No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to describe and to interpret how fathers are concieved by their children. Various aspects of the male parent and the relationship between the child and his or her father are beeing investigated from the childs point of view. Forming an understanding of the fathers significance from the childs perspective is of particular importance for the study. This perspective is being formulated from a position that looks upon the childs socialization and the identityshaping processes as primarily a matter of "what children do with what is done to children".The empirical data in the study was obtained by interviewing one hundred children, seven and ten year old girls and boys, partly from Umeå and partly from some small villages a few swedish miles away from the town. The semistructured interviews were made with children from five different schools and from eighteen different school-classes.Data show that a vast majority describe a fairly close relationship to a father with clearly anti-patriarchal characteristics. The middle-class father is seen as a more family-oriented parent, more equal to his spouse than the working-class father who is more likely of beeing described in traditional terms. Some gender-related patterns are shown that concerns different orientations towards the father. While the boys tend to view their fathers in direct relation to themselves - him and me - the girls are more likely to describe their male parents as familyfathers and from a perspective that sees him as a partner to the mother.From the characterization the children made of their fathers from the family-drawings, four different cateogories, representing various perspectives on the father, were identified: The Positive, the Ambigous, the Disappointed and the Neutral.The symbolic interactionism, based on the works of George H. Mead, is argued to be a fruitful theoretical framework for understanding the socializationprocess in which the childs concepts of its father are being shaped. From a perspective on the cultural modernization and its impacts on parenting and the relationship between fathers and children, it is also claimed that there are reasons to beleive that the tendencies of release from a traditional determination not only put new burdons on parents and children in modern society, but also provide a widening of possibilities and a powerful potential for forming more "normalized", non-authoritarian and non-oppressive, interaction-based relations betweenchildren and their fathers. / digitalisering@umu

Background: As a parent, talking about sex, relationship and sexuality might be seen upon as a sensitive matter and is sometimes a difficult subject to raise with your child. Earlier studies show that a good communication in the home environment decreases childrens sexual risk behaviours. Health care personal is lifted as important actors within the sex education for children, adolecents and their parents. Aim: The aim of this study was to describe how parents in Sweden experience and handle the conversation about sex, relationship and sexuality with their children. Method: A qualitative study with Critical Incident Technique as method was used. The 20 parents who chose to participate in the study got to answer two opened ended questions in a questionnaire. Results: The result led to three main areas; “Parents experience and motivation for conversation”, “The affirmative conversation” and last “Elements that influence a negative experience of the conversation”. Parents describe the question being lifted in the home environment in different occations. Parents own experiences effects the content in the conversation and how they interpret the conversation as a whole. An important factor for the conversations to be experienced in a positive way is an open climat and mutual trust between parent and child. Parents describe difficulties in communicating about the subject when the child does not seem receptive and don’t give any respons. When parents felt the lack of positive respons and the children dit not seem adoptive the conversation was described as negative. Conclusion: Parents describe the importance of an open climate in the home environment together with mutual trust and respect as essential conditions for a positive experience of the conversation. / Bakgrund: Att som förälder prata med sitt barn om sex, samlevnad och sexualitet kan upplevas känsligt och ibland är det svårt att lyfta ämnet med sitt barn. Tidigare studier visar att en god kommunikation i hemmet minskar barnens sexuella riskbeteende. Vårdpersonal lyfts som viktiga aktörer i utbildning av sex och samlevnad hos barn och ungdomar och deras föräldrar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar I Sverige upplever och hanterar att samtala med sina barn om sex, samlevnad och sexualitet. Metod: En kvalitativ ansats med Critical Insident Technique som metod användes. De 20 föräldrar som valde att delta i studien fick svara på två öppna frågor i ett frågeformulär. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudområden; "Föräldrarnas erfarenhet och motivation till samtalen, "Det bekräftande samtalet" samt "Faktorer som påverkar att samtalet upplevs negativt". Föräldrarna beskriver att frågan lyfts i hemmet vid olika tillfällen. Föräldrarnas egna erfarenheter påverkar innehållet i samtalen samt hur dessa upplevs. En viktig faktor för att samtalen ska upplevas positiva är ett öppet klimat samt ömsesidig tillit. Föräldrar beskriver svårigheter i kommuniktion kring ämnet när barnen inte upplevs mottagliga och respons uteblir. Konklusion: Föräldrar beskriver att ett öppet samtalsklimat i hemmet samt ömsesidig respekt och tillit är grundläggande förutsättningar för att ett samtal i slutändan ska upplevas positivt. När föräldrarna saknade positiv respons och barnen inte upplevdes vara mottagliga beskrevs samtalen som negativa.

Syftet med den här studien var att belysa föräldrars perspektiv på bemötande från skola och samhälle när man har barn med autismspektrumtillstånd (AST). En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer av 12 föräldrar till barn med AST. Hälften av barnen hade både AST och intellektuell funktionsnedsättning (IF). Med hjälp av dessa föräldrars berättelser och studier av tidigare forskning var förhoppningen att få större inblick i föräldrars erfarenheter och bidra till att öka kunskapen omkring föräldraskapet och relationen mellan föräldrar, skola och samhälle. Särskilt fokus lades på hur föräldrarna upplever förståelsen för sina barns och sina egna behov, samt vilka utmaningar de möter när barnet har en funktionsnedsättning. De övergripande teorier som användes var systemteori samt ett relationellt perspektiv för att beskriva barnet och familjen i ett sammanhang och deras relationer till omgivningen. Resultatet bekräftar i enlighet med vad tidigare forskning visat att kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättningen AST fortfarande är låg i skola och samhälle och många av respondenterna beskriver en skola och ett samhälle med bristande förståelse för barnens svårigheter och barnens och familjernas behov. I några fall med förödandekonsekvenser som följd. Slutsatsen är att detta är ett kunskapsområde som det är oerhört viktigt att fortsätta belysa.