Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt område som ska spegla det moderna samhället, i form av ett 70-talsområde. Mitt intresse för historiska trädgårdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsområdes villaträdgård. Mitt syfte med arbetet är att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tänkta familjen samt återge och förmedla den historiska känslan till museets besökare. Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kännetecknar 70-talsträdgårdar både genom litteratur och fältstudier. Jag har tagit hänsyn till platsens förutsättningar och beställarens önskemål. 70-talets trädgård kännetecknades bl. a. av att det skulle vara lättskött. Detta gjorde att barrväxter, och buskplanteringar var populära då det var mer lättskötta än perenner. Gräsmattan hade en central roll. Avgränsningar mot grannar skulle vara låga och man använde sig av lågvuxna friväxande buskar. Det var viktigt med kontakt mellan ute och inne och uteplatsen låg i markplan. Barnen tilläts ta plats. Man tyckte om klara färger som orange och ansåg att brunt stod sig bra mot grönska. Asfalt och betongplattor var populära markbeläggningar. Jag har beskrivit hur jag gått tillväga för att komma fram till mitt förslag som presenteras genom ritningar som steg för steg beskriver processen. Detta har till slut resulterat i en illustrationsplan och planteringsplan med växtförteckning.

No description available.

Denna uppsats undersöker en barnbokstrilogi, som skrevs av Sonja Berg Pleijel under sjuttiotalet, och som utspelar sig under de sista åren av nederländskt kolonialt styre i nuvarande Indonesien, och under tiden för den japanska invasionen. I uppsatsen undersöker jag hur två av modernitetens utopier kontrasteras emot varandra, den ena är idén om ett gott kolonialt styre, och den andra är idén om en värld där rättvisa och frihet råder. I alla tre böcker visas exempel upp på varför ett etiskt kolonialt styre varken är möjligt eller önskvärt, och hur utopin om en rättvis värld kan realiseras inom den enskilde människan, även om den inte kan realiseras i världen. För att komma åt dessa frågor kommer jag att sätta boken i ett historiskt idésammanhang, och diskutera de tankar som hörde till de ethische politiek, som var den officiella koloniala policyn i Nederländerna under den tid som boken utspelar sig. Dessa idéer uttrycks ibland av bokens karaktärer, och dessa argumenteras alltid emot eller avslöjas som ohållbara eller felaktiga. Jag kommer dessutom att jämföra bokserien med några barnböcker som gavs ut i Nederländerna under trettio- och fyrtiotalet, och som var tydligt inspirerade av denna tankeströmning. Genom att jämföra Sonja Berg Pleijels böcker med dessa blir argumenten emot denna idéströmning i dessa böcker, och därmed analysen av de två kontrasterande modernitetsprojekten ännu tydligare. Dessutom sätter jag in Sonja Berg Pleijels böcker i det svenska sjuttiotalssammanhang i vilket de skrevs.

Kandidatuppsatsens syfte är att genom arkivstudie utföra en historiserande kontextuell analys av Utvandrarna (1971) och Nybyggarna (1972) med produktionsstudie som metod. Filmerna gjordes samtidigt och hade en inflationsjusterad budget på sjuttiofyra miljoner kronor, vilket gör inspelningen till den största satsningen inom svensk film på hela 1900-talet. Hur planerades och genomfördes en produktion av sådan storlek? Ända från de tidigaste idéerna kartläggs processen i syfte att dra slutsatser kring dåtidens svenska kulturklimat, filmsamhälle och tekniska utveckling. Arkivmaterialet hämtas från Svenska Filminstitutets biblioteksarkiv och delas in trefaldigt: Manussamlingen, Bengt Forslunds personarkiv och Bildarkivet. Utifrån detta material återges händelseförloppet i detalj, kompletterat med senare vittnesmål från skådespelare och filmteam. Produktionen värdesatte framför allt verklighetstrogenhet och i stort sett alla scener filmades på plats vid historiska kvarlämningar eller ute i naturen, ofta med lokala amatörskådespelare i de mindre rollerna. Dessutom studeras Jan Troells roll som regissör, fotograf och klippare utifrån Bill Nichols teori om dokumentära representationsperspektiv, med fokus på Troells användande av drag från observerande och deltagande dokumentärfilm för att öka verklighetsintrycket. Slutsatsen blir att filmerna å ena sidan har en tydlig bakgrund i den svenska guldålderns litterära tradition, å andra sidan estetiskt och produktionsmässigt i mångt och mycket tillhör det sena 60-talets nyskapande kulturella våg. / The aim of the bachelor's thesis is to contextualize and historicize the production of The Emigrants (1971) and The New Land (1972), through arhival material. The films were made simultaneously and had a budget of 74 million Swedish Krona, adjusted for inflation, making them the Swedish film industry's biggest investment of the 20th century. How was a production of such scope planned and executed? The process is mapped out in order to draw conclusions around Sweden's cultural climate at the time, its film world and its technological developments. The archival material is taken from Svenska Filminstitutets biblioteksarkiv (The Swedish Film Institute's Library archive) and can be divided threefold:  Manussamlingen (the script collection), Bengt Forslund's personal archive, och Bildarkivet (the image archive). Using this material the events of the production are narrated in detail, completed by additional oral history given by the films' cast and crew. The production valued fidelity to reality above all and almost all scenes were shot on location, at historical sites or in nature, often with local amateur actors playing the minor parts. In addition, Jan Troell's role as director, photographer and editor is studied through Bill Nichols' theory of documentary modes, focusing on Troell's use of traits from the observational and participatory documentary modes to strengthen the impression of reality. In conclusion, the thesis finds that while the films are evidently a part of the literary tradition that goes back to the Swedish Golden Age, their aesthetics and means of production are closely tied to the innovative cultural wave of the late 60s.

Syftet med denna uppsats har gått ut på att reda ut hur Svaneholms Bruk överlevde lågkonjunkturen på 70-talet, hur ledningen resonerade och vilka åtgärder de vidtog. Under denna tid då de främst producerade träfiberskivor rådde osäkerhet på deras marknad samtidigt som lågkonjunkturens och den otillfredsställande svenska krishanteringens konsekvenser fortfarande hade effekt. Genom att kvalitativt kolla igenom protokoll förda av företaget tillsammans med en bok författad av en före detta chef för företaget har ledningens resoneranden, vilka åtgärders som vidtogs och hur företaget i slutändan överlevde kommit fram i uppsatsen. För det mesta genom åren var det en överkapacitet på deras icke förädlade träfiberskivor som rådde, alltså att marknaden producerade fler skivor än vad som efterfrågades. Låg efterfrågan ledde till lageruppbyggnad och låga inkomster. Ledningen upprepade gång på gång deras oro för detta. I slutändan, precis i linje med vad tidigare forskning sade, var det en kvalitetskontroll och en vidareförädling av deras träfiberskivor som ledde till företagets framgång. Efterfrågan på dessa produkter var inte bara högre, utan staten kom även att visa intresse för företagets förmåga att producera just dessa. Därför kunde företaget få in gott med kredit till investering för att vidare utvidga deras kapacitet för dessa produkter. Någon större nedskärning på kapacitet eller på anställda rådde inte, till skillnad från andra bruk. I övrigt hjälpte även devalveringen som staten gjorde av svenska kronan 1977, då en stor del av brukets marknad var exportmarknad.