Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.     In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine Blütezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfüllen. Junge Frauen, aus Deutschland neu angekommen, wurden in die Gemeinde aufgenommen und stellten am Anfang der 1950er Jahre einen beträchtlichen Teil der aktiven Gemeindemitglieder dar. Sie forderten mit ihren spärlichen Bindungen an Stockholm und in ihrer sozialen Position als Arbeiterinnen das Selbstbild einer traditionsreichen, bürgerlichen und patriarchalen Gemeinde heraus. Während die Position der Gemeinde in Schweden durch die Berufung auf eine lange Tradition gesucht wurde, war die Beziehung zu Deutschland auf die Gegenwart fokussiert. Durch zahlreiche Berichte von Flüchtlingslagern, Trümmerstädten und Kriegsgefangenen wurden in der St. Gertruds Gemeinde Referenzen geschaffen, um an das deutsche Leiden zu erinnern. Die nationalsozialistische Diktatur wurde dagegen nur oberflächlich thematisiert. Für Erinnerungen an eine Kindheit und Adoleszenz geprägt vom Nationalsozialismus wurde in der St. Gertrud kein Bezugsrahmen geschaffen.     In den Gesprächen mit vier weiblichen Mitgliedern der Gemeinde stellt sich heraus, dass sie untereinander nicht über ihre Kindheit im „Dritten Reich“ gesprochen haben. In ihren Erzählungen messen sie dem Krieg und seinen Folgen, dem Nationalsozialismus und der Migration nach Schweden sehr unterschiedliche Bedeutung in ihren Leben zu.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande. Däremot har de flesta uttryckt ett missnöje över musikundervisningen under högstadietiden, som de uppfattade som en stökig tid. Informanterna anser att lärarens roll och uppdrag är att inspirera eleverna och hjälpa dem att hitta sin roll och utvecklas kreativt. De som valt att studera musik vidare hade redan under grundskoletiden ett stort intresse för ämnet. Musikundervisningen vid sidan om skolan blev mer tagen på allvar eftersom alla valt att vara där och eleverna kunde inspireras av varandras utveckling.

This study compares Erik Goos’s memories of World War I to what two Swedish school books in history, Historia 1b and Möt historien 1b, write about the war. Erik was born in Germany in the year of 1900 but moved with his family to Sweden as a young boy. At the age of 15, Erik got an apprenticeship at a German clothesdealer in Rödding. 1918 was the year Erik got summoned to the military service which meant he never really got out to war until the war was over. What he did experience was the November Revolution in Germany towards the end of the war. The text books used in Swedish high school describe the events of the war chronologically in a way that is easy to survey. Because of the limited space in the school books there is less focus on the individual person and more of an overview of the whole war and its consequenses. Möt historien 1b is slightly more nuanced in its contents than Historia 1b. Möt historien 1b includes material from several different sources, for example letters from individuals who fought in the war. A story as the one told by Erik is a great example of a source that the Swedish curriculum would do well to integrate into their history lessons.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen. / The project examine landscape and identifying different places. Connected to these places are personal memories. How can I as an architect strengthen the memory of the place as well as the place it self with architecture? Can these architectural structures be generators for the local environment as well as the regional? The project is also about investigate if the experience is to be taken with you as beholder, or if it should be isolated to that single place.

I mitt examensarbete arbetar jag med minne, plats och identitet. Mitt mål med projektet är att formgiva ett skåp med naturinspiration från Dalsland. Med mina kopplingar till Dalsland har jag tittat närmre på landskapets mönster i naturen. Temat intresserar mig för jag har under många år samlat bilder och filmer på mönster jag har sett i naturen. Dessa mönsterbildningar i naturen väcker minnen hos mig och kan väcka hos andra.  Jag hittar jag mönster i Dalsland som naturen skapat. Under examensarbete vill jag undersöka hur man kan gestalta en plats naturmönster i en möbel. Med mitt examensprojekt hoppas jag kunna uppnå nya erfarenheter till tekniker jag inte testat tidigare. Jag vill bland annat testa att CNC-fräsa som komponent till ett skåp. Samt visa de jag lärt mig under mina år på Konstfack.  På botten av Vänern har vattnet format sandbottnen till ett vågmönster. Det här sandmönstret har jag ritat upp i ett 3D-program utifrån ett fotografi som jag sedan CNC-fräst ut i MDF. Sanden ligger horisontellt på botten av Vänern, men nu har jag rest upp mönstret och satt MDF-skivorna med det frästa mönstret på ett skåp. Med examensarbetet vill jag kunna rekonstruera och hylla naturens vackra mönsterbildningar. Mitt examensarbtet är viktigt för det visar prov på en formgivningprocess jag brukar använda mig av. Mitt arbete visar hur man kan använda CNC-tekniken till möbelformgivning. Arbetet är viktigt för de visar hur mycket minnen och referenser människor kan få av ett mönster.

