Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att få fram nationella och internationella studier. Den första tilltänkta åldersgruppen var 6-8 år, men den fick utökas till åldrarna 3-15 år, på grund av begränsad forskning i den tidigare tänkta åldersgruppen. Materialet som användes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna använde var: visualisering, hypotes, räknestrategier samt att försöka se samband. Valet av strategier grundar sig på elevernas förkunskaper om mönster och talföljder. Resultatet visade bland annat att även läraren har en stor roll i elevers utveckling av strategier vad gäller arbetet med mönster och talföljder. Detta är viktigt eftersom utvecklingen av strategier i arbetet med mönster och talföljder är en grund för det fortsatta algebraiska tänkandet.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?   Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin och den konsultväljande strategin. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som har positiva effekter inom problemlösning hos elever med svårigheter inom matematik, lässvårigheter samt andraspråkselever. Samhället samt omvärlden kommer ställa olika krav på kommande generation där metoder och lösningar sällan är givna. Därav fokuserar denna studie på analys av effektiva undervisningsmetoder inom problemlösning i grundskolan. Problemlösningsuppgifter är ett sätt att rusta eleverna till att kunna vara delaktiga medborgare samt självständiga individer. Insamling utav studiens elva artiklar ägde rum genom en databassökning i UniSearch där databaserna ERIC, CINAHL, Academic Search Complete, APA PsycInfo och Social Sciences Citation Index användes. Resultatet visar att explicit undervisning, schemabaserad undervisning, parafrasering samt träning av arbetsminnet är effektiva undervisningsmetoder och strategier för elever med matematiksvårigheter, lässvårigheter samt andraspråkselever i problemlösning.

Elevers skoldag är uppbyggd utifrån olika klockslag. Eleverna börjar skolan vid en viss tid och har raster och lunch vid andra förutbestämda tider. Trots att elever i stor utsträckning styrs av klockan i vardagen är det många elever som upplever svårigheter vid inlärning av klockan. Den här systematiska litteraturstudien syftar att identifiera undervisningsstrategier vid inlärning av klockan och hur elevers lärande av klockan kan se ut. Studien syftar även att identifiera elevstrategier vid klockuppgifter. Resultatet baseras på tio vetenskapligt granskade artiklar som indikerar på två tydliga undervisningsstrategier, sekventiell respektive samlad undervisning. Antingen lärs klockan ut steg för steg under lågstadiet eller lärs stora delar av klockan ut redan under skolans första år. Artiklarna visar även att elevers inlärningsprocess ser olika ut beroende på vilken typ av tid de arbetas med, absolut tid eller relativ tid. Från artiklarna sammanställs tre typer av elevstrategier: att se klockan som intervall, att matcha siffrorna i den angivna tiden med dem på klockan samt att placera visarna i förhållande till varandra.