I denna studie undersöks föräldramötet som en arena för samverkan i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer, med såväl pedagoger som vårdnadshavare, söker studien kunskap om de avsikter och förväntningar som aktörerna har angående föräldramötets funktioner och betydelse för samverkan. Materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och i resultatet framträder att information och samtal, av samtliga aktörer, beskrivs som centrala funktioner för mötet. I samtal och möten mellan aktörerna skapas möjligheter till samverkan. Möteskontexten innebär att pedagogerna har makt över innehåll och utformning. De strävar dock efter att bjuda in vårdnadshavarna till att utveckla verksamheten. Föräldramötets fokus ligger ofta på information om förskolans verksamhet, men studien antyder att många vårdnadshavare gärna skulle ta mer plats i mötet. Det finns även indikationer på att såväl vårdnadshavare som barn får alltmer utrymme i planeringen och genomförandet av föräldramötet.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?   Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin och den konsultväljande strategin. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.

Förskolan och hemmet har ett ömsesidigt ansvar för förskolebarnet, den gemensamma nämnaren som förenar de två uppfostringsarenorna. Tidigare forskning visar att samverkan kan beskrivas på olika vis och kommer med förutsättningar för en fungerande samverkan. Dock har samverkan en central plats i förskolan för att bejaka barnets behov. Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar om samverkan mellan hemmet och förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 14 vårdnadshavare. Studiens tillämpade teoretiska begrepp är isärhållandets princip och partnerskapsprincipen. Resultatet i studien visar att vårdnadshavarna beskriver en samverkan i likhet med partnerskapsprincipen. Dock redovisar resultatet att vårdnadshavarna önskade samverkan ligger i linje med både partnerskapsprincipen och isärhållandets princip. Vårdnadshavarnas prioritet inomsamverkan är daglig och muntlig information om det egna barnet vid hämtning eller lämning. Resultatet redovisar vidare att vårdnadshavarna inte önskar samverka i frågor berörande förskolans organisation. Vårdnadshavarna beskriver även upplevda önskade och oönskade gränssättningar inom samverkan mellan hemmet och förskolan. Studiens slutsats är att samverkan kan beskrivas olika och innefattar individuella förväntningar, därför är det nödvändig att diskutera samverkan gemensamt med alla individuella parter. Vidare är studiens slutsats även att vårdnadshavarna önskar en samverkan dels i linje med partnerskapsprincipen men även i linje med isärhållandets princip