Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna. Det kom fram tankar om hur man ska engagera föräldrarna och få med alla i dialogen mellan hem och förskola/skola i intervjuerna. Vikten av ett positivt förhållningssätt gentemot varandra framkom under våra intervjuer.

Studien intresserar sig för föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet då det fanns uppfattning om att det i förskollärarutbildningen fokuseras mindre på detta. Det fanns även uppfattning om att förskollärare och föräldrar samtalar om allt annat än verksamheten i hämtningssituationer på förskolan och funderingar över hur föräldrar blir delaktiga och får inflytande i verksamheten gjordes. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar och förskollärare upplever detta. En kvalitativ ansats med intervjuer gjordes för att få svar på hur förskollärare och föräldrar upplevde arbetet med föräldrasamverkan, föräldrainflytande och delaktighet. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologi och tidigare forskning med valda begrepp analyserades det insamlade materialet. Resultatet som framkom var att föräldrar och förskollärare hade olika uppfattningar om föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande. Men även att tiden är en bidragande faktor till hur föräldrasamverkan kan se ut och att kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar skulle kunna förbättras samt att föräldrarna vill vara delaktiga men inte ha inflytande över verksamheten.

Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs.

In this project, local school boards with a majority of parents are studied. Such boards are set up at a number of sdmols in Sweden as a trail. The purpose of the study is to investigate the constitution of such boards, their work and the content of items dealt with. Members (parents, teachers and principals) as well as a political representative from eight municipal boards have been interviewed. An important aspect scrutinised in interviews is the relationship between professionals, politicians and parents. In this presentation some results, with respect to achievements, problems and expectations from eight different schools are provided. Special interest is paid to the principals and how their work is affected by collaboration with the local board. The project analyses how the local board suits into the organization of the municipality into the organi7.ation of the school. The confidence and distrust in the local boards is besides analysed.

<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

<p>Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.</p>

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.

<p>English title: Parents’ expectations of municipal school of music and of arts.</p><p>Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden. Original in Swedish.</p><p>Keywords: parents’ expectations, municipal school of music and of arts, music education, childrens’ development, creative activity, parental influence, municipal activity.</p><p>The essay concerns parents’ expectations within municipal school of music and of arts. The main aim is to elucidate and understand parents’ expectations of the school and purposes about their childrens activity, and then, discuss the results towards the concept and the didactic of the school.</p><p>The method has been Grounded Theory. The results are grounded on qualitative interviews with twelve parents from different municipalities and the empirical material has been encoded into categories of various kinds.</p><p>The results, which have been encoded for a several times and on different levels, indicate that parents have different purposes to each other, but also that each parent has different purposes in various contexts. A joint comprehensive aim and expectation is that the school and their teachers should enable an all-embracing development. Underlying, there are musical targets and objectives towards music as means. The parents take both individual- and group perspectives.</p><p>The results can also illustrate that parents in many cases adapt their expectations to the existing structure of the school and that many of the parents are satisfied as long as everything works. Many of the parents consider that a municipal school should be responsible for a broad education of arts, characterized by democracy and availability.</p><p>As a conclusion it may be said, while the parents’ exceptions focus on the childs’ interest and development, the municipal school of music and of arts has even more interests to satisfy and comply with.</p>