What impact does the conversation between citizen, market and governance have on inherent meaning in cultural heritage? How does it manifest and unfold concerning values it presents in the given context of Slussen´s preservation and reconstruction? As cultural beings, what significance does these values have on democracy? The aim of this studie is to measure how the concept of cultural heritage is negotiated and established by the city of Stockholm, Skanska Sweden and relating practitioners towards the significance of democracy. This with the approach of archival studies from e-archive Stockholm and an analysis of records from Skanska Sweden in combination with an ethnological perspective. This conversation exposes that the representational democracy which city of Stockholm represents endangers its senior citizens with exclusion. The values that late modern society evokes is in discrepancy with which values Stockholm´s senior citizens stands up for, relating back to the aftermath from World war II. The results points out that Stockholms collective memory aims to wipe out values which the ladder stands for, acting within Slussens cultural heritageprocess.

Automated decision making (ADM) is not a new phenomenon within public administration. Millions of automated decisions are made each year, including matters on parental benefits, social security benefits and income tax. ADM is used increasingly within both government agencies and municipal agencies. In light of this development, it becomes vital to have legal mechanisms in place which ensure transparency in automated decision making. This is to make sure that decisions are correct and that the systems work in compliance with procedural safeguards such as objectivity and impartiality. This begs the question of whether new legal solutions are needed to secure transparency of automated decisions. Current ADM systems within public administration are based on static algorithms that cannot change unless they are programmed to do so. Robotic Process Automation (RPA) is such a technology, commonly used by municipal agencies. Given the development within artificial intelligence (AI), ADM systems based on AI might be the next step. Then again, taking into account the extensive problems with the non-transparency of the “black box” of AI makes this technology rather unfit for decision making within public administration. The legal system provides different ways for citizens to obtain insight into and control of public administration. The principle of public access to information provides a right for all to access official documents. The Administrative Procedure Act (2017:900) provides access to information for the party concerned with a matter and the General Data Protection Regulation (GDPR) of the EU gives a right to information for data subjects. These rights to information can be restricted, for example by provisions on secrecy. However, the legal rights to information do not secure a comprehensive or direct transparency of the workings of ADM systems within public administration. The kind of transparency provided is rather a transparency by proxy, an indirect transparency that substitutes for a direct and functional one. For example, the provisions of the Administrative Procedure Act are not adapted to ADM, and the application of the right to access official documents entails inconsistencies. If information is provided to a citizen, there is no guarantee of understanding for example a description of an algorithm. To create a direct and functional transparency of automated decisions and the workings of ADM systems, it is vital for law and technology to evolve in interplay. A general discussion of public access to ADM systems and their implications on public trust and the rule of law is also of the essence.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.

<p>I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat.</p><p>Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.</p> / <p>With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.</p>

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen. / With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.

This thesis examines the general principles in European Union (EU) public procurement law, as they apply to Swedish direct awards of low value, outside the scope of the EU procurement directives. A combination of Swedish and EU legal methodology is used to investigate two overarching themes. Firstly, the two different legal bases of the general principles, in the light of the Court of Justice of the EU’s definition of cross-border interest, as well as the Swedish implementation. Secondly, the central substantive consequences imposed by the principles on direct awards. The only national precedent on the subject, HFD 2018 ref. 60 of the Supreme Administrative Court, is both utilised and criticised against the backdrop of EU law to paint a picture of the principles’ inner workings in a direct award context. Pertaining to the first theme, an analysis of the applicability of EU primary law on direct awards is undertaken in order to distinguish the legal bases of the principles. If a contract is of certain cross-border interest, the general principles flow directly from EU law. In the absence of such an interest, the principles are exclusively based in Swedish law, which nationally extends the EU principles to all procurement (gold-plating). Overall, contracts valued below a quarter of the applicable EU directive threshold usually lack certain cross-border interest, unless there are concrete indications of the opposite. As a result, most direct awards fall outside the scope of EU law. An awareness of the legal bases of the principles is relevant to avoid breaches of EU primary law. It is argued that the Swedish gold-plated implementation of the general principles causes unnecessary uncertainty, and that separate national principles should be introduced outside the scope of EU primary law. As for the second theme, a thorough analysis concludes that the principles do not prohibit direct awards given without any exposure to competition, as long as the contracts are of low enough value. Direct awards can therefore be conducted through direct contact with a single supplier, in accordance with the legislative aims of the procedure. This may not be the case for social and other specific services of relatively high value. Nonetheless, the principles still affect direct awards, for instance in prohibiting flagrant cases of differential treatment without objective justification, based in arbitrary or corrupt decision-making. Unfortunately, these requirements are able to be circumvented due to the wide discretion given to procuring entities. On the other hand, if a direct award procedure is voluntarily advertised, the principles have greater practical significance. Still, the requirements in such cases are more lenient than in ordinary procurement procedures.