No description available.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan experimentera med mönster genom olika tyger och sedan klä möbler med det. Jag har arbetat med randiga tyger -bolstervar- där jag klippt i tyget och sytt ihop det så att ränderna har fått mötas på andra sätt än dom ursprungligen gjorde i vävstolen. På så sätt har jag byggt upp mina mönster av randiga tyger och sedan klätt in möbler i dessa tyger. I min undersökande del har jag studerat 5 tekniker att klä in och drapera möbler på, alltifrån hur man kan täcka något med en harts till hur man kan jobba med lapptäcken.Utifrån dessa undersökningar gjorde jag egna experiment ochmodeller som jag sedan utvärderade.Den teknik och det uttryck som jag till slut valde att arbeta med, vilket var lapptäckesteknik, kom att bygga vidare på ett koncept som jag arbetat med under min utbytestermin i Mexiko.I och med detta examensarbete tog jag det mexikanska projektet till svensk mark och arbetade med svenska uttryck i textilen.Jag har tillverkat två stycken stolar/fåtöljer och ett skåp.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare. Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna. Resultatet har visat att eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att eleverna fick möjlighet att använda laborativt material.

Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att få fram nationella och internationella studier. Den första tilltänkta åldersgruppen var 6-8 år, men den fick utökas till åldrarna 3-15 år, på grund av begränsad forskning i den tidigare tänkta åldersgruppen. Materialet som användes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna använde var: visualisering, hypotes, räknestrategier samt att försöka se samband. Valet av strategier grundar sig på elevernas förkunskaper om mönster och talföljder. Resultatet visade bland annat att även läraren har en stor roll i elevers utveckling av strategier vad gäller arbetet med mönster och talföljder. Detta är viktigt eftersom utvecklingen av strategier i arbetet med mönster och talföljder är en grund för det fortsatta algebraiska tänkandet.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie med fokus på yngre elevers förståelse för mönster. Studien behandlar även vanligt förekommande svårigheter kring mönster och hur lärare i förskoleklass kan arbeta för att främja elevernas förståelse. Studiens resultat har sin grund i vetenskapliga artiklar som visar på att det finns många faktorer som påverkar och avgör vilken nivå av förståelse en elev ligger på samt att svårigheterna varierar utifrån vilken typ av mönster eleven arbetar med. Genom analysen framkommer hur dessa olika faktorer kan användas och tas hänsyn till i undervisning av förskoleklasselever.

<p>Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som lärare kan lägga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nå målen i åk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlärningen inom detta område. Två klasser har deltagit i undersökningen. Båda klasserna fick samma uppgifter att göra, men läraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfällen för att en jämförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar på att klassen som fick diskutera mycket med sin lärare hade utvecklat sitt matematiska språk i högre grad än klassen som inte hade diskuterat lika mycket. Vad det gäller elevernas mönsterkunskaper så har ingen större skillnad kunna påvisas i klassernas utveckling. Slutsatsen är att diskussionen tillsammans med läraren och de andra eleverna är en viktig faktor för utvecklandet av ett matematiskt språk</p>

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som lärare kan lägga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nå målen i åk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlärningen inom detta område. Två klasser har deltagit i undersökningen. Båda klasserna fick samma uppgifter att göra, men läraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfällen för att en jämförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar på att klassen som fick diskutera mycket med sin lärare hade utvecklat sitt matematiska språk i högre grad än klassen som inte hade diskuterat lika mycket. Vad det gäller elevernas mönsterkunskaper så har ingen större skillnad kunna påvisas i klassernas utveckling. Slutsatsen är att diskussionen tillsammans med läraren och de andra eleverna är en viktig faktor för utvecklandet av ett matematiskt språk

