Denna uppsats avser att belysa hur flickor och pojkar porträtteras i skönlitterära böcker för barn i åldern 9–12 år. Skönlitteratur för barn bidrar till barns uppfattning och förståelse av genus, och ofta ges det i berättelser uttryck åt köns- eller genusnormer i karaktärer och i de diskursiva rum som de framställs (Earles 2017, s. 369). Eftersom berättelser fyller en både deskriptiv och normativ funktion, är de intressanta att analysera för att åskådliggöra underliggande ideal och ideologier (Lind Palicki 2010, s. 111; Rehnberg 2019, s. 65). Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker huvudsakligen genom Greimas aktantmodell och Propps agentroller hur pojkar och flickor utifrån narrativa aspekter såsom rolltilldelning framställs i fem skönlitterära böcker skrivna i original på svenska under 2022 och 2023. Resultaten visar en ojämn fördelning av flickor och pojkar som innehavare av subjektsrollen, att pojkar framställs som innehavare av agentrollen offer och även som omhändertagande och emotionella. Den flicka som porträtteras som innehavare av aktantrollen subjekt, och utgör 1 av 5 studerade huvudkaraktärer, kan även anses vara innehavare av agentrollen hjälte. Utöver detta tyder resultaten på att flickor med en mer central roll inte sällan ingår i en mansdominerad grupp eller porträtteras med en pojke i en nära roll.