<p>Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school</p>

<p>I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. </p><p>Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: </p><p>- Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?</p><p>- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?</p><p>- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? </p><p>- Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? </p><p>Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. </p><p>Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan. De intervjuade lärarnas tankesätt stämmer väl överens med en stor del av litteraturen skriven inom detta område.</p>

<p>1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"</p>

<p>Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling. Föräldrarna har under perioden spelat en bakgrundsroll och som jag anser det, även accepterat sin roll i skolan. Under 1960-1980 byggs hela det skolsystem upp som vi har idag och den nya grundskolan hade många barnsjukdomar att brottas med. Dels så byggdes skolans instutition upp, dels så formades skolans värdegrund och inre arbete. Föräldrainflytande var helt enkelt inte i första prioritet varken från staten, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv.</p>

<p>Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv. För att uppnå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer gjorts med fem pedagoger som inom grundskolan har erfarenhet av integrerade särskoleelever. De fem intervjuerna har centrerats till olika grundskolor inom Gävleborgs län och har ägt rum i anknytning till den skola där respektive pedagog arbetar. Resultatet av de fem intervjuade pedagogerna visar att valet av skolform främst handlar om elevens sociala situation i skolan, men även till de resurser som särskolan respektive grundskolan har att erbjuda eleven. Majoriteten av pedagogerna ställer sig övervägande positiva till föräldrainflytandet vid valet av skolform men att det dock förutsätter att föräldrarna har förståelse för barnets situation och en inblick i de olika skolformerna. Några av pedagogerna kan även tyda en skam och mindrevärdes känsla hos vårdnadshavarna till särskoleeleverna och ser där en betydelse av en förståelse för vårdnadshavarna i deras situation.</p>

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet? - Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen? - Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan. De intervjuade lärarnas tankesätt stämmer väl överens med en stor del av litteraturen skriven inom detta område.

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.

Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school