<p>B-uppsats ht 1997 på Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Accederad som handling ULMA 38868 i arkivet vid Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala</p>

<p>Falska minnen kan uppstå från <em>orsaksslutledninga</em>r vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.</p>

<p>Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.</p>

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.

<p>Ibland återger barn, exempelvis i förhörssituationer, otäcka berättelser om händelser som de hävdar att de upplevt, fast så inte är fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hågkomsten förändras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, låtsaskompisar, skulle påverka barns rapportering om låtsaskompisar i jämförelse med de som inte fick någon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-åringar på en förskola uppdelade i två grupper deltog i studien. Sagan Alfons Åberg och hemlige Mållgan lästes för den ena gruppen. En standardiserad intervju genomfördes. Barn i båda grupperna rapporterade om låtsaskompisar och flest svar fanns oväntat i gruppen utan aktivering. Möjligen agerade försöksledaren på ett sätt som barnen ansåg vara en ny situation där nya regler och kriterier för verklighet och fantasi blev gällande.</p>

Ibland återger barn, exempelvis i förhörssituationer, otäcka berättelser om händelser som de hävdar att de upplevt, fast så inte är fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hågkomsten förändras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, låtsaskompisar, skulle påverka barns rapportering om låtsaskompisar i jämförelse med de som inte fick någon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-åringar på en förskola uppdelade i två grupper deltog i studien. Sagan Alfons Åberg och hemlige Mållgan lästes för den ena gruppen. En standardiserad intervju genomfördes. Barn i båda grupperna rapporterade om låtsaskompisar och flest svar fanns oväntat i gruppen utan aktivering. Möjligen agerade försöksledaren på ett sätt som barnen ansåg vara en ny situation där nya regler och kriterier för verklighet och fantasi blev gällande.

Syftet med studien var att undersöka om en flygolycka påverkar passagerarnas flygrädsla på längre sikt och eventuella konsekvenser som det kan innebära. Hur och på vilka sätt påverkar i så fall ett trauma som en flygolycka passagerarnas rädsla att flyga utifrån ett längre tidsperspektiv. 27 män och kvinnor, som alla var med i flygolyckan i Gottröra den 27 december 1991, har varit målgrupp för studien. Metoden som användes var en enkätundersökning distribuerad till 44 personer, med 27 medverkade till en svarsprocent på 61 %.  Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hävdar att de inte var flygrädda innan flygolyckan, medan över 70 % är flygrädda efter händelsen och 81 % av dem anser att flygolyckan var den bidragande orsaken till deras flygrädsla. Undersökningens slutsats är att upplevelsen av en flygolycka har inverkan på passagernas flygrädsla och att den även kvarstår två decennier efter olyckan inträffade. Större delen av gruppen har än idag svårigheter med startle reactions och påverkas av lukt och ljudstimuli samt bildminnen från olyckstillfället. Majoriteten av respondenterna anser att händelsen har påverkat deras liv och att de bär med sig flygolyckan som en livserfarenhet.

No description available.

I det här arbetet har jag haft som ambition att undersöka inspiration och kreativitet genom det mänskliga minnet som ett sätt att berika designprocessen. Genom att besöka platser som ofta återvänder till mig i minnet har jag ämnat designa möbler som fångar essensen av dessa platser. Jag har vänt mig inåt för att finna det som verkligen fångar platsen och låtit associationer och känslor leda mig framåt i strävan att besjäla objekten.