Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.

<p>Abstract</p><p>Parental participation is something that is included in school either we like it or not. Several studies have been done about this phenomena but not many of them have examined the pupils estimation about parental participation. Therefore did we get interested about the pupils situation because why haven’t almost anyone asked the pupils about this phenomena when it’s constructed fore them? To learn more about the pupils estimation did we a questionnaire in twelve different classes with children in the ages between 10-16 years. The results we got from the questionnaire concerning the pupils estimation about parental participation were both expected and unexpected.</p><p>Keywords: Parental participation</p><p>Questionnaire</p><p>Pupil estimation</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse. De ser det mer som att de för en dialog med skolan och pedagogen, att de har en kommunikation. De ser sig mer som en resurs till skolan. Kontaktbehovet förändras under barnens uppväxt menar informanterna till de äldre barnen. Man släpper lite på kontrollbehovet och besöken i skolan minskar. Ett uttalat förbud finns inte men av vad barnen säger och deras kroppsspråk signalerar så vill de inte se föräldrarna i skolan så ofta. Kommunikationen tar sig andra uttryck, man använder mejlen på datorn istället, för det är smidigare än telefonsamtal. Det finns ingen skillnad på hur mammor och pappor ser på samarbetet mellan hem och skola i studien men till övervägande del är det mammorna som sköter kontakten med skolan enligt informanterna. Något samband med föräldrars utbildning och yrke och deras syn på samarbetet mellan hem och skola framkommer inte i min studie.</p>

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse. De ser det mer som att de för en dialog med skolan och pedagogen, att de har en kommunikation. De ser sig mer som en resurs till skolan. Kontaktbehovet förändras under barnens uppväxt menar informanterna till de äldre barnen. Man släpper lite på kontrollbehovet och besöken i skolan minskar. Ett uttalat förbud finns inte men av vad barnen säger och deras kroppsspråk signalerar så vill de inte se föräldrarna i skolan så ofta. Kommunikationen tar sig andra uttryck, man använder mejlen på datorn istället, för det är smidigare än telefonsamtal. Det finns ingen skillnad på hur mammor och pappor ser på samarbetet mellan hem och skola i studien men till övervägande del är det mammorna som sköter kontakten med skolan enligt informanterna. Något samband med föräldrars utbildning och yrke och deras syn på samarbetet mellan hem och skola framkommer inte i min studie.

Abstract Parental participation is something that is included in school either we like it or not. Several studies have been done about this phenomena but not many of them have examined the pupils estimation about parental participation. Therefore did we get interested about the pupils situation because why haven’t almost anyone asked the pupils about this phenomena when it’s constructed fore them? To learn more about the pupils estimation did we a questionnaire in twelve different classes with children in the ages between 10-16 years. The results we got from the questionnaire concerning the pupils estimation about parental participation were both expected and unexpected. Keywords: Parental participation Questionnaire Pupil estimation

Syftet med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans demokratiska uppdrag med specifikt fokus på föräldrars inflytande. Detta för att nå en ökad kunskap om föräldrars uppfattningar om det egna inflytandet över förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå från fyra olika forskningsfrågor. Hur uppfattar föräldrar sina möjligheter och begränsningar till inflytande på förskolan? Inom vilka områden i förskolans verksamhet uppfattar föräldrar att de idag ges möjlighet till inflytande över? Inom vilka områden önskar föräldrarna mer möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? Och vilken typ av inflytande föredrar föräldrarna i förskolans verksamhet? Studiens teoretiska ramverk grundar sig på tre begrepp, inflytande, information och insyn. I studiens undersökning var det 22 föräldrar som besvarade en enkät om deras upplevelser av föräldrainflytande. I tidigare forskning lyfts förskollärares perspektiv på föräldrainflytande, men även föräldrars perspektiv. Forskningen belyser att inflytande är ett komplext begrepp, då det finns många olika tankar kring vad det innebär. Detta visar sig även i vårt resultat. Det finns en osäkerhet kring vad föräldrainflytande är bland föräldrarna, men även en önskan om att erbjudas mer möjligheter till inflytande. Vårt resultat belyser att inflytande innebär olika saker för olika föräldrar. Inflytande innebär att få en möjlighet att påverka, men många av föräldrarna ansåg sig nöjda med att bli informerade om vad som sker i förskolan.

Denna studie syftar till att belysa föräldrars erfarenheter, föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtalet samt vilket inflytande de anser sig ha över och genom utvecklingssamtalet. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av fem stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vilkas erfarenheter kan härledas utifrån ett flertal utvecklingssamtal från flera olika förskolor/dagbarnvårdare. Jag har följande frågeställning: Vad har föräldrar för erfarenhet av utvecklingssamtal i förskolan? Vad har föräldrar för föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtal i förskolan? samt Vilket inflytande anser föräldrar att de har över och genom förskolans utvecklingssamtal?     Resultatet pekar på att föräldrars erfarenheter av utvecklingssamtal är beroende av vilken pedagog som genomför samtalet och dennes förhållningssätt och barnsyn. Gällande föräldrars föreställningar och förväntningar kan en samsyn skönjas angående innehållet, funktion och relevans men vissa variationer förekommer, vilket oftast kan härledas till barnets ålder eller till föräldrarnas förkunskaper och erfarenheter. Föräldrarna anser vidare att de har inflytande över samtalet i form av talutrymme och möjlighet att påverka dess innehåll samt att de genom samtalet kan påverka barnets vardag på förskolan.

<p>Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.</p>

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.