No description available.

The usage of location in mobile applications is becoming more explored as a field, but the ability to implement location-specific data has often been limited and the applications mainly focusing on having information location liked. This thesis aims to explore how to make a mobile application that lets users share and take part of each other’s memories. As well as finding an appropriate balance between location based and location linked messaging.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vuxenstuderande, andraspråkselever i den grundläggande utbildningen i svenska som andraspråk, delkurs 4 tolkar två bilder i en lärobok i avsnittet som introducerar skönlitteratur. Metoden som användes är triangulerad, varav kvalitativ intervjuteknik utifrån Kvale och Brinkmann (2015), textanalys utifrån Fejes och Thornbergs (2015) tredje analytiska dimension, samt textanalys som undersöker nyckelords metaforiska utvidgning utifrån Söderbergs (1980) språkvetenskapliga metod. Resultatet visar att eleverna tolkar bilderna, anknyter bilderna till tidigare erfarenheter samt att bilderna engagerar dem till drömmar och eget skapande genom att det eleverna minns när de ser på bilderna väl knyter an till det de drömmer om och det som engagerar dem till eget skapande. Naturen som överordnad del med skogen, floden och växtligheten som underordnade delar uppmärksammades centralt i elevutsagorna genom de metaforiska utvidgningarna som nyckelorden gav upphov till. Resultatet visar genom elevernas tolkningar och deras uttryckta tidigare erfarenheter också att de undersökta bilderna är åldersadekvata genom att bilderna lämpar sig i andraspråksundervisningen för vuxna elever som studerar svenska som andraspråk. Resultatet visade att bilderna inspirerade eleverna till att ta del av skönlitteratur och att skapa själva.

Forskning om det mänskliga minnet är omfattande och likaså forskning kring evolutionsteorin, men studier som undersöker hur människors barndomsminnen har påverkat deras beteenden och synsätt i vuxen ålder utifrån evolutionsteorin är mer sällsynta. Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att denna kunskapslucka fylls igen. Semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, en socialpedagog, två psykologistudenter, två sociologistudenter samt en sjuksköterskestudent genomfördes med fokus på vilka barndomsminnen de haft, negativa eller positiva, samt hur de upplevt att det påverkat deras beteenden och synsätt i vuxna livet. Informanternas ålder var mellan 25 – 66 år och det var fem män och fyra kvinnor. Utifrån informanternas svar undersöktes om dessa kunde kopplas till evolutionsteorin och om barndomsminnena hade överlevnadsvärden. I resultatet av den tematiska analysen framträdde sju teman: 1. Rädsla, 2. Utanförskap, 3. Hjälpsamhet, 4. Föräldra-/vuxenroll, 5. Tillhörighet, 6. Svek/brist på tillit och 7. Negativa erfarenheter. Studiens resultat ger förståelse för hur barndomsminnen kan påverka människors beteenden samt hur evolutionsteorin kan ta sig uttryck hos människor idag. Resultatet visar människors strävan att ständigt förbättra sina egenskaper genom att lära sig av sina eller andras misstag. Studien ger därmed ett psykologiskt bidrag till den kvalitativa forskningen om hur människors minnen kan anpassas genom generationer utifrån evolutionsteorin. / Research in human memory is extensive and so is research on the theory of evolution, but studies that investigate how people's childhood memories have influenced their behaviors and approaches in adulthood based on the theory of evolution are rare. The purpose of the present study was to contribute to the completion of this knowledge gap. Semi-structured interviews with three educators, a social educator, two psychology students, two sociology students and a nursing student were conducted focusing on which childhood memories they have had, negative or positive, and how they have experienced how it has affected their behavior and approach in adult life. The informants were between 25 and 66 and there were five men and four women. Based on the informants' answers, we examined whether these could be linked to the theory of evolution and if childhood memories has survival values whether these could be linked to the theory of evolution and if childhood memories has survival values. In the result of the thematic analysis, seven themes emerged: 1. Fear, 2. Alienation, 3. Helpfulness, 4. Parental / Adult Role, 5. Belonging, 6. Betrayal / Lack of Trust and 7. Negative experiences. The study's results give an understanding of how childhood memories can affect people's behavior and how evolution  theory can be applied in people today. The result shows people's efforts to constantly improve their characteristics by learning from their or other’s mistakes. The study thus makes a psychological contribution to the qualitative research on how people's memories can be adapted through generations based on the theory of evolution.

