Allt fler företag har idag insett värdet av att upprätthålla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis läsa nyheter om organisationer som fortsatter att begå misstag utifrån dess intressenter och omgivningens förväntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvåra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande är kommunikation, som i en krissituation är organisationens hjälpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens läge inte säkerställts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera. Syftet med vår studie har varit att öka förståelsen för om det finns skillnader gällande hur