Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv. För att uppnå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer gjorts med fem pedagoger som inom grundskolan har erfarenhet av integrerade särskoleelever. De fem intervjuerna har centrerats till olika grundskolor inom Gävleborgs län och har ägt rum i anknytning till den skola där respektive pedagog arbetar. Resultatet av de fem intervjuade pedagogerna visar att valet av skolform främst handlar om elevens sociala situation i skolan, men även till de resurser som särskolan respektive grundskolan har att erbjuda eleven. Majoriteten av pedagogerna ställer sig övervägande positiva till föräldrainflytandet vid valet av skolform men att det dock förutsätter att föräldrarna har förståelse för barnets situation och en inblick i de olika skolformerna. Några av pedagogerna kan även tyda en skam och mindrevärdes känsla hos vårdnadshavarna till särskoleeleverna och ser där en betydelse av en förståelse för vårdnadshavarna i deras situation.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling. Föräldrarna har under perioden spelat en bakgrundsroll och som jag anser det, även accepterat sin roll i skolan. Under 1960-1980 byggs hela det skolsystem upp som vi har idag och den nya grundskolan hade många barnsjukdomar att brottas med. Dels så byggdes skolans instutition upp, dels så formades skolans värdegrund och inre arbete. Föräldrainflytande var helt enkelt inte i första prioritet varken från staten, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden. Föräldrarna hade både positiva och negativa erfarenheter om föräldrainflytande på sina barns förskolor, de angav att personalens förhållningssätt och bemötande både kan utgöra möjligheter och hinder för föräldrars inflytande. I resultatet framgår det också att förskollärarna har olika sätt att se på föräldrainflytande, hur de arbetar med det och hur mycket de tar in föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Några förskollärare inkluderar föräldrarna i sitt arbete och arbetar med föräldrainflytande enligt läroplanens mål och riktlinjer. Några förskollärare arbetar inte med föräldrainflytande på det sätt som de borde, enligt läroplanens riktlinjer.

No description available.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön. De frågeställningar som hjälpte oss att besvara syftet är: Hur skapar pedagoger goda förutsättningar för barns samspel i olika miljöer? Kan barnen påverka utformningen av sin miljö? Är den fysiska miljön tillgänglig för samspel? Hur ser pedagoger på föräldrarnas inflytande i förskolemiljön? För att få svar på frågeställningarna har pedagoger på tre olika förskolor intervjuats kring miljö för samspel och föräldrainflytande. Observationer har gjorts i samband med intervjuerna för att se hur miljön är arrangerad på avdelningarna. Studien har utgått från två olika teoretiska perspektiv: sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv. Vi har sett hur miljön kan skapa såväl förutsättningar som hinder för barns samspel.

Eleverna och lärarna vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vårterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stärka elevinflytandet inom programmet.

Syftet med min studie har varit att få insyn i hur förskollärare verksamma i ett högresursområde reflekterar kring föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat få syn på hur det blir i de sammanhang där förskollärarna är de som i förhållande till utbildning och lön har lägre status än föräldrarna. Vems ord väger då tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgår från intervjuer med åtta stycken förskollärare verksamma på en förskola i ett högresursområde. För att få syn på ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer använts. I analysen av empirin används tidigare forskning kring ämnesområdet samt Bourdieus begrepp kapital, habitus, fält och sociala rum. Resultat och slutsatser visar att förskollärarna anser att föräldrarnas inflytande över förskoleverksamheten är utvecklande för deras profession och att inflytandet kräver av förskollärarna att sätta ord på sin verksamhet vilket stärker dem i deras yrkesroll. Det visar också att det finns en uppfattning bland förskollärarna att föräldrarna inte bör och inte vill ha inflytande över det pedagogiska arbetet utan de ska vara med och hjälpa till med det praktiska samt att föräldrainflytandet ska baseras på förskollärares och föräldrars respektive roller där inga övertramp bör ske.