<p>På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet.</p> / <p>Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.</p>

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet. / Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.

Filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives (2010) presenterar ett antal scener som är till synes orelaterade till filmens övergripande handling. Filmens titel antyder att dessa scener möjligen kan vara minnen ur titelkaraktärens tidigare liv, emellertid finns det ytters lite underlag för en sådan tolkning i själva filmen. Syftet blir därmed att närmare undersöka dessa scener, att söka tematiska kopplingar mellan dessa scener och filmen som helhet, samt att försöka komma fram till hur dessa scener kan ses arbeta med minnen.Laura U. Marks bok, The Skin of the Film (2000), har valts som underlag för den följande analysen i förhoppning att de tankar som läggs fram där skall kunna nyttjas för att tolka och diskutera de nämnda scenerna i filmen. I arbetet nyttjas därtill den metod som förespråkas av det hermeneutiska vetenskapsidealet för att erhålla kunskap.Arbetet visar på att filmen inte nödvändigtvis söker att gestalta minnen utan kan ses locka åskådaren till att minnas genom att presentera bilder som bäst förstås genom kroppslig inlevelse i bilden, kort sagt; filmen söker att aktivera åskådarens minne genom bilder med haptiska kvaliteter. Detta görs samtidigt som filmen ständigt återkommer till samma tema; resan till naturen. Åskådaren får alltså både bevittna filmens karaktärers resa och lockas till att själv uppleva detta utifrån sina egna minnen. Naturen är dock inte nödvändigtvis resans mål, filmen ses snarare försöka föra åskådaren till ett visst sinnestillstånd.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols’ autobiography Life After Death (2012) and Stephen King’s horror novel ’Salem’s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ‘Salem’s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King. Considering the length of this study the author has chosen to limit the comparison of Echols’ autobiography with Stephen King to only one of King’s novels, ‘Salem’s Lot. One issue of discussion in this study is as to wether it is legitimate to compare two different genres and to what length they correspond with each other on a literary level. Thus the choice of certain narrative tools for the analysis. The author of this study uses theories based on the works of literary theorist Gérard Genette and also discusses autobiography as genre. Themes that are explored in the analysis are memories, horror, evil places and children at risk, the latter especially in the modern American horror genre. The study highlights that Damien Echols frequently read works by Stephen King, both during his adolescence and in prison, and was inspired by a certain “beat” in King’s novels. Furthermore, both authors use themes as the above mentioned memories, horror, evil places and children at risk in their works. This paper concludes with showing that Echols is influenced in his writing by King’s horror novels, both on a narrative level and a thematic level.

Museo de la Memoria y los Derechos Humanos (MMDH) in Santiago, Chile is dedicated to the depiction of a difficult heritage. This museum of memory and human rights narrates the military dictatorship in Chile 1973–1990, a time when thousands of people were subjected to unthinkable human rights violations committed by the Government Junta of Chile. Memorial museums exist worldwide and aim to depict a specific historical event when people have been victimized by the state. By showcasing the crimes committed by the junta, MMDH seeks to contribute to the culture of human rights to prevent human rights violations from reoccurring in the future; a culture of Nunca Más (Never Again). In this thesis, the permanent exhibitions of MMDH have been studied through the lenses of representation and discourse theory. The purpose has been to understand the way in which the museum depicts the dictatorship and whether the goal of contributing to a human rights culture was visible in the material that is presented in the exhibitions. The results show that MMDH depicts a story using different themes primarily relating to the crimes committed by the Chilean state and the civilian population’s fight for human rights. In the exhibitions, several themes evoke emotions and can generate a real impact on the visitors. However, the museum presents its material without analysis or interpretation and it disclaims placing the dictatorship in a historical and political context, which can inhibit the educational purpose of the museum. In addition, since the exhibitions lack educational material on human rights and democracy, the categorization of being a museum of human rights with the goal of contributing to a culture of human rights, is insufficient. In the discourse of the exhibitions present at MMDH there is an apparent inclusion and exclusion of narratives which can be explained by the museum’s political link in a country that to this day is undergoing a process of dealing with its past. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.