The aim of this thesis was to describe the expectations that 1.5 generation immigrants perceive their parents expectations for them and their future. The researcher interviewed the experiences of twelve young adolescents who immigrated to New Zealand between the ages of 6 and 12. The researcher used a semi-structured interview to allow participants to freely discuss their experiences while staying true to the aims of the research. The study was conducted in Christchurch, New Zealand. The interviews were recorded on audio, transcribed and analysed. Each transcript was coded and themes were extracted from each interview. Similar themes were grouped into categories which were then discussed as part of the results. The most common expectations reported by participants were in the areas of education and high academic achievement. The effects of these expectations varied as participants grew older and the length of time residing in New Zealand increased. The results are discussed and also compared to studies of 1.5 generation immigrants in the United States. Finally, the implications of this study are discussed, and the relevance of the results to the well-being of the 1.5 generation in New Zealand are suggested.

Darbo tikslas:– ištirti tėvų lūkesčius ir pasitenkinimą Kauno vaiko raidos klinikos „Lopšelis“ teikiamomis ambulatorinėmis abilitacijos paslaugomis. Uždaviniai: 1. Ištirti sutrikusios raidos vaikų tėvų lūkesčius ambulatorinių abilitacijos paslaug�� atžvilgiu. 2. Įvertinti sutrikusios raidos vaikų tėvų pasitenkinimą ambulatorinėmis abilitacinėmis paslaugomis. 3. Įvertinti socialinių-demografinių charakteristikų įtaką tėvų pasitenkinimui. Tyrimo metodika: anketinė anoniminė Kauno vaiko raidos klinikos „Lopšelis“ pacientų tėvų apklausa (n = 105). Naudota 5 balų vertinimo skalė. Rezultatų statistinė analizė atlikta naudojant SPSS 13.0. Rezultatai: Tyrime dalyvavę respondentai sutrikusios raidos vaiką (-us) auginančios ištekėjusios mamos. Dažniausiai tai - virš 30 m. amžiaus moterys, turinčios aukštąjį išsilavinimą). Į vaiko raidos kliniką besikreipiančių sutrikusios raidos vaikų šeimų vieno nario vidutinės pajamos per mėnesį sudaro 300-900 Lt.. Tokiose šeimose dažniausiai auga vienas vaikas. Mažiausias respondentų pasitenkinimas „vaiko sveikatos būklės“ grupės kriterijais, o mažiausi jų lūkesčiai yra susiję su „ryšiai su šeima“ skyriumi. Vertinant vaiko sveikatos būklę respondentų lūkesčiai yra ženkliai aukštesni už pasitenkinimą. Aukščiausi respondentų lūkesčiai yra susiję su „personalas“, mažiausi – su „ryšiai su šeima“. Labiausiai respondentai patenkinti “personalas”, mažiausiai – “vaiko sveikatos būklė”. visose klausimų grupėse respondentų lūkesčiai buvo didesni už... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the study: to analyze perental expectations and satisfaction towards out – patient abilitation services provided by Kaunas Child‘s development clinic „Lopšelis“. Tasks: 1. To analise the expectations of disabled children parents towards the out – patient abilitation services. 2. To evaluate the satisfaction of disabled children parents towards the out – patient abilitation services 3. To work out offers for Kaunas child‘s development clinic „Lopšelis“ for the improvement of out – patient abilitation services. Methods applied : anonymous survey of Kaunas child‘s development clinic „Lopšelis“ patients parents (n = 105). Five points estimation scalewas used. The statitical analysis of the results was carried out exploitine SPSS 13.0. Results: The respondents under analysis were married mothers with disabled child or children. In the majority of cases these are women over 30 years of age, with higher education degree. The average income for a family member in most cases is 300 – 900 lt. A single child families are the most common case. The criteria of “child’s health condition” group deserve the least satisfaction of the respondents whice they expect the least from “the ties with a family” group. As to the condition of a child’s health respondents’ expectations go far beyond satisfaction. The highest extent expectations are related to “the personnel” while the lowest ones are addressed to “the child’s health condition’ group. In all question groups respondents’... [to full text]

