Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006. The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed. What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing. The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas. The Liberals, Conservatives, Social Democrats and the Left Party appears in this study as distinctly anthropocentric.

Följande arbete är en studie i hur reklam från köttindustrin kan bidra till ett upprätthållande och skapande av den köttätande normen. Genom att låta tidigare teorier från discipliner såsom medievetenskap, sociologi och filosofi inneha en central roll, ämnar arbetet till att komma närmare en förståelse för hur ramverksbyggande inom reklam kan sätta produkter i sammanhang som anknyter till rådande normer och ideologier. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt medierna, närmare bestämt reklam från de stora aktörerna inom köttindustrin, bidrar till att upprätthålla och skapa den köttätande normen. Frågeställningar som besvaras är i vilka sammanhang som djur i reklam från köttindustrin framställs, på vilka sätt relationen mellan människan och andra djur framställs som i dessa sammanhang och huruvida det finns kopplingar att urskönja mellan föregående frågeställning till hur den enskilda individen upplever sin inställning till andra djur och att hen väljer att äta vissa av dem. Med hjälp av tidigare forskning, en analys av tre reklamfilmer från köttindustrin och med svar från tre intervjuer som komplement, besvarar arbetet ovanstående frågeställningar samt undersöker huruvida processen som löper via ideologi, reklam, konsumtion och norm kan influera den enskilda människans perspektiv på andra djur än henne själv. Jag vill med följande sidor bidra till det ekologiska fältet inom medievetenskapen och belysa hur reklam som medium kan påverka miljön; ur arbetets perspektiv hur det kan besitta den potentiella makten att influera människans förhållande till andra djur och varför människan vidare väljer att se på vissa av dem som mat.

No description available.

I denna undersökning analyseras tre ämnesläroböcker i religionskunskap. Syftet är att belysa hur relationen mellan religion och natur representeras samt hur innehållet i läroböckerna relaterar till det centrala innehållet för kursen religionskunskap 1. Undersökningens teori utgörs av diskursanalys och metoden är kvalitativ för att i möjligaste mån tydliggöra vad och hur ämnesområdet representeras i de utvalda böckerna. Undersökningen visar att ämnet ej framskrivs varken tydligt eller koncentrerat i de tre läroböckerna, däremot är de religiösa referenserna till naturen påtagliga och återkommande. Resultatet går emot den tidigare forskning som menar att grön religion har tagit den plats som de traditionella religionerna tidigare erhållit. Däremot följer resultatet den forskning som menar att grön religion tagit plats i det utrymme som skapats av sekulariseringen och individualismen.

Mot bakgrund av tidigare forskning om antropocentriskt socialt arbete avser detta examensarbete att analysera hur Socialstyrelsens policytexter och dokument upprätthåller och utmanar antropocentrismen i socialt arbete. Detta kvalitativa examensarbete har med en integrerad diskursanalytisk metod analyserat diskursiva framställningar av icke-mänskliga djur i förhållande till människor i Socialstyrelsens texter. Post-antropocentrism har använts som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att när det icke-mänskliga djuret står i förhållande till en människa med närhet till antropos (människa med hög status) så upprätthålls antropocentrismen i socialt arbete. När ett icke-mänskligt djur är i förhållande till en människa med distans till antropos (människa med låg status) så utmanas antropocentrismen i socialt arbete. Analysen har föranlett en modell för att visualisera resultatet. Examensarbetet föreslår implikationer för framtida våldsforskning att vidare studera icke-mänskliga djur i förhållande till människor. / Drawing on previous research on human-centered social work, this thesis aims to analyze how the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) reproduces and challenges anthropocentrism in social work. Using an integrated discourse analysis as method, this qualitative thesis analyzes how non-human animals are discursively constructed in relation to humans. Post-anthropocentrism has been used as a theoretical framework. Our findings showthat when the non-human animal is depicted in relation to a human with proximity to anthropos (human with high status), anthropocentrism in social work is maintained. Conversely, when a non-human animal is depicted in relation to a human with distance from anthropos (human withlow status), anthropocentrism in social work is challenged. The analysis has led to the development of a model to visualize the results. The thesis suggests implications for future research on violence, to further study non-human animals in relation to humans.

<p>Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.</p><p>Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.</p><p>I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.</p> / <p>Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.</p><p>Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.</p><p>The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.</p>

Denna text tar sin utgångspunkt i frågan om moralisk pluralism i dagens Sverige är möjlig. Forskning visar på att en grupp präglad av mångfald kan drabbas av samarbetssvårigheter, men det motsatta är inte garant för ett gott resultat. Enligt Fredrik Gregorius anpassar sig religiösa minoriteter ofta till det omgivande samhällets ide om etik och moral. Denna text undersöker om det finns något som skulle kunna benämnas hednisk etik i Samfundet Forn Seds egen tidning. Källmaterialet består av ett flertal artiklar från #20 respektive #35-36. De teoretiska begrepp som använts är antropocentrism samt universalism, vilka härrör från judisk och kristen etisk idétradition. Materialet har studerats med en metod för argumentationsanalys framtagen av Stephen Toulmin, vilken lämpar sig väl för att lyfta fram implicita antaganden om exempelvis människan. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det finns minst två olika typer av hednisk etik en värdeontologisk och en dygdetisk. Båda antas ha sin grund i en föreställning om förnuft och därmed betraktas som universella värden/dygder. Naturen antas dock ha värde och rättigheter oberoende av människan i och med sin helighet, vilket innebär att exempelvis värden som frihet begränsas av naturens existensberättigande. Antropocentrismen är således inte lika framträdande som inom kristendomen och judendomen, men det finns andra beröringspunkter såsom en föreställning om en naturlig lag och att etiken är förnuftsbaserad, dessa likheter sammanfaller dock inte med samtliga judiska/kristna traditioner. / This paper starts with the question whether moral pluralism is possible in Sweden or not. Research shows that a group characterized by diversity is subjected to difficulties in cooperation, but the opposite is not a guarantee for a good result. According to Fredrick Gregorius, religious minorities often adapt to the surrounding societies' idea of ethics and moral. This text investigates if there is something that can be called pagan ethics in the community Forn Seds own newspaper. The source material consists of several articles from #20 and #35-36. The theoretical concepts that have been used are anthropocentrism and universalism, which is derived from Jewish and Christian ethical traditions. The material has been studied with a method of analysis of argumentation formed by Stephan Toulmin, which is suitable for highlighting implicit assumptions. The main result shows that there are at least two different types of pagan ethics, a value ontological and a virtuous theory. Both are assumed to have their foundation in the notion of reason and thus are regarded as universal values/virtues. However, nature is believed to have values and rights independent of humans because of nature's sanctity, which means that values for example, such as freedom, is limited because of the rights of nature to exist. Anthropocentrism is not as prominent as in Christianity and Judaism, but there are points of reference such as a notion of a natural law and that ethics is based on reason, these similarities, however, do not coincide with all Jewish/Christian traditions. Keywords

<p>Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.</p><p>Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.</p><p>Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.</p><p>Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.</p> / <p>The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.</p><p>The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.</p><p>The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.</p><p>In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.</p>

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv. Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner. Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer. Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt. / The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective. The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions. The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons. In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.