Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

This two years master’s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children’s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children’s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children’s reading and mediation of children’s literature in public libraries. The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse. To explore the tension between contingency and permanence within the dis- cursive field I have revolved the analysis around key concepts such as ”pedagogy”, ”children” and ”childhood”. The four different adaptations of Red Riding Hood illustrate how beliefs about children and children’s reading have been revised over time. The study shows that the debate and the literature have evolved from a didactic and instrumental point of view to a more liberating and aesthetic approach. But the movement is not linear and uni- vocal. The current debates and the range of children’s literature today exhibit tendencies both of protective mo- rality, expressive and imaginative aesthetics and political awareness. The predominant view of children is still as human “becoming’s” rather than “beings”, and the value of reading literature is thus regarded as extrinsic and as a tool for language development. This continuous and ongoing educational discourse takes little interest in the children’s own ideas and opinions about books and reading. It is my conclusion that children’s libraries, as me- diators of children’s literature, have an enhanced role to play in today’s technologically based society; providing and encouraging book discussions and other literary activities where not only the literature is in focus, but the children’s own reading experiences as well.

Diss. Åbo : Åbo akademi, 2006. / S. 346-366: Bibliografi.

Denna uppsats undersöker en barnbokstrilogi, som skrevs av Sonja Berg Pleijel under sjuttiotalet, och som utspelar sig under de sista åren av nederländskt kolonialt styre i nuvarande Indonesien, och under tiden för den japanska invasionen. I uppsatsen undersöker jag hur två av modernitetens utopier kontrasteras emot varandra, den ena är idén om ett gott kolonialt styre, och den andra är idén om en värld där rättvisa och frihet råder. I alla tre böcker visas exempel upp på varför ett etiskt kolonialt styre varken är möjligt eller önskvärt, och hur utopin om en rättvis värld kan realiseras inom den enskilde människan, även om den inte kan realiseras i världen. För att komma åt dessa frågor kommer jag att sätta boken i ett historiskt idésammanhang, och diskutera de tankar som hörde till de ethische politiek, som var den officiella koloniala policyn i Nederländerna under den tid som boken utspelar sig. Dessa idéer uttrycks ibland av bokens karaktärer, och dessa argumenteras alltid emot eller avslöjas som ohållbara eller felaktiga. Jag kommer dessutom att jämföra bokserien med några barnböcker som gavs ut i Nederländerna under trettio- och fyrtiotalet, och som var tydligt inspirerade av denna tankeströmning. Genom att jämföra Sonja Berg Pleijels böcker med dessa blir argumenten emot denna idéströmning i dessa böcker, och därmed analysen av de två kontrasterande modernitetsprojekten ännu tydligare. Dessutom sätter jag in Sonja Berg Pleijels böcker i det svenska sjuttiotalssammanhang i vilket de skrevs.

Denna uppsats avser att belysa hur flickor och pojkar porträtteras i skönlitterära böcker för barn i åldern 9–12 år. Skönlitteratur för barn bidrar till barns uppfattning och förståelse av genus, och ofta ges det i berättelser uttryck åt köns- eller genusnormer i karaktärer och i de diskursiva rum som de framställs (Earles 2017, s. 369). Eftersom berättelser fyller en både deskriptiv och normativ funktion, är de intressanta att analysera för att åskådliggöra underliggande ideal och ideologier (Lind Palicki 2010, s. 111; Rehnberg 2019, s. 65). Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker huvudsakligen genom Greimas aktantmodell och Propps agentroller hur pojkar och flickor utifrån narrativa aspekter såsom rolltilldelning framställs i fem skönlitterära böcker skrivna i original på svenska under 2022 och 2023. Resultaten visar en ojämn fördelning av flickor och pojkar som innehavare av subjektsrollen, att pojkar framställs som innehavare av agentrollen offer och även som omhändertagande och emotionella. Den flicka som porträtteras som innehavare av aktantrollen subjekt, och utgör 1 av 5 studerade huvudkaraktärer, kan även anses vara innehavare av agentrollen hjälte. Utöver detta tyder resultaten på att flickor med en mer central roll inte sällan ingår i en mansdominerad grupp eller porträtteras med en pojke i en nära roll.

