The primary purpose of the research was to explore and describe the effects of divorce on the psychosocial behaviour of adolescent learners from Newlands West. The secondary purpose, based on this research, was to formulate guidelines to improve the quality of interventions by educators in schools which will assist adolescents to cope with the challenges associated with divorce. The sample consisted of twenty participants between 12 and 18 years. Adolescents were selected for this study because they were mature enough to articulate their awareness and experiences of the divorce situation and family issues. They were from grades eight to twelve from New West Secondary School in Newlands West. The methodology used for this research was based on a qualitative paradigm. This ensured that data was rich and diverse in nature, especially since a small sample was used and it allowed each participant to provide indepth information regarding their experiences of their parents' divorce. The narrative interview was used and measures were applied to ensure trustworthiness. Interviews were tape recorded to ensure that the data was accurate. The researcher had access to this information and could continuously refer to it. It also allowed the researcher to listen attententively to the participants, without disrupting their flow of thought by writing or summarizing their responses. The researcher explained to the participants the purpose of the study and the same question was given to all participants, namely: "Could you tell me how the divorce of your parents has affected you?" The audio-taped interviews were transcribed and analysed. A descriptive analysis technique was used and central themes were identified. The themes which emerged were: ~ Adolescent learners' views on why their parents are getting divorced ~ Effect of the divorce on the adolescent learners ~ Sources of support for adolescent learners to cope with the divorce ~ Adolescent learners' views on parent reconciliation ~ Relationship of adolescent learners with non-custodial parent(s) The study concluded that divorce had a debilitating impact on the psychosocial behaviour of adolescents in this school and that there was a need for appropriate structures to be established to effectively address the issue in school. / Thesis (M.Ed.) - University of Natal, 2003.

Spädbarnskolik är ett vanligt hälsoproblem. När ett barn lider av kolik är detta oftast påfrestande för barnets föräldrar. Dessa föräldrar upplever ofta oro, trötthet och en känsla av hjälplöshet, vilket kan påverka relationen mellan barnet och föräldrarna negativt och öka barnets skrikande. Känslor av frustration och ilska, vilka kan upplevas av trötta och stressade föräldrar, ökar risken för att föräldrar ska skaka eller ta hårt i barnet, vilket kan leda till att barn får allvarliga skador. BHV-sjuksköterskor är viktiga aktörer inom barnahälsovården och det är av stor vikt att de effektivt hjälper och stödjer föräldrar till barn med kolik. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor. Denna studie utfördes som en systematisk litteraturstudie. För studien valdes nio vetenskapliga artiklar ut. De utvalda artiklarna är från Sverige, Norge, USA och Sydafrika. Bland de utvalda artiklarna är sju artiklar med kvalitativ metod och två har utförts med blandad metod med kvalitativa intervjuer och deskriptiv statistik. Samtliga utvalda artiklar belyser föräldraperspektivet, med avseende på spädbarnskolik. Studiens resultat visar att förståelse och stöd från vårdpersonal har stor betydelse för föräldrar, för att de ska kunna klara av att hantera den svåra kolikperioden. Föräldrar önskar ofta att sjuksköterskor erbjuder systematisk rådgivning och systematisk uppföljning samt att barnets tillstånd undersöks noggrant. Flertalet föräldrar är även intresserade av att få information om metoder med bristande evidens. Det framgick i studien att sjuksköterskor kan misslyckas med att hjälpa familjer med kolik på grund av att sjuksköterskor kan se annorlunda på kolikproblemet än föräldrarna själva eller att föräldrar kan ifrågasätta sjuksköterskors kompetens vad gäller kolikhantering. Ett annat hinder kan vara att föräldrarnas förmåga att acceptera stöd kan vara försämrad på grund av bland annat social isolering. Resultaten av denna studie tyder även på att kolikdiagnosen kan upplevas både som positiv och negativ av föräldrar och att när spädbarnskolik ibland normaliseras av vårdpersonal kan detta upplevas som negativt av föräldrar. En viktig poäng som framgick i studien, är att föräldrar till barn med kolik har olika behov och kan uppskatta olika typer av stöd och av andra vårdinsatser. Utifrån studiens resultat är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal alltid lyssnar på föräldrar, bemöter föräldraperspektivet och anpassar alla vårdinsatser utifrån föräldrars individuella behov.