In today's schools, gender equality is a widely discussed topic among pedagogues. During our internship we had a differencing experience regarding the equality work done by each school. The aim of this study is to investigate how pedagogues teach gender equality in primary school and what difficulties that brings to the educational process. This was approached by gathering information from various papers published online in databases made available to us by Malmö University. We chose to restrict the search parameters to include mostly Swedish research as it’s mostly relevant for our line of work. The result shows research about how Swedish and some international schools work with gender equality. Most of the papers also include difficulties when teaching gender equality. The conclusion of the discussion is that pedagogues use different methods when teaching about the topic. For example value transmission, equality work is not included in regular teaching and to use books in gender equality work. Some difficulties have occurred. For example lack of competence, lack of time, a feeling that the assignment is difficult to interpret and that books contain the traditional gender roles, which complicates gender equality work. We have come up with how to further research the values.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

Syftet med denna studie var att undersöka bemötande på Familjerätten i Borlänge, utifrån klienters uppfattningar, handläggares upplevelser och hur begreppet bemötande synliggörs i Borlänge Kommuns värdegrund. Empirin samlades in genom en enkätstudie, dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Vidare använde vi oss av professionsetik som teoretiskt ramverk. Empirin analyserades med hjälp av en tematisk analys och diskuterades därefter utifrån professionsetik och tidigare forskning. Resultatet visar att klienter hos familjerätten i Borlänge upplevde ett gott bemötande från handläggarna. Klienterna upplevde ett gott bemötande när handläggarna var lyhörda, visade respekt och var trevliga. Vidare beskriver handläggarna på Familjerätten i Borlänge att de tycker ett gott bemötande är när man visar respekt, anpassar sig utifrån klientens behov, skapar förtroende, är neutrala och förstående. De belyste även vikten av att skapa en god relation till klienten. Borlänge Kommuns värdegrund genomsyrar arbetet och de värderingar de har på Familjerätten. / The purpose of this study was to examine treatment at the Family Court in Borlänge, based on clients' perceptions, case managers' experiences and how the concept of treatment is made visible in Borlänge Municipality's core values. The empirical data was collected through a questionnaire study, document study and semi-structured interviews. Furthermore, we used professional ethics as the theoretical framework. The empirical data was analyzed using a thematic analysis and the empirical data was then discussed based on professional ethics and previous research. The results show that clients at the Family court in Borlänge municipality experienced good treatment from the caseworkers. The clients experienced good treatment when the case managers were responsive, showed respect and were nice. Furthermore, the caseworkers at Familjerätten in Borlänge municipality describe that they think good treatment is when you show respect, adapt to the client's needs, create trust, are neutral and understanding. They also highlighted the importance of creating a good relationship with the client. Borlänge municipality's core values permeate the work and the values they have in the organization.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.

Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal. / Introduction: Mental illness in students a growing problem. The Swedish school has the task of working with students' safety and to conduct systematic quality work against discrimination and offensive treatment. Purpose: The purpose was to investigate whether pedagogues and student health personnel at a primary school in a municipality in Skane felt that the safety efforts have a positive effect on the students' health. Method: A cross-sectional study with qualitative elements was conducted by educators (n = 65) at an elementary school in Skåne. The data collection was done through a digital survey that was sent out via e-mail. The collected data was analyzed in the statistics program SPSS. Qualitative answers were presented in text form. Result: The response rate was 34%, a too low response rate to be able to generalize the result. Of the respondents, 73% felt that they were participant in the safety work, 91% felt that safety had an effect on the students' health and 67% did not experience any health differences between the sexes. However, there are some differences in which efforts work best and worst in relation to gender. Student initiatives that involve social exchange are perceived to be most positive and punishment most negative. There is a demand for systematic security work. Conclusion: The result links to previous research that both confirms and demonstrates areas for improvement. The existence of the security plan is fundamental. Requested clarity and follow-up can be an expression of the area's size and the difficulty of obtaining a comprehensive picture of the safety work. Different forms of social exchange are what are considered to have an effect on the students' health and should therefore be given priority. Security work can benefit from collegial learning and the content of the safety plan may need to be supplemented. Success factors and improvement proposals can contribute to a clearer anchoring. However, the low response rate should be taken into account and any implementation of proposals should be reconciled with staff.

I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.