This thesis aims to discuss how we should understand concepts such as humanism and posthumanism through readings of Kerstin Ekman’s Hunden (1986) and Löpa varg (2021). In particular it explores the concepts in relation to the core values such as ”respecting the environment” and ”western humanism” that features in the Swedish curriculum. I do so by using Rosi Briadotti’s theories on nomadic subjects and Malin Alkestrand’s didactic potential. Seeing Kerstin Ekman as a writer who problematize our understanding of humanism and posthumanism in relation to nature relies on the scholarly findings of primarily Linda Haverty Rugg, Marie Öhman and Anna-Karin Jonasson. In the first part of the analysis I argue for an understanding of the character Ulf in Löpa varg as a nomadic subject from whoms subjectivity a struggle between the humanism and the posthumanism arises, in relation to the attacks he encounters. The second part of the analysis focuses on Hunden and I ascertain an understanding of the novels conflict as a subjective becoming that the canine main protagonist Den gråe undergoes. Through this we see an argument of the nature’s flora and fauna as bearers of a soul in their own right. The third and final part of the analysis ties the found themes and motifs together and ponders how they could be used in the classroom. The focal take-away from the analysis is that a combination of humanistic and posthumanistic values reigns in the novels. Sometimes the nodes of knowing and unknowing needs to be blurred to navigate through life, if life’s objective is respecting both nature and the humans therein.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Fantasy literature has a long history of including a wide array of non-human characters, each more fantastical than the other. But can these characters also be used to question anthropocentric beliefs or are their portrayal just a way to reinforce those ideas? Because fantasy literature, especially earlier examples in the fantasy canon, tend to include a lot of allusions to religion in general and Christianity in particular, is the question more complex than it first might seem. This thesis therefore aims to examine the portrayal of non-human characters in the works of one of the last 25 years most bestselling fantasy authors, Philip Pullman. It’s a well-known fact that Pullman isn’t a fan of organized religion, which sometimes is very noticeable in his trilogy His Dark Materials (1995-2000). The trilogy includes several kinds of non-human characters and one of the most central aims of the thesis is to examine how these portrayals relate to the undermining or reproduction of anthropocentric ideas. Because Pullmans alternative theology is so central to the trilogy’s narrative, it will also play a part in my examination. / Denna uppsats är en undersökning av de icke-mänskliga karaktärer som figurerar i Philip Pullmans fantasytrilogi His Dark Materials (1995–2000). Litteratur inom fantasygenren har en lång historia av att inkludera en stor mängd av icke-mänskliga karaktärer, den ena mer fantastisk än den andra. Kan dessa karaktärer användas för att problematisera den antropocentrism som genomsyrar det västerländska samhället eller är deras gestaltande endast exempel på hur dessa föreställningar reproduceras? Eftersom fantasy, speciellt äldre exempel, ofta har allusioner till religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, är frågan mer komplex än den först verkar. Pullman är känd för sin kritik av organiserad religion och i His Dark Materials skriver han fram en alternativ teologi. Denna uppsats undersöker således inte bara gestaltningen av de icke-mänskliga karaktärerna och hur de relaterar till eventuell problematisering och/eller återskapande av antropocentriska normer, utan också den roll Pullmans teologi spelar i relation till detta. I slutändan är också förhoppningen att denna uppsats kan visa hur litteratur, och framför allt den som faller inom fantasygenren, kan vara ett verktyg för att diskutera och problematisera antropocentriska föreställningar.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en undran över det svenska skogsbrukets dominerande modell med kalavverkningar och påverkan på biologisk mångfald, och hur det relateras till den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Syftet har därför varit att undersöka alternativa skogsbrukares förhållningssätt, visioner och hinder kopplat till brukandet av skogen och hur det påverkar både människa och miljö. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer för datainsamling, och tematisk analys för bearbetning av materialet. Det teoretiska ramverket kretsar kring post-antropocentrism och förhållningssätt till andra livsformer, och hur det kan påverka val som görs i skogsbruket. Resultatet visar att det finns en upplevd oro för rådande skogsbruk med kalavverkningar och risker kopplat till biologisk mångfald och framtida människors möjlighet till välbefinnande. Skogsbruket upplevs i dag som ohållbart och i behov av alternativa skogsbruksmetoder, som tar mer hänsyn till andra arter och de naturliga skogsekosystemen. För att uppnå detta presenteras av de alternativa skogsbrukarna visioner om ökad biologisk och ekologisk kunskap i samhället, och en mångfald vad gäller skogsbruksmetoder, ekonomiska alternativ och arter. / The thesis is based on a wonder about the Swedish forestry's dominant model with clear-cutting and impact on biodiversity, and how it relates to the three dimensions of sustainable development. The purpose of this study has therefore been to investigate alternative foresters approaches to the use of the forest and how it affects both humans and the environment. The study has been carried out by qualitative methods through semi-structured interviews for gathering of data, and thematic analysis for processing the data. The theoretical framework revolves around post-anthropocentrism and approaches to other life forms, and how it can influence choices made in forestry. The results show that there is a perceived worry regarding the current forestry model with clear-cuts and risks linked to biodiversity and the possibility of well-being for future humans. The forestry today is perceived as unsustainable and in need of alternative forestry models, which takes more consideration to other species and the natural ecosystems. To achieve this the alternative foresters presents visions of increased biological and ecological knowledge in society, and an increased diversity of forestry models, economic alternatives and species.

