<p>The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students.</p> / <p>Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående.</p><p>För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta.</p><p>Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.</p>

The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students. / Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten. Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående. För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta. Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.

Abstract  The purpose of this study is to investigate the perceived power and influence of superintendents in relation to their state-appointed role in the Education Act, and the autonomy it provides. This qualitative study uses Foucault’s analysis of power as its theoretical framework. The empirical data collects through semi-structured interviews with in total thirteen superintendents employed by municipals or independent schoolboards. Superintendents employed by independent schoolboards have generally been under-researched previously and this makes this study an important contribution. The empirical data is analysed using three of Foucault’s concepts of power: governance, power and counter-power, and power and knowledge. The results indicate a notable variation in the perceptions of superintendents regarding their power and influence. The context in which they operate, as well as the ownership or operation of the schools, also plays a role for the superintendents´ perceptions of power and influence. The results indicates that superintendents have power and highlight a significant difference between the role of a superintendent in an independent organization compared to a superintendent working in a municipal organization. The superintendent employed by an independent schoolboard has a more defined and distinct role compared to a superintendent in a municipal schoolboard. Furthermore, the results indicates that the superintendent’s perception of their power and influence depends due to several factors in the surrounding society for example, voter groups, conservation interests, skills shortage, and unemployment.        Keywords  superintendent, schoolboard, educational leadership, school management, Foucault, power and influence / Sammanfattning  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken makt och vilket inflytande skolchefer uppfattar att de har kopplat till det statliga skolchefsuppdraget, samt vilket upplevt handlingsutrymme det ger. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer. Insamling av empiriska data sker genom semistrukturerade intervjuer med totalt tretton skolchefer för fristående och kommunala verksamheter. I studien deltar flera skolchefer från enskilda huvudmän vilka det finns lite forskning om sedan tidigare vilket ökar studiens relevans. Foucaults maktanalys används som teori i studien och analysen av empirin genomförs med hjälp av tre av Foucaults maktbegrepp; styrning, makt och motmakt och makt och kunskap. Resultatet visar att det är stor skillnad mellan hur de olika skolcheferna uppfattar sin makt och sitt inflytande. Dessutom visar resultatet på stor skillnad mellan skolchefens uppdrag hos en enskild huvudman jämfört med en kommunal huvudman. Skolchefen hos en enskild huvudman har ett mer avgränsat och tydligt uppdrag än vad en skolchef i en kommunal verksamhet har. Skolchefen har en betydelsefull roll, och deras uppfattning om sin makt, inflytande och därmed handlingsutrymme formas av flera faktorer i det omkringliggande samhället som till exempel väljargrupper, bevarandeintressen, kompetensbrist och arbetslöshet. Skolchefsrollen påverkas av skillnader i styrningen och organisering mellan olika huvudmän och det ställs olika förväntningar på skolchefen beroende av vilken huvudman som äger eller driver skolorna.        Nyckelord  skolchef, huvudman, skolstyrelse, styrning, Foucault, makt och inflytande

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.