Allt fler företag har idag insett värdet av att upprätthålla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis läsa nyheter om organisationer som fortsatter att begå misstag utifrån dess intressenter och omgivningens förväntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvåra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande är kommunikation, som i en krissituation är organisationens hjälpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens läge inte säkerställts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera. Syftet med vår studie har varit att öka förståelsen för om det finns skillnader gällande hur företag lämpligen skall kommunicera under en krissituation och om lämpligheten varierar beroende på krissituationens förutsättningar. 100 framtida företagsledare, studenter vid tre av Sveriges universitet, medverkade i studien. Resultatet har visat att det finns skilda uppfattningar om vilken kriskommunikationsstrategi som anses mest lämplig. Resultatet indikerar att dagens krisdrabbade organisationer är i direkt behov av att analysera sin situation inför en implementering av kriskommunikationsstrategier. Resultaten ger även indikation om vilka kriskommunikationsstrategier organisationer skall använda med tillförsikt. Då en krisdrabbad organisation, allt som oftast, endast får ett försök till återställande av sitt anseende. Vid ett eventuellt misslyckande riskerar organisationen att förvärra sin situation ytterligare och långtgående konsekvenser kan då drabba organisationen.

<p>Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.</p>

Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende. METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts. SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen. Företagets arbete med Facebook under krisen hjälpte indirekt företaget att behandla och bibehålla sitt anseende, genom att de snabbt besvarade alla frågor som ställdes i det vald sociala mediet.

<p><strong>Problembakgrund:</strong> Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> <em>Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?</em></p><p><strong>Uppsatsens syfte:</strong> Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta.</p><p><strong>Metod:</strong> Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet.</p><p>Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.</p>

<p> </p><p> </p><p><em>The interest in the concept of corporate reputation is growing. Prior research has recurrently shown that a good corporate reputation has a positive relation to organisational performance and gives organisations competitive advantages. Because of this, understanding the antecedents and how to manage corporate reputation is important. The industry of PR consultancies has grown on the Swedish market over the last decades and their services offered aims to help organisations with their communicative efforts. The purpose of this study is to examine how the work of PR consultants relates to their clients’ corporate reputation. The empirical findings are based on qualitative interviews to get a deeper understanding of the services provided by PR consultants. In the analysis the interviewees’ understanding the concept of corporate reputation is linked to a theoretical background of the antecedents and management of corporate reputation.  In our conclusions we propose that the PR consultants’ work, seeking to affect the comprehension of stakeholders’ minds about organisations through corporate messages, also relates to the forming of corporate reputation. </em></p>

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende. Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden? Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta. Metod: Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner. Resultat: Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte. Nyckelord: Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.

The interest in the concept of corporate reputation is growing. Prior research has recurrently shown that a good corporate reputation has a positive relation to organisational performance and gives organisations competitive advantages. Because of this, understanding the antecedents and how to manage corporate reputation is important. The industry of PR consultancies has grown on the Swedish market over the last decades and their services offered aims to help organisations with their communicative efforts. The purpose of this study is to examine how the work of PR consultants relates to their clients’ corporate reputation. The empirical findings are based on qualitative interviews to get a deeper understanding of the services provided by PR consultants. In the analysis the interviewees’ understanding the concept of corporate reputation is linked to a theoretical background of the antecedents and management of corporate reputation.  In our conclusions we propose that the PR consultants’ work, seeking to affect the comprehension of stakeholders’ minds about organisations through corporate messages, also relates to the forming of corporate reputation.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi. Med detta som bakgrund är vårt syfte att undersöka hur SJ:s twittrande resenärer upplever kommunikationen med SJ på Twitter för att därefter föra en diskussion kring om kommunikationen kan förbättra SJ:s anseende hos dessa resenärer. En kvantitativ metod tillämpas och primärdata består av en enkätundersökning där urvalet är resenärer som kommunicerat med SJ på Twitter. Sekundärdata har insamlats för att ge bakgrundinformation om SJ AB:s arbete med Twitter genom en e-postintervju med Jenny Gejke, chef digitala kanaler på SJ AB samt en videoföreläsning med Jacob Palicki, digital media strateg på SJ AB. Våra resultat visar att det viktigaste för resenärerna i kommunikationen är att ställa frågor och uttrycka sina åsikter vilket visar att de värdesätter interaktion med SJ AB. Företaget uppfyller inte helt sina kunders förväntningar på tillgänglighet och beteende i kommunikationen på Twitter men trots detta är majoriteten av respondenterna positiva till SJ AB:s användning av Twitter. Något som indikerar att det viktigaste är att SJ AB är närvarande hos sina kunder och möjliggör för interaktion.