Spädbarnskolik är ett vanligt hälsoproblem. När ett barn lider av kolik är detta oftast påfrestande för barnets föräldrar. Dessa föräldrar upplever ofta oro, trötthet och en känsla av hjälplöshet, vilket kan påverka relationen mellan barnet och föräldrarna negativt och öka barnets skrikande. Känslor av frustration och ilska, vilka kan upplevas av trötta och stressade föräldrar, ökar risken för att föräldrar ska skaka eller ta hårt i barnet, vilket kan leda till att barn får allvarliga skador. BHV-sjuksköterskor är viktiga aktörer inom barnahälsovården och det är av stor vikt att de effektivt hjälper och stödjer föräldrar till barn med kolik. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor. Denna studie utfördes som en systematisk litteraturstudie. För studien valdes nio vetenskapliga artiklar ut. De utvalda artiklarna är från Sverige, Norge, USA och Sydafrika. Bland de utvalda artiklarna är sju artiklar med kvalitativ metod och två har utförts med blandad metod med kvalitativa intervjuer och deskriptiv statistik. Samtliga utvalda artiklar belyser föräldraperspektivet, med avseende på spädbarnskolik. Studiens resultat visar att förståelse och stöd från vårdpersonal har stor betydelse för föräldrar, för att de ska kunna klara av att hantera den svåra kolikperioden. Föräldrar önskar ofta att sjuksköterskor erbjuder systematisk rådgivning och systematisk uppföljning samt att barnets tillstånd undersöks noggrant. Flertalet föräldrar är även intresserade av att få information om metoder med bristande evidens. Det framgick i studien att sjuksköterskor kan misslyckas med att hjälpa familjer med kolik på grund av att sjuksköterskor kan se annorlunda på kolikproblemet än föräldrarna själva eller att föräldrar kan ifrågasätta sjuksköterskors kompetens vad gäller kolikhantering. Ett annat hinder kan vara att föräldrarnas förmåga att acceptera stöd kan vara försämrad på grund av bland annat social isolering. Resultaten av denna studie tyder även på att kolikdiagnosen kan upplevas både som positiv och negativ av föräldrar och att när spädbarnskolik ibland normaliseras av vårdpersonal kan detta upplevas som negativt av föräldrar. En viktig poäng som framgick i studien, är att föräldrar till barn med kolik har olika behov och kan uppskatta olika typer av stöd och av andra vårdinsatser. Utifrån studiens resultat är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal alltid lyssnar på föräldrar, bemöter föräldraperspektivet och anpassar alla vårdinsatser utifrån föräldrars individuella behov.

<p>English title: Parents’ expectations of municipal school of music and of arts.</p><p>Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden. Original in Swedish.</p><p>Keywords: parents’ expectations, municipal school of music and of arts, music education, childrens’ development, creative activity, parental influence, municipal activity.</p><p>The essay concerns parents’ expectations within municipal school of music and of arts. The main aim is to elucidate and understand parents’ expectations of the school and purposes about their childrens activity, and then, discuss the results towards the concept and the didactic of the school.</p><p>The method has been Grounded Theory. The results are grounded on qualitative interviews with twelve parents from different municipalities and the empirical material has been encoded into categories of various kinds.</p><p>The results, which have been encoded for a several times and on different levels, indicate that parents have different purposes to each other, but also that each parent has different purposes in various contexts. A joint comprehensive aim and expectation is that the school and their teachers should enable an all-embracing development. Underlying, there are musical targets and objectives towards music as means. The parents take both individual- and group perspectives.</p><p>The results can also illustrate that parents in many cases adapt their expectations to the existing structure of the school and that many of the parents are satisfied as long as everything works. Many of the parents consider that a municipal school should be responsible for a broad education of arts, characterized by democracy and availability.</p><p>As a conclusion it may be said, while the parents’ exceptions focus on the childs’ interest and development, the municipal school of music and of arts has even more interests to satisfy and comply with.</p>

English title: Parents’ expectations of municipal school of music and of arts. Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden. Original in Swedish. Keywords: parents’ expectations, municipal school of music and of arts, music education, childrens’ development, creative activity, parental influence, municipal activity. The essay concerns parents’ expectations within municipal school of music and of arts. The main aim is to elucidate and understand parents’ expectations of the school and purposes about their childrens activity, and then, discuss the results towards the concept and the didactic of the school. The method has been Grounded Theory. The results are grounded on qualitative interviews with twelve parents from different municipalities and the empirical material has been encoded into categories of various kinds. The results, which have been encoded for a several times and on different levels, indicate that parents have different purposes to each other, but also that each parent has different purposes in various contexts. A joint comprehensive aim and expectation is that the school and their teachers should enable an all-embracing development. Underlying, there are musical targets and objectives towards music as means. The parents take both individual- and group perspectives. The results can also illustrate that parents in many cases adapt their expectations to the existing structure of the school and that many of the parents are satisfied as long as everything works. Many of the parents consider that a municipal school should be responsible for a broad education of arts, characterized by democracy and availability. As a conclusion it may be said, while the parents’ exceptions focus on the childs’ interest and development, the municipal school of music and of arts has even more interests to satisfy and comply with.