Denna studie ämnar identifiera utmaningar och aspekter som en offentlig verksamhet behöverta hänsyn till vid en RPA-implementation. Studien har utförts i en offentlig verksamhet som äri behov av att automatisera genom att implementera RPA. Förarbetet till denna RPAimplementation som skett iterativt har i denna studie observerats under workshops, observationoch intervju. Utförandet av studien har skett genom att genomföra en fallstudie i en offentligverksamhet med ett explorativt angreppssätt, kvalitativ datainsamling och en abduktiv ansats.Resultatet från datainsamlingstillfällena analyserades genom tematisk analys med två olikaperspektiv; teoridrivet och datadrivet. Utifrån det teoridrivna perspektivet analyserades empirinmot de teman som utvanns ifrån de teoretiska koncept som sammanfattats från tidigare studierom RPA och RPA-implementation. Efter att ställt teorin mot empirin blev resultatet att falletskaraktär var i linje med nio av de femton teoretiska koncepten. De koncept som inte påträffadesi detta fall samlades under temat ”Det är viktigt att välja rätt process för en RPAimplementation”. Det datadrivna perspektivet identifierade nya aspekter som offentligaverksamheter behöver beakta vid implementation av RPA. Den första slutsatsen är att detviktigt att välja rätt process inför en RPA-implementation. Den andra slutsatsen är aspektenom att offentliga verksamheter måste hantera mycket känsliga uppgifter och att det är enutmaning vid implementation av RPA.

Trots att Sverige än så länge saknar en standard för hur intelligenta datorer får användas i offentlig sektor, så använder en allt större mängd myndigheter automatiserade beslutssystem i ärenden mot privatpersoner. Vetskapen om dessa system är låg hos den generella befolkningen, vilket riskerar göra det svårt för människor att ta till vara på sina intressen. I Trelleborgs kommun har man sedan 2017 använt automatiserad handläggning för att ta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd, vilket har gett upphov till kritiska granskningar av fallets rättsäkerhet och implikationer för handläggarrollen. Hur systemet påverkar den sökande individens förutsättningar och  demokratiska förvaltningsideal har emellertid varit ett underutvecklat ämnesområde. Följaktligen ämnar denna studie undersöka vilket utrymme demokratiska värden har vid automatiserat beslutsfattande i myndighetsärenden mot privatpersoner. Detta görs genom att jämföra implementeringen av automatiseringssystem i Trelleborgs kommun med en idealtyp för demokratiska värden i intelligent automatisering av förvaltningen. Analysresultaten visar på att flera demokratiska nyckelfunktioner saknas i Trelleborgsmodellen. Det bristfälliga utrymmet för demokratiska värden kan dock härledas i stor utsträckning till kommunens hantering av systemet snarare än begränsningar i systemet i sig.

Automated decision making (ADM) is not a new phenomenon within public administration. Millions of automated decisions are made each year, including matters on parental benefits, social security benefits and income tax. ADM is used increasingly within both government agencies and municipal agencies. In light of this development, it becomes vital to have legal mechanisms in place which ensure transparency in automated decision making. This is to make sure that decisions are correct and that the systems work in compliance with procedural safeguards such as objectivity and impartiality. This begs the question of whether new legal solutions are needed to secure transparency of automated decisions. Current ADM systems within public administration are based on static algorithms that cannot change unless they are programmed to do so. Robotic Process Automation (RPA) is such a technology, commonly used by municipal agencies. Given the development within artificial intelligence (AI), ADM systems based on AI might be the next step. Then again, taking into account the extensive problems with the non-transparency of the “black box” of AI makes this technology rather unfit for decision making within public administration. The legal system provides different ways for citizens to obtain insight into and control of public administration. The principle of public access to information provides a right for all to access official documents. The Administrative Procedure Act (2017:900) provides access to information for the party concerned with a matter and the General Data Protection Regulation (GDPR) of the EU gives a right to information for data subjects. These rights to information can be restricted, for example by provisions on secrecy. However, the legal rights to information do not secure a comprehensive or direct transparency of the workings of ADM systems within public administration. The kind of transparency provided is rather a transparency by proxy, an indirect transparency that substitutes for a direct and functional one. For example, the provisions of the Administrative Procedure Act are not adapted to ADM, and the application of the right to access official documents entails inconsistencies. If information is provided to a citizen, there is no guarantee of understanding for example a description of an algorithm. To create a direct and functional transparency of automated decisions and the workings of ADM systems, it is vital for law and technology to evolve in interplay. A general discussion of public access to ADM systems and their implications on public trust and the rule of law is also of the essence.

The aim of this thesis is to gain knowledge of how automated decision-making in Swedish public authorities affects the ability to comply with the Swedish principle of public access to official records. This is done through a Posthumanist analysis of seven qualitative interviews. With the help of the actor-network theory concept of the nonhuman actor the underlying computer programs of automated decision-making is understood as an actor who, in interaction with human actors, affects the public sector´s ability to provide the public with valuable information about how they run their organizations. The interviews were conducted with employees at two Swedish public organizations: The Swedish Board of Student Finance and Swedish Association of Local Authorities and Regions. The respondents were asked what kind of insight in the underlying computer programs for automated decision-making that they themselves and the public thought was needed. The interviews were recorded and transcribed, and provided the material for the analysis. The study shows that the employees share the opinion that insight in the automated decision-making systems are not necessary for the public. As a consequence of this, the system developers are left with exclusive knowledge of how the public sector is making decisions and the decision-making becomes invisible for a majority of the public. This is not in line with the aim of the principle of public access to official records. This is a two years master’s thesis in Archival Science.