Syftet med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans demokratiska uppdrag med specifikt fokus på föräldrars inflytande. Detta för att nå en ökad kunskap om föräldrars uppfattningar om det egna inflytandet över förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå från fyra olika forskningsfrågor. Hur uppfattar föräldrar sina möjligheter och begränsningar till inflytande på förskolan? Inom vilka områden i förskolans verksamhet uppfattar föräldrar att de idag ges möjlighet till inflytande över? Inom vilka områden önskar föräldrarna mer möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? Och vilken typ av inflytande föredrar föräldrarna i förskolans verksamhet? Studiens teoretiska ramverk grundar sig på tre begrepp, inflytande, information och insyn. I studiens undersökning var det 22 föräldrar som besvarade en enkät om deras upplevelser av föräldrainflytande. I tidigare forskning lyfts förskollärares perspektiv på föräldrainflytande, men även föräldrars perspektiv. Forskningen belyser att inflytande är ett komplext begrepp, då det finns många olika tankar kring vad det innebär. Detta visar sig även i vårt resultat. Det finns en osäkerhet kring vad föräldrainflytande är bland föräldrarna, men även en önskan om att erbjudas mer möjligheter till inflytande. Vårt resultat belyser att inflytande innebär olika saker för olika föräldrar. Inflytande innebär att få en möjlighet att påverka, men många av föräldrarna ansåg sig nöjda med att bli informerade om vad som sker i förskolan.

<p>Syftet med denna studie är att analysera tänkbara demokratiska konsekvenser som utvecklingen av de kommunala bolagen och införandet av koncernstyrning medfört. Studien har fokuserat på politikers och allmänhetens möjligheter till insyn och påverkan i de kommunala bolagen. Avsikten är även att granska de demokratiska konsekvenserna som bildandet av koncernstyrningen medfört. Studien har avgränsats till en fallstudie av koncernstyrningen i Halmstad där intervjuer med inblandade kommunpolitiker och bolagsrepresentanter legat till grund för resultat- och analysdelen. Det som framkommit i studien är att kommunen utifrån kommunaldemokratiska teorier är en passiv ägare till dess dotterbolag och att man generellt endast styr genom ägardirektiv. Allmänheten har många befintliga kanaler att påverka de kommunala bolagen men dessa kanaler sker endast genom en indirekt påverkan, där medborgarna måste förlita sig på andra parter. Koncernstyrningens införande har bidragit till förändrade styrningsstrukturer samt tydliggjort kommunen som ägare. För allmänheten har koncernstyrningen endast påverkats i begränsat omfång.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till</p><p>gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.</p><p>Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i</p><p>varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är</p><p>speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats</p><p>framför allt på dessa elever.</p><p>Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på</p><p>grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att</p><p>överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan</p><p>skolformerna.</p><p>Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för</p><p>informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna</p><p>upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga</p><p>och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla</p><p>intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen</p><p>för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.</p><p>Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det</p><p>skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att</p><p>de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och</p><p>gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll. Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats framför allt på dessa elever. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan skolformerna. Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier. Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.

Denna studies syfte var att belysa hur föräldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av föräldrarna. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för föräldrar? Hur uppfattar föräldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet där deras barn vistas? Vilken uppfattning har föräldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktär/roll? Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkäter som är en kvantitativ metod. Detta för att få ett brett perspektiv genom flera åsikter. Resultatet visar att föräldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom räckhåll för föräldrarna, om och när de själva vill. Problematiken i detta tycks ändå ligga i föräldrarnas okunskaper inom ämnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget. Studiens resultat är dock svagt på grund av att antalet enkäter som förväntades lämnas in var mycket få, denna svaghet har försökts vändas till en styrka. Ett stort förtroende för pedagogerna vid fritidhemmet verkar dock bidra till att delaktigheten och insynen hos föräldrarna hålls tillbaka eller anses som överflödig.

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort. För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer. I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar. Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor. / Where should pupils make their homeworks, at home or in school? If they wouldn´t make them at home, would anything change?

No description available.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Syftet med denna studie är att analysera tänkbara demokratiska konsekvenser som utvecklingen av de kommunala bolagen och införandet av koncernstyrning medfört. Studien har fokuserat på politikers och allmänhetens möjligheter till insyn och påverkan i de kommunala bolagen. Avsikten är även att granska de demokratiska konsekvenserna som bildandet av koncernstyrningen medfört. Studien har avgränsats till en fallstudie av koncernstyrningen i Halmstad där intervjuer med inblandade kommunpolitiker och bolagsrepresentanter legat till grund för resultat- och analysdelen. Det som framkommit i studien är att kommunen utifrån kommunaldemokratiska teorier är en passiv ägare till dess dotterbolag och att man generellt endast styr genom ägardirektiv. Allmänheten har många befintliga kanaler att påverka de kommunala bolagen men dessa kanaler sker endast genom en indirekt påverkan, där medborgarna måste förlita sig på andra parter. Koncernstyrningens införande har bidragit till förändrade styrningsstrukturer samt tydliggjort kommunen som ägare. För allmänheten har koncernstyrningen endast påverkats i begränsat omfång.

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to information The aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents’ right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model. The empirical data was categorized based on categories of information and integrity in relation to midwives' opinions and actions. The results show that midwives are careful to protect the integrity of young people and that parents’ right to information are neglected, unless there is a great risk that the youths will harm their lives or health. Often it is only when the midwives need to report to the social service that the parents are given right to information, which indicates that the ethical decisions that midwives make are based on their beliefs that the best consequence for the youths is for their integrity to be protected. It was revealed that the midwives experienced the decision as difficult, and sometimes even found it to be a dilemma.