No description available.

In this project, local school boards with a majority of parents are studied. Such boards are set up at a number of sdmols in Sweden as a trail. The purpose of the study is to investigate the constitution of such boards, their work and the content of items dealt with. Members (parents, teachers and principals) as well as a political representative from eight municipal boards have been interviewed. An important aspect scrutinised in interviews is the relationship between professionals, politicians and parents. In this presentation some results, with respect to achievements, problems and expectations from eight different schools are provided. Special interest is paid to the principals and how their work is affected by collaboration with the local board. The project analyses how the local board suits into the organization of the municipality into the organi7.ation of the school. The confidence and distrust in the local boards is besides analysed.

<p>The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students.</p> / <p>Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående.</p><p>För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta.</p><p>Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.</p>

The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students. / Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten. Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående. För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta. Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.

Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej". Respondenterna ges möjlighet till kompletterande kommentarer i anslutning till varje fråga. Läraren vill ha ett klart definierat och effektivt betygssystem där det är elevens kunskaper som betygsätts. Undersökningen visar att det finns en diskrepans i tolkningen av texterna om betygssättning. Diskrepansen måste tillrättaläggas via en tydligare skrivning i gymnasieförordningen där läraren explicit ges möjligheten att inte sätta betyg, när läraren bedömer att betygsunderlag saknas. Detta är en av de åtgärder som behövs för att lärarens förtroende skall stärkas för det nya kunskapsrelaterade betygsystemet.

Abstract  The purpose of this study is to investigate the perceived power and influence of superintendents in relation to their state-appointed role in the Education Act, and the autonomy it provides. This qualitative study uses Foucault’s analysis of power as its theoretical framework. The empirical data collects through semi-structured interviews with in total thirteen superintendents employed by municipals or independent schoolboards. Superintendents employed by independent schoolboards have generally been under-researched previously and this makes this study an important contribution. The empirical data is analysed using three of Foucault’s concepts of power: governance, power and counter-power, and power and knowledge. The results indicate a notable variation in the perceptions of superintendents regarding their power and influence. The context in which they operate, as well as the ownership or operation of the schools, also plays a role for the superintendents´ perceptions of power and influence. The results indicates that superintendents have power and highlight a significant difference between the role of a superintendent in an independent organization compared to a superintendent working in a municipal organization. The superintendent employed by an independent schoolboard has a more defined and distinct role compared to a superintendent in a municipal schoolboard. Furthermore, the results indicates that the superintendent’s perception of their power and influence depends due to several factors in the surrounding society for example, voter groups, conservation interests, skills shortage, and unemployment.        Keywords  superintendent, schoolboard, educational leadership, school management, Foucault, power and influence / Sammanfattning  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken makt och vilket inflytande skolchefer uppfattar att de har kopplat till det statliga skolchefsuppdraget, samt vilket upplevt handlingsutrymme det ger. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer. Insamling av empiriska data sker genom semistrukturerade intervjuer med totalt tretton skolchefer för fristående och kommunala verksamheter. I studien deltar flera skolchefer från enskilda huvudmän vilka det finns lite forskning om sedan tidigare vilket ökar studiens relevans. Foucaults maktanalys används som teori i studien och analysen av empirin genomförs med hjälp av tre av Foucaults maktbegrepp; styrning, makt och motmakt och makt och kunskap. Resultatet visar att det är stor skillnad mellan hur de olika skolcheferna uppfattar sin makt och sitt inflytande. Dessutom visar resultatet på stor skillnad mellan skolchefens uppdrag hos en enskild huvudman jämfört med en kommunal huvudman. Skolchefen hos en enskild huvudman har ett mer avgränsat och tydligt uppdrag än vad en skolchef i en kommunal verksamhet har. Skolchefen har en betydelsefull roll, och deras uppfattning om sin makt, inflytande och därmed handlingsutrymme formas av flera faktorer i det omkringliggande samhället som till exempel väljargrupper, bevarandeintressen, kompetensbrist och arbetslöshet. Skolchefsrollen påverkas av skillnader i styrningen och organisering mellan olika huvudmän och det ställs olika förväntningar på skolchefen beroende av vilken huvudman som äger eller driver skolorna.        Nyckelord  skolchef, huvudman, skolstyrelse, styrning, Foucault, makt och inflytande

<p>Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.</p><p>Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. </p><p>Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".</p>

Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".