Uppsatsen syftar till att undersöka om barn och ungdomslitteraturen tillägnat sig filosofiska tankegångar och hur detta har utryckts i fyra skönlitterära verk. Barnlitteraturen används i skolan framförallt för att öka läsförståelse och ordkunskap. I denna studie har jag pekat på att litteraturen även kan föra fram filosofiska idéer. Uppsatsen kan fungera som en vägvisare till hur filosofiska idéer kan hämtas från skönlitteraturen och på så sätt exemplifiera dessa med hjälp av litteraturen, men också hur vi på samma sätt kan göra litteraturen mer begriplig med hjälp av filosofiska exempel. Uppsatsen har visat att barnlitteraturen innehåller djupa och intressanta filosofiska tankegångar. Både äldre och nyare barnlitteratur kan därför med fördel användas i skolan för att introducera filosofiska begrepp på ett stimulerande sätt.

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

<p>Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i <em>Rapt à Bamako</em>, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga.</p> / <p>The study deals with the translation of the five first chapters of <em>Rapt à Bamako, </em>an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.</p>

<p>This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman’s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.</p><p>Parents in the study perceive themselves as gender-conscious. They are thinking about gender issues when they choose books for their children at the library. Parents’ main focus seems to be how children are portrayed in books and many are critical of what they consider to be stereotypes and simplistic interpretations. They express a need for children's books where children are depicted more nuanced, where girls can be strong and daring and the boys may be shy and crying. Pictures of parents/adults were not analyzed equally close by the parents in the study, although respondents indicated that they think it's important how adults are depicted, as they become a kind of template for how parents are expected to be and behave. In general they are experiencing today's children's books as largely stereotypical, but add that there seem to be a wide range of issues in contemporary children's book publishing, where even radical literature with clear gender problematization has its place.</p><p>Many parents choose to completely remove books that they believe has too gender-stereotyped content, others see this type of literature as a good opportunity to discuss gender issues with their children. In the case of older children's literature and fairy tales, the majority of parents in the study express the importance of mediating the cultural heritage to their children.</p><p>Parents express a need for children's literature where the act of breaking gender standards isn't too obvious or appears as the main purpose of the text, but is present as a natural background in the story. What parents want - besides great stories - are depictions of children where a wide range of emotions and personality traits are allowed regardless of the protagonist's biological gender.</p>

The main aim of this study is to examine how characterizations of persons in books for children and adolescents relate to traditional sex role patterns and to determine if there is any difference in this respect between books for girls and books for boys as well as between popular books and quality books.Eight books for girls, eight books for boys, and four books for both girls and boys are examined. From these books 8,268 adjectives, adverbs, and participles which characterize persons or aspects of persons were excerpted. These excerpts have been categorized with regard to syntactic function into attributive adjectives, predicative adjectives, and adverbials, and with regard to meaning as to membership in semantic fields on different levels.The most frequent syntactic category in the material is "predicative" (42.8%), followed by "attributive" (33.4%). Female characters are more often described by predicative adjectives than are male characters, while the opposite is true of attributive adjectives. The choice of syntactic category seems to be determined more by what property or state the lexical item refers to, however, than by the sex of the character described.The semantic fields with the largest number of excerpts are MENTAL PROPERTIES AND STATES (32.9%), SOCIABILITY (15.0%), DRESS AND APPEARANCE (14.7%), and PACE AND MOVEMENTS (11.4%). These fields also dominate within the different categories of books and the descriptions of female and male characters respectively.Traditional sex role patterns are most obvious in characterizations of role characters with respect to their role in society and their relation to other people. Female characters are, e.g., almost exclusively described with respect to their private lives, while male characters are described in terms of their position in society. In the books for boys male characters are attributed a negative or rejecting attitude to their environment, while female characters are attributed a more positive or accepting attitude.The most traditional impression of the opposite sex is conveyed by the books for boys-to the extent that any such impression is conveyed at all by these books. The books for boys have very few female characters and very few descriptions of them. In general, male characters dominate in the books and it is clearly shown that to be a boy or man is more highly regarded than to be a girl or woman.No general differences between popular books and quality literature emerged from the analyses performed. Traditional sex role patterns are equally pronounced in the two types of books, even if there are differences between individual books. / digitalisering@umu