<p>Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.</p>

<p>This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman’s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.</p><p>Parents in the study perceive themselves as gender-conscious. They are thinking about gender issues when they choose books for their children at the library. Parents’ main focus seems to be how children are portrayed in books and many are critical of what they consider to be stereotypes and simplistic interpretations. They express a need for children's books where children are depicted more nuanced, where girls can be strong and daring and the boys may be shy and crying. Pictures of parents/adults were not analyzed equally close by the parents in the study, although respondents indicated that they think it's important how adults are depicted, as they become a kind of template for how parents are expected to be and behave. In general they are experiencing today's children's books as largely stereotypical, but add that there seem to be a wide range of issues in contemporary children's book publishing, where even radical literature with clear gender problematization has its place.</p><p>Many parents choose to completely remove books that they believe has too gender-stereotyped content, others see this type of literature as a good opportunity to discuss gender issues with their children. In the case of older children's literature and fairy tales, the majority of parents in the study express the importance of mediating the cultural heritage to their children.</p><p>Parents express a need for children's literature where the act of breaking gender standards isn't too obvious or appears as the main purpose of the text, but is present as a natural background in the story. What parents want - besides great stories - are depictions of children where a wide range of emotions and personality traits are allowed regardless of the protagonist's biological gender.</p>

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.

This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman’s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data. Parents in the study perceive themselves as gender-conscious. They are thinking about gender issues when they choose books for their children at the library. Parents’ main focus seems to be how children are portrayed in books and many are critical of what they consider to be stereotypes and simplistic interpretations. They express a need for children's books where children are depicted more nuanced, where girls can be strong and daring and the boys may be shy and crying. Pictures of parents/adults were not analyzed equally close by the parents in the study, although respondents indicated that they think it's important how adults are depicted, as they become a kind of template for how parents are expected to be and behave. In general they are experiencing today's children's books as largely stereotypical, but add that there seem to be a wide range of issues in contemporary children's book publishing, where even radical literature with clear gender problematization has its place. Many parents choose to completely remove books that they believe has too gender-stereotyped content, others see this type of literature as a good opportunity to discuss gender issues with their children. In the case of older children's literature and fairy tales, the majority of parents in the study express the importance of mediating the cultural heritage to their children. Parents express a need for children's literature where the act of breaking gender standards isn't too obvious or appears as the main purpose of the text, but is present as a natural background in the story. What parents want - besides great stories - are depictions of children where a wide range of emotions and personality traits are allowed regardless of the protagonist's biological gender.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter om social delaktighet på lekplatser för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där 12 föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättning intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde författarna en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i 2 kategorier. Resultat: Utifrån föräldrarnas erfarenheter visade resultaten att otillgängliga lekplatser begränsade eller hindrade deras barn att vara socialt delaktiga. Det framkom också att tillgängliga lekplatser kunde möjliggöra barn med fysiska funktionsnedsättningars sociala delaktighet om de tillgängliga delarna inte separerades från resterande lekredskap. Föräldrarnas erfarenheter var att framkomligheten på lekplatserna var av stor vikt för att möjliggöra deras barns lek med andra. Resultatet visade även att föräldrarna hade erfarenhet att bemötas av negativa attityder, oförståelse och bristande kunskap från hemkommuner och lekplatsskapare. Barnens beroende av föräldrarnas stöd för att ta sig runt på lekplatser fick föräldrarna att känna sig som ett hinder för deras barn att leka och umgås med andra barn. Slutsats: Slutsatser från studien är att involvera föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättningar och deras barn i skapandet av lekplatsmiljöer för att främja social delaktighet. Vidare diskuteras behovet av arbetsterapeutisk kompetens om meningsfulla aktiviteter samt kunskap om att anpassa miljöer utifrån barns behov kan utgöra ett bra stöd till skaparna av lekplatser för att möjliggöra social delaktighet genom att utforma tillgängliga lekplatser för alla oavsett förmåga. / Aim: The aim of this study was to describe parents experiences of social participation in playgrounds for children with physical disabilities. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interviews, where 12 parents of children with physical disabilities were interviewed. When analyzing the interviews, the authors used a qualitative content analysis, which resulted in 2 categories. Results: Based on parents experiences, the results showed that inaccessible playgrounds limited or prevented their children from being socially involved. It also emerged that accessible playgrounds could enable children's social participation if the accessible parts were not separated from the rest of the play equipment. Parents experiences were that the accessibility of playgrounds was of great importance to enable their children to play with others. The results also showed that parents experienced negative attitudes, incomprehension, and lack of knowledge from local authorities and playground designers. Children's dependence on parental support to get around playgrounds made parents feel like a barrier to their children being able to play and socialize with other children. Conclusion: Conclusions from the study is to involve parents of children with physical disabilities and their children in the creation of playground environments to promote social inclusion. It further discusses the need for occupational therapy skills on meaningful activities and knowledge on adapting environments based on children's needs can provide good support to playground designers to enable social inclusion by designing accessible playgrounds for everyone regardless of ability.