallt i verksamheten. Studien belyser även pedagogers reflektionsarbete och förskolan som lärande miljö.
5

När leksaker talar : En innehållsanalys av två generationers minnen kring leksaker

Hugoson, Marlene January 1997 (has links)
<p>B-uppsats ht 1997 på Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Accederad som handling ULMA 38868 i arkivet vid Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala</p>
6

Lek, leksaker och Lego - lärare och elevers uppfattning

Eriksson, Therese January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.   </p>
7

Lek, leksaker och Lego - lärare och elevers uppfattning

Eriksson, Therese January 2009 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.
8

Dockor, LEGO och pinnar : en jämförelse av genus i barns lek inomhus och utomhus

Bondesson, Jonas January 2012 (has links)
Syftet med min studie var att undersöka om skogsleken var mindre könsstereotyp äninomhusleken. Jag undersökte vad barn leker, vilka de leker med och vilka redskap deanvänder i leken samt jämförde inomhusleken med skogsleken. Undersökningen genomfördesmed hjälp av löpande observationer. Resultatet visade att inomhus lekte barnen oftastkonstruktionslekar och rollekar. Utomhus var rörelselekarna vanligast. Barnen lekte helst medandra barn av samma kön som de själva. Inomhus lekte barnen oftast i små grupper medan deutomhus oftare lekte i större grupper. De redskap de använde var inomhus oftastfärdigkonstruerade och användes på det sätt som förväntades. Utomhus användes oftastpinnar, på många olika sätt, som redskap.Min undersökning visade, precis som tidigare forskning, att inomhusleken följer detraditionella genusmönster som finns och att skogsleken till viss del bryter dem. Detta är dockinget som sker per automatik, utan något man ständigt måste arbeta med.
9

Finns det pojk- och flickrum på förskolan? / Are there boy's and girl's room in the preschool?

Johansson, Charlotte January 2010 (has links)
No description available.
10

Söta Husfruar och Händiga Ingenjörer : Könsbilder i svensk leksaksreklam 1949 - 2009 / Caring Housewives and Handy Engineers : Pictures of Gender in Swedish Toy Advertising 1949-2009

Wegerif, Nova January 2015 (has links)
Den här uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att ställa denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jämställdhet i samhället i stort under samma historiska period. För att göra detta har jag genomfört en innehållsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger från 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gått till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar. Undersökningen visar att vissa förändringar har skett under perioden, särskilt gällande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, då jämlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella ämnen i samhällsdebatt och politik. Från 80-talet och framåt så blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, även om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som användes blev mer subtila och implicita. Vad gäller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn så har de under hela perioden varit genomgående traditionellt stereotypiska. Flickor har framställts som omvårdande, husliga, och intresserade av skönhet, mode och romantik. Pojkar har framställts som aggressiva, äventyrliga, händiga och intresserade av teknik och konstruktion. Detta kan tänkas spegla de underliggande könsmaktsstrukturer och föreställningar om könsroller som fortfarande genomsyrar samhället och gemene kvinna/mans uppfattningar om kön och identitet, trots att samhället formellt och rättsligt är jämlikt.

Page generated in 0.0381 seconds