This study aims to explore course literature in civic didactics and analyze which aspects of intercultural pedagogical competence are defined in the course material as well as how it could be implemented in civic education. The analysis deconstructs the term 'intercultural pedagogical competence' into two critical understandings: interculturalism and multiculturalism. The study demonstrates both the similarities and critical disparities between interculturalism and multiculturalism, in an attempt to further the understanding of intercultural pedagogical competence. To examine the study objective, the method conducted was qualitative text analysis. The material consisted of six separate publications related to civic didactics chosen from the syllabi of two Swedish university programs for upper-secondary school teachers. Based on a review of the course literature, the results suggest that various aspects related to intercultural pedagogical competence were included in the literature, while not in all of the publications examined. Furthermore, it is suggested by the course literature that intercultural pedagogical competence can be implemented in civic education through critical thinking, democratic education, or by associating the educational content to the students' own experiences.

Syftet med denna studie är att analysera tre olika yrkesgruppers uppfattningar om vad som ses som framgångsfaktorer gällande inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Den metod som använts i studien är kvalitativ och nio personer från tre yrkeskategorier kopplade mot fritidshemmet har intervjuats på ett semistrukturerat sätt. Valet av respondenter utgick från att de arbetar med inkludering av nyanlända och att de har uppmärksammats för sitt inkluderingsarbete. Vidare analyserades materialet genom att ställa det mot vad som ryms i begreppet Interkulturell kompetens. Analysen visar på styrkor främst inom den sociala kompetensen och relationsbyggande. En slutsats är att fritidshemmen i studien fokuserar främst på att skapa trygga relationer, vilket enligt tidigare forsknings är en viktig faktor för inkludering. En annan slutsats är att svårigheterna rörande inkluderingsarbetet ligger i kommunikationen mellan yrkeskategorierna och behöver utvecklas för att visa på en interkulturell pedagogisk kompetens. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

Syftet med den här allmänna litteraturstudien var att undersöka hur interkulturell pedagogisk kompetens beskrivs och synliggörs i religionsdidaktiska studier eller religionkunskapsrelaterad forskning. Studien sökte svar på hur de interkulturella pedagogiska dimensionerna kommunikativ kompetens, social kompetens och medborgerlig kompetens beskrivs och synliggörs i tidigare forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att interkulturell pedagogisk kompetens både beskrivs och synliggörs i olika sammanhang, både icke-konfessionella och konfessionella, i monokulturella kontexter såväl som mångkulturella. Studiens resultat visar på en ämnesspecifik interkulturell pedagogisk kompetens för religionskunskap där en central del av den interkulturella pedagogiska kompetensen innebär att utgå från social kompetens i form av att initiera interaktioner mellan elever i syfte att öka lärandet. Studien visar även att det forskningsbaserade underlaget för interkulturell pedagogisk kompetens inom religionskunskap är outforskat och att det finns ett framtida forskningsbehov för att bidra till utvecklingen av interkulturell pedagogisk kompetens.

This is a scientific essay that has been written with the aim to reflect and analyze difficulties of bilingual children to communicate, being seen in a group and to focus during a traditional learning in language development within preschool. I have also reflected on my experiences and competences in intercultural pedagogy to support bilingual children in a changing society and in a globalized world. By using self-experienced situations from my professional practice, I have in a narrative form reflected back at my experiences with the help of academic literature, research articles, theoretical perspectives, curriculum (2018) and even asked questions to gain different perspectives on my stories. The main part of my research questions is whether I could have planned and acted differently in my self-experienced situations? Did I have enough knowledge about intercultural approach in order to adapt various situations based on the need of different children? In which ways could the preschool have provided better support in language development and communication for all children? This scientific essay has shown that it is important to understand the cultural background, language and ethnicity of bilingual children. It is also important to have a good collaboration with the guardians in order to plan suitable activities and classes/sessions. In addition, it is necessary to have great knowledge of intercultural pedagogical competence, diversified normality, inclusion, sociocultural perspective and support for the mother tongue to be able work with bilingual children. As a pedagogue and a future preschool teacher, I have according to Skolverket - Swedish National Agency for Education (2020) a greater responsibility to change, for example, the traditional way of working, but also to improve and adapt the education based on different needs to provide an equal education and preschool for all children. / Detta är en vetenskaplig essä som har skrivits för att reflektera och analysera tvåspråkiga barns svårigheter med att kommunicera, synas i en grupp samt att fokusera under ett traditionellt lärande i språkutveckling inom förskolan. Här har jag också reflekterat över mina erfarenheter och kompetenser inom interkulturell pedagogik för att stödja tvåspråkiga barn i ett förändrat samhälle och i en globaliserad värld. Genom att använda mig av egenupplevda situationer i berättande form i min yrkespraktik har jag reflekterat tillbaka med hjälp av akademisk litteratur, forskningsartiklar, teoretiska perspektiv, läroplanen (2018) samt ställt frågor för att få olika perspektiv på mina berättelser. Centralt i forskningsfrågorna är om jag kunde ha planerat och handlat annorlunda i mina egenupplevda situationer? Har jag haft tillräckligt med kunskaper inom interkulturellt förhållningsätt för att anpassa situationer utifrån barns olika behov? Hur skulle förskolan ha kunnat ge bättre stöd i barnens språkutveckling och kommunikation? Denna vetenskapliga essä har visat att det är viktigt att förstå tvåspråkiga barns kulturella bakgrunder, språk, etnicitet samt ha ett gott samarbete med vårdnadshavare för att kunna planera passande aktiviteter och undervisningar. Det krävs också kunskaper inom interkulturell pedagogisk kompetens, diversifierat normalitet, inkludering, sociokulturellt perspektiv samt modersmålsstöd för att jobba med tvåspråkiga barn. Jag som pedagog och blivande förskollärare har enligt Skolverket (2020) ett större ansvar för att förändra exempelvis det traditionella arbetssättet, men även förbättra och anpassa utbildningen utifrån olika behov för att få en likvärdig utbildning och förskola för alla barn.