Mitt arbete handlar om jorden, världen och mig själv. Om en känsla av främmandeskap inför verkligheten, och en vilja att hitta sätt att återanknyta till den. I min uppsats berättar jag om vad jag tänkt på och gjort i min process. Tänk om vår plats som människor på jorden var en annan? Tänk om vi var mindre, tänk om andra, icke-mänskliga saker var större? Eller tänk om vi var mer eller mindre än människor, eller andra saker mer människo-lika än vad vi ser? Jag har i mitt projekt velat återanknyta till mitt ”barndoms-jag” och de ”jag” som jag varit genom åren, som ett sätt att öva på perspektivskiftena och förmågan att föreställa mig alternativa verkligheter som jag haft och mist under vägen. Min metod för att praktiskt omförhandla verkligheten varit att jobba intuitivt, lekfullt, med olika aspekter av mitt barnasinne. Jag har utgått från idén om att när min perception av verkligheten varit annorlunda, som när jag var barn, har den ändå varit lika mycket verklighet som den jag uppfattar nu. Att återanknyta till den är att förändra, eller förlänga, min nuvarande verklighetsbild.

Studien avser att undersöka om ämnet idrott och hälsas kursplan återspeglas i före detta elevers minnen av ämnet. Halvstrukturerade tematiska intervjuer genomfördes med 5 före detta elever av ämnet idrott och hälsa 1. Dessa intervjuer sammanställdes med en fenomenografisk analysmetod och resultatet av dessa analyserades med hjälp av Bourdieus teorier samt ställdes de mot kursplanen. Studien visar att före detta elever har många tankar kring ämnet även idag och att deras upplevelser bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det vill säga att kursplanen inte följs vilket leder till att ämnet får en svagare position på skolans fält.

Terrorattentet mot World Trade Center i New York den 11 september betraktas som en avgörande händelse för hur vi förstår världen idag. Själva datumet har blivit synonymt med händelsen. Francis Fukoyama (1989) kallar tiden före 9/11 och efter kommunistblockets fall i början av 90-talet för historiens slut. Den stora kampen mellan olika ideologier är utkämpad och den liberala demokratiska kapitalismen har segrat. Världen har landat i en jämvikt. Om kommunistblockets fall är historiens slut så är 9/11 historiens återkomst där en ny kamp och nya skiljelinjer inträder. Men för personer födda i början av 90-talet är den tiden inte slutet utan början och 9/11 är deras introduktion till världen och historien. För många av dem är det den första nyheten de minns.   Denna studie undersöker formativa nyhetserfarenheters betydelse genom att analysera 90-talisters berättelser om 9/11. Analysen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv, närmare bestämt Erving Goffmans framing-teori, genom en kombinerad tematisk och narrativ analysmetod.   Studien visar hur fem svenska personer födda mellan 1990 och 1995 ramar in 9/11 och deras inramning skiljer sig från den initiala mediala inramningen av händelsen.   Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur individer ramar in sitt första nyhetsminne och hur detta avviker från den mediala inramningen.

Denna undersökning utreder hur och varför Föreningen Gamla Halmstad startade 1923 i Halmstad som en kollektiv historiekulturell minnesgemenskap och bevarande organisation. Undersökningen svarar på vilka aktörer som dominerar vid föreningens tillkomst och vilka förändringar i gemenskapen som kommer till uttryck i dess årsbok fram till dess förste ordförandes död 1941 vad avser frågan om definition av gemenskapens kollektiva minne. Den svarar även på frågan om syftet med gemenskapen och förankrar den med vidare tillhörighet till kulturarv och med fosterlandsvänner. Teoretiskt används Ludwik Flecks kunskapsteori där de tre begreppen tankegrupp, tankestil, riktad perception är centrala liksom Flecks sammanhållning av fack och populärvetenskap. Som kompletteringar till Flecks kunskapsteori används social nätverksteori i den bearbetade Powellska traditionen och Jörn Rüsens historiekulturella teori med Jan Assmanns kompletterande minnesteori. Uppsatsens tillvägagångssätt operationaliserar gemenskapen till en processuell gemenskap där relationen mellan personer undersöks och där en undersökning av den historiska berättelsen ses som en pågående process som kan undersökas utifrån Jörn Rüsens historiekulturella dimensioner och Jan Assmanns minnesteori. Materialet för undersökningen utgörs främst av den årligen återkommande årsboken med för denna uppgift avgränsning till åren 1924 – 1941. Tillvägagångssättet gör det möjligt att i historiekultur inkludera såväl den i gemenskapen aktivt brukade som den lagrade kulturen vilken vid behov kan reaktiveras. Rörligheten mellan den aktiva sociala nivån och den arkiverade kulturella gör det möjligt att synliggöra vilka dimensioner av historiekulturen som under perioden 1923-1941 får företräde i årsboken som dess kulturella minne.