Möbler och skulptur är något väldigt besläktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen är centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet. Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bär kommer sätta dessa parametrar ur spel och förändra uppfattningen av föremålen. Jag ska arbeta med mönster för att förändra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestå i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lämplig skala. Dels i 2d men också applicerade mönster på de olika volymerna för att undersöka hur de påverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrån egna teorier och idéer vad gäller mönster och hur man uppfattar volym men också med hjälp av andras studier i ämnet perception. Jag ska skapa möbler med mönster som förstärker eller förändrar deras karaktär utifrån de undersökningar som jag kommer fram till. Beroende på var undersökningen leder mig ska jag ta beslut vilken typ av möbler som jag ska rita. Jag ska göra en familj möbler som tillsammans bildar en helhet. Likt en kollektion där föremålen hjälper varandra och berättigar varandras varande. Möblerna ska kunna stå för sig själva utan att behöva bakomliggande process och undersökningar för att kunna betraktas och uppskattas. Upplevelsen ska vara tydlig och direkt, men skapa en lust att veta mer och få besökaren att hitta sitt eget förhållande till möbelerna. / Kandidatexamen 2009

Arbetet med mönster, genom dess innehållande av strukturer och samband, är en betydelsefull del inom området algebra. Genom att bedriva undervisning i de lägre årskurserna om matematiska mönster kan elever få en god grund att stå på i mötet med den mer komplexa algebran. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenografi, där elever i årskurs 1 ombeds att lösa ett antal uppgifter om upprepade samt växande geometriska mönster. Utifrån denna metod syftar studien till att bidra med kunskap om hur elever i de yngre åldrarna uppfattar matematiska mönster. Genom detta syfte, bidrar studien också till förståelse för vad det finns för kritiska aspekter i samband med erfarandet av de två mönstertyperna. När kunskap om ovannämnda delar finns tillhands, kan lärare designa undervisning på ett sätt som gynnar elevers lärande.  Resultatet påvisar ett antal kritiska aspekter i samband med förståelsen av upprepade och växande geometriska mönster. Det kan vara kritiskt att identifiera den upprepade delen i ett upprepat mönster och att fortsätta ett upprepat mönster enligt samma struktur. Vidare kan det vara kritiskt att urskilja en växande struktur och ett regelbundet numeriskt samband i de växande mönstren. Upptäcka ett generellt samband i ett växande geometriskt mönster är ytterligare en kritisk aspekt som framkommer i studien.  Elever uppfattar mönster på många skilda sätt, vilket lärare bör ha i åtanke då de planerar och genomför undervisning. Det finns viktiga aspekter som bör synliggöras i undervisningen så att elever kan utveckla en förståelse för upprepade och växande mönster. / The work of patterns, through its content of structures and relationships, is an important part in the area of algebra. Teaching pupils in the lower grades about mathematical patterns, helps them to understand the more complex algebra. The study is a qualitative interview study inspired by phenomenography, where pupils in grade 1 were asked to solve a number of tasks related to repeating as well as growing geometric patterns. Based on this method, the study aims to contribute knowledge about how pupils in the younger ages perceive mathematical patterns. In connection with the purpose of this study it also contributes to the understanding about what the critical aspects connected to the two types of patterns could be. Once knowledge of the above-mentioned parts is available, teachers can design their education in a way that benefits pupils' learning. The result shows a number of critical aspects associated with the understanding of repeating and growing patterns. It may be critical to identify the repeating part in a repeated pattern and to continue a repeated pattern according to the same structure. Furthermore, it may be critical to distinguish a growing structure and a regular numerical connection in the growing patterns. Discovering a general relationship in a growing geometric pattern is another critical aspect that appears in the study. Pupils perceive patterns in many different ways, which teachers should keep in mind when planning and conducting teaching. There are important aspects that should be made visible in the education so that pupils can develop an understanding of repeating and growing patterns.

Denna studie syftade till att undersöka förskollärares attityder till rörelseaktivitet samt att se mönster i de svar vi fått. I studien genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på förskolor i Mellansverige. Intervjuerna innehöll halvstrukturerade frågor för att få fram vilka attityder förskollärarna har till rörelseaktivitet i förskolan. Resultatet visade att det finns förskolor som planerar och utför rörelseaktiviteter regelbundet, men att det också påträffas verksamheter som inte bedriver någon planerad rörelseaktivitet. Samtliga förskollärare håller samtliga informanter med om åsikten om att rörelse sker naturligt i barns vardag men åsikterna skiljer sig vid frågan om det den är tillräcklig för barns bästa. Med denna undersökning önskar vi kunna ge en inblick i hur olika förskollärare kan se på rörelseaktivitet. Vi vill också framhäva vikten av rörelseaktiviteter i förskolan, för barnens välbefinnande, utveckling och framtid.