No description available.

<p>This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Åtvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine. The salary was mainly taken out in cash, rye, herring, salt and schnaps. Other benefits that the workers enjoyed included accomodation, firewood, potatoe land, free medical care and medicaments, temporary disability pension, great profits for women and children, a permament working profit etcetera. The factory workers and especially the miners in Åtvidaberg had poor working conditions, they were low-paid and had much to do during long working days which lasted around 12-15.5 hours in a non-confidental working environment. Women and children had worse working conditions than men.</p>

This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Åtvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine. The salary was mainly taken out in cash, rye, herring, salt and schnaps. Other benefits that the workers enjoyed included accomodation, firewood, potatoe land, free medical care and medicaments, temporary disability pension, great profits for women and children, a permament working profit etcetera. The factory workers and especially the miners in Åtvidaberg had poor working conditions, they were low-paid and had much to do during long working days which lasted around 12-15.5 hours in a non-confidental working environment. Women and children had worse working conditions than men.

No description available.

Syftet med denna uppsats är främst att studera tillgången på lämpliga besöksmål i närområdet, samt lärare och elevers generella attityd och erfarenhet till studiebesök som en del i historieundervisningen. Detta sker genom en lokal fallstudie, där elever och lärare från mellanstadium, högstadium och gymnasiet deltar. Vidare får företrädare för ett lokalt museum ge sin syn på samarbetet med skolan. Undersökningen är tvådelad. Dels genom ett intervjuförande där de tre lärarna samt företrädaren för det lokala museet får komma till tals. Utöver detta tillkommer även en enkätundersökning där fyra stycken skolklasser från olika årskurser deltar. Resultatet visar på att såväl lärare, elever och lokala besöksföreståndare, överlag ser positivt på studiebesök, men att nyttjande av lokala besöksmål är varierande, och att mer nationella besöksmål föredras framför lokala motsvarigheter.

Denna studie undersöker faktorer som har bidragit till varför storstrejken som drabbade Sverige under år 1909 bröt ut vid Munkfors bruk.Syftet med studien är undersöka faktorer som bidrog till att strejken bröt ut vid Munkfors bruk år 1909. Studien bygger på en kvalitativ metod eftersom analyser av mötes- och styrelseprotokoll och korrespondens taget från arkivmaterialet sker. Avgränsningen som sker lägger fokuset för studienpå månaderna innan strejken bröt ut, närmare bestämt tiden mellan april fram till juli 1909. Detta görs också för att arbete inte ska bli för brett och för att arkivmaterialet ska hinna gås igenom.Begrepp som gås igenom är tvist, lockout och Järnbruksförbundet då en förståelse för dessa behövs för att förstå vad som menas när dessa nämns i olika kontexter. I bakgrunden stöts författarna Lindgren och Schiller på. Lindgrens skrivelse är mycket partisk, då boken skrivs på begäran avmetallindustriarbetarförbundsstyrelsen. Både Lindgren och Schiller skriver mycket om hur det var innan storstrejken bryter ut. Lindgren har två dedikerade kapitel till just Munkfors bruk. I undersökningsdelen presenteras styrelse- och mötesprotokoll som är skrivna med hjälp av skrivmaskiner. I dessa protokoll belyses tvister som har uppstått vid Munkfors bruk, men även hur de olika organisationernas deltagande representanter ska lösa dessa. Tvistefrågorna som diskuteras handlar om söndagsstillestånd, avskedande vid arbetsvägran och om kollektivavtalet följs av de olika organisationerna. I undersökningen återfinns också telegram där korrespondens mellan Svenska Metallindustriarbetarförbundet och Järnförbundet sker. Det framgår också förslag på lösningar av de olika tvisterna som har inträffat. I analysdelen analyseras undersökningen och de viktigaste delarna presenteras för att komma fram till följande: de faktorer som hittats och som i sin tur bidragit till att strejken har bröt ut vid Munkfors bruk är: söndagsstilleståndet, avskedandet av arbetarna och att dessa inte fick tillbaka sitt arbete trots påtryckning från Metallindustriarbetarförbundet och slutligen konflikten om kollektivavtalet har följts eller inte.Slutligen diskuterarars analysens resultat och här framkommer det även andra faktorer som är värda att nämna. Metallindustriarbetarförbundet och Järnbruksförbundet skyller på varandra angående avtalskonflikten. Efter fyra månader av försök till lösning av tvisterna svararMetallindustriarbetarförbundet att deras styrelse inte kunde godkänna uppgörelseförslaget.

Syftet med denna uppsats har gått ut på att reda ut hur Svaneholms Bruk överlevde lågkonjunkturen på 70-talet, hur ledningen resonerade och vilka åtgärder de vidtog. Under denna tid då de främst producerade träfiberskivor rådde osäkerhet på deras marknad samtidigt som lågkonjunkturens och den otillfredsställande svenska krishanteringens konsekvenser fortfarande hade effekt. Genom att kvalitativt kolla igenom protokoll förda av företaget tillsammans med en bok författad av en före detta chef för företaget har ledningens resoneranden, vilka åtgärders som vidtogs och hur företaget i slutändan överlevde kommit fram i uppsatsen. För det mesta genom åren var det en överkapacitet på deras icke förädlade träfiberskivor som rådde, alltså att marknaden producerade fler skivor än vad som efterfrågades. Låg efterfrågan ledde till lageruppbyggnad och låga inkomster. Ledningen upprepade gång på gång deras oro för detta. I slutändan, precis i linje med vad tidigare forskning sade, var det en kvalitetskontroll och en vidareförädling av deras träfiberskivor som ledde till företagets framgång. Efterfrågan på dessa produkter var inte bara högre, utan staten kom även att visa intresse för företagets förmåga att producera just dessa. Därför kunde företaget få in gott med kredit till investering för att vidare utvidga deras kapacitet för dessa produkter. Någon större nedskärning på kapacitet eller på anställda rådde inte, till skillnad från andra bruk. I övrigt hjälpte även devalveringen som staten gjorde av svenska kronan 1977, då en stor del av brukets marknad var exportmarknad.