På grund av ökade klimatförändringar och dess påverkan på miljö och människors hälsa kommer klimatanpassningar i den urbana miljön bli allt mer nödvändigt för att mildra dess effekter. Vår studie fokuserar på hur synliga klimatanpassningar upplevs samt hur de kan påverka människors välbefinnande. Studien avgränsas till biofiltren på Neptunigatan i Malmö. Kvalitativa intervjuer genomfördes med människor som befann sig på platsen, vilka sedan analyserades i förhållande till tidigare forskning om miljöetiska värdegrunder, estetik, riskperception och psykisk hälsa. Resultatet visade att samtliga informanter var positivt inställda till klimatanpassningar och dess funktion, även om viss skepticism identifierades hos några av dem. Alla informanter kände någon typ av oro, ångest, stress eller annan negativ känsla kopplat till klimatförändringarna, vilket gör detta till ett viktigt område att studera. Enökad informationsspridning kring klimatanpassningar och klimatförändringar är därför viktig för att öka kunskapsnivån vilket i sin tur medför en mer positiv inställning till klimatanpassningar. / The magnitude of climate change is increasing, and is affecting the environment and people’s health. To mitigate these effects, climate adaptations in urban environments are necessary. The aim of this study is to examine how visible climate adaptations are perceived, and how they can promote well-being. The study is limited to the biofilters located on Neptunigatan in Malmö. We did qualitative interviews with people with a connection to the biofilters, andanalyzed the results in relation to our theoretical framework, which includes environmental ethical values, aesthetics, risk perception and mental health. The results showed that all informants had positive attitudes towards climate adaptations, although we identified some skeptical tendencies. All informants reported some kind of worry, anxiety, stress or other negative emotions in relation to climate change, which makes this an important study area. It is important to inform citizens about climate change and climate adaptations. Increased knowledge leads to a more positive attitude towards climate adaptations.

In reading The story of Edgar Sawtelle, this essay applies posthuman studies with animal studies and disability studies to analyse how the communication between species occur and how boundaries are expanded. Non-verbal language is closely examined and argued to be just as viable as verbal language in the making of relationships and subjects in literature. By applying posthumanism, biological research and a non-anthropocentric way of thinking one can evolve from the notion that humans are the only subjects which matter, something that has been verified because non-human animals never have been given a voice or an acknowledgment of a language. What happens in a novel when the main protagonist is lacking the ability to speak verbally, when verbal language is what has constructed human exceptionalism over all the other species? / Denna uppsats tillämpar posthumanistiska studier med djurstudier och funktionshinder-studier för att analysera hur kommunikationen mellan arter äger rum och expanderar gränser i David Wroblewskis roman The Story of Edgar Sawtelle. Icke-verbalt språk undersöks och argumenteras vara lika betydande som verbalt språk vid skapandet av relationer och subjekt i litteratur. Genom att applicera posthumanism, biologisk forskning och ett icke-antropocentriskt sätt att tänka kan man avveckla tanken om att människan är det enda subjekt som räknas, detta är något som enbart verifierats eftersom icke-mänskliga djur aldrig fått någon agens eller bekräftande att de har rätten till en röst. Vad händer i en roman när protagonisten saknar förmågan till verbalt språk, när det verbala språket är central som verkning i mänsklig exceptionalism?

Our western society and lifestyle is to a considerable extent depended on the way we perceive and treat our co-existing non-human species. Industrial farming, vivisection, sports, circuses etcetera are just a few examples of how human use and exploit animal bodies for own gain. A phenomenon that in many ways, is perceived, as natural and normal, and therefore seldom discussed. The thesis purpose is to problematize this phenomenon by examine, what I call “The Speciesism Gaze”, through analysis of posters that promote animal rights, selected online, through the search domain Google. The theoretical framework used, are theories focusing on intersectionality, derived within postcolonial-, eco-critical and new materialist feminism. A brief introduction of animal right movements, its linking to feminism activism and theories derived within affect theory is presented as background for the analysis. As method, I use critical discourse analysis, focusing on intertextuality of the posters context. Asking what discourses emerge, challenging the anthropocentric and androcentric western dualistic hierarchy, whilst displaying mutually reinforced structures of sexism, racism and speciesism? I discuss the western historical and cultural human idea that the human species is separated from nature and animal, and where the “right” human subject standard is perceived as male, white, heterosexual and western in the Anthropocene age. I found that, this standard is displayed, played on, and questioned in the posters selected, in relation to animal materiality, grievability, killability, species necropolitics, sexism and racism. I discuss in my conclusion that oppression based on speciesism is not a power relation discussed in society today to the same extent as expressions of sexism and racism are. It is however an oppression that we all take part in every day and that affect all of us, despite species belonging. In that context, I hope the theorization and meaning of the speciesism gaze will have significance within the field of feminist theorizations and practices.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.

I Dune: Messiah (1969) sker en förändring av klimatet, en terraformning som människan initierar. Vatten introduceras i rikliga mängder på planeten Arrakis och detta påverkar planetens ekologi såväl som människans kultur. Uppsatsen granskar Frank Herberts roman genom att teoretiskt utgå ifrån ett ekokritiskt perspektiv och tematiskt ifrån vatten, dess varande och relation till människan samt planeten. Människans medvetenhet av sig själv som en art på planeten och sin kulturella koppling till både planeten och vatten är centralt i analysen. Klimatförändringen som sker när människan terraformar planeten och hur detta påverkar människan behandlas också. Även postkolonialism väger in i analysen.  I Dune: Messiah är vattnet, människan och planeten starkt kopplade till varandra. Människan utgår från sin antropocentriska världssyn och betraktar planeten som en plats vilken kan förbättras till människans fördel. Eftersom fremenfolkets kultur är djupt grundad i naturen skapar terraformningen av planeten en identitetskris. Kulturen blir kopplingen som får människan att vilja bevara planeten som den är. Vattnets värde kulturellt men även som valuta gör den till en maktskapande vara. För människan är terraformningen en strävan mot förbättring, vilket speglar de teman av stora strukturer som finns genomgående i Dune-serien. Den här långsiktiga visionen som Frank Herbert målar upp, avbildar människan med en större medvetenhet, en möjlighet att tänka stort. Jag menar (likt andra inom ekokritiken) att detta större tänkande är en väg framåt som ger mänskligheten ett större perspektiv – därmed förståelse av – ekologiska förhållanden. / In Dune: Messiah (1969) the climate changes due to terraforming caused by humans. Water is introduced on the planet Arrakis, and this affects the planet’s ecology as well as the people’s culture. This paper is an exploration of Frank Herbert’s novel, theoretically anchored in ecocriticism and thematically in water, its nature of existence, relationship to humankind and the planet. Humanity’s awareness of themselves as a species on the planet, and their cultural connection to both the planet and water is central to the analysis. The climate-change which occurs when humanity terraforms the planet and how this affects humankind is also touched upon. Post-colonialism also plays a role in the analysis. Water, people, and the planet are strongly connected to each other in Dune: Messiah. Humans see the planet as a place which can be improved to their own benefit due to their anthropocentric worldview. Because the Fremen culture is deeply rooted in nature, an identity-crisis occurs when the planet is terraformed. It is culture that enables humans to want to preserve the planet as it is. Water is a resource that creates power due to its cultural and economical value. The terraforming is humanity aiming for improvement, which mirrors the themes  of larger structures that can be found continuously in the Dune-series. This long-term vision which Herbert paints, pictures humans with a broader consciousness, a capability to think in a larger magnitude. This I (as others within ecocriticism), consider to be a path forwards which offers a broader perspective – therefore an understanding of – ecological conditions.