No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.</p>

Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.

Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/mänrepresenteras och framställs i barn- och ungdomslitteratur samt vilka skillnader som finnsmellan kvinnliga respektive manliga författare.Metoden har bestått av en kvantitativ frekvensanalys och en mer subjektiv kvalitativtolkning och bedömning av karaktärerna.Resultatet har visat att det främst förekommer pojkar/män i böckerna men attflickor/kvinnor talar mest. Samtidigt visar kvinnliga författare en tendens att beskrivakaraktärerna med de egenskaper som sägs stämma överens med deras kön medan manligaförfattare visar sig vara mer könsöverskridande i sina personbeskrivningar. Undersökningensresultat kan sägas bekräfta de tidigare teorier som finns om huruvida kvinnors och mäns språkskiljer sig åt.

En stark samtida trend inom den svenska barn- och ungdomslitteraturen är dystopier, skildringar av dysfunktionella samhällen. Ungdomsdystopierna skildrar protagonister som tvingas förhålla sig till sönderslagna samhällen, samtidigt som de brottas med vuxenblivande och vänskapsrelationer. Inom genren förekommer skildringar av globala naturkatastrofer, världskrig, meteoritnedslag, miljöförstöring och pandemiska sjukdomar. Flera av de dystopiska ungdomsromanerna har en framträdande miljötematik.    I uppsatsen behandlas fyra ungdomsdystopier av olika karaktär utgivna under 2010-talet. Verken som undersöks är: De Hemlösas stad (2011) av Annika Luther; Feberkvartetten: En sekund i taget (2013), Spring så fort du kan (2014), Som om jag vore fantastisk (2015) och Om du såg mig nu (2017) av Sofia Nordin; Ättlingarna: Hotet (2018), Kampen (2018) och Flykten (2020) av Mats Söderlund samt Slutet (2019) av Mats Strandberg. Syftet med uppsatsen är att diskutera ungdomsdystopins samhällskritiska funktion. I analysen av ungdomsdystopierna används ett ekokritiskt perspektiv.   Miljötematiken har en central funktion i flera av skildringarna och en kritik mot mänsklig inverkan på planeten går att urskilja. I ungdomsdystopierna förekommer många olika mellanmänskliga relationer på individ- och gruppnivå. Relationer existerar även mellan människor, medier och den omgivande miljön. Katastrofen påverkar och omförhandlar dessa relationer och samspelet mellan det mänskliga och det icke-mänskliga. En viktig poäng i uppsatsen är att de ekodystopiska ungdomsromanerna väcker framtidshopp genom att visa på möjligheter att agera och göra skillnad samt att de öppnar upp för fler perspektiv än det mänskliga.

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ”Reading Circle” and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine the librarians’ perception of the users of children’s and young people’s literature. Questions posed in this study are: How are the librarians described according to appearance, personality and interaction with the users? How are the librarians described compared to former studies on the subject? Which perception can be seen, based on Douglas Rabers’s theory which describes the role the public libraries can take in the society? The study is based on content analysis. We have examined 15 descriptions of librarians in both picture books and literature for young adults, published between 1985 and 2006. The theoretical starting-point in our study is Rabers’s theory on the three different approaches to users that a public library can take; Social activism, The conservative response and The populist initiative. The result of the analysis indicates that Raber’s Conservative response has a slight predominance in the librarians’ perceptions of the users. The all-in-all-perception that is shown in the literature for children and young adults, is that the librarians’ interactions with the users is rather tame. The librarians are often invisible and seen as part of the library inventory. However, when help is requested, most of them are kind and helpful. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master’s thesis is to categorize the publisher readers’ views about reading to distinguish a conceivable change of these reviews compared to a historical context during 20 years. I will examine a number of reviews of children’s literature written by publisher readers from BTJ in order to distinguish the assumptions that readers have about children’s reading from how these assumptions appear. The reviews that have chosen is from the years 1986, 1991, 1996, 2001 and 2006, with the purpose of studying if there are any legible changes in these assumptions for the past 20 years. These reviews have been analyzed using a theoretical model developed from a model by Maria Nikolajeva about children’s literature and two central processes about reading that appear in the historical exposition in chapter three. The method that was used for the analysis was a dimension analysis developed from the idea and ideology analysis. The result shows that publisher readers make different assumptions about for example learning and teaching, language, pictures and quality. It was difficult to distinguish a change in the readers’ reviews; the amount of quotations was too small. But one important thing was that the older reviews focus on reading as for education, but the more recent reviews instead focus on reading for pleasure. And the result also shows that the processes are central in the readers’ assumptions. In the first field assumptions about education and reading as an inspiration for action were frequent. The assumptions of the second field focus on reading for pleasure and they also maintain that books should inspire children to read. The result of the third field was unsatisfactory: The assumptions presented in this field were about that there is a similarity between how children read and how adults read. In the fourth field the readers’ make assumptions that indicate a difference between how children read and how adults read. The most important aspects within this field are about quality and language. / Uppsatsnivå: D

<p>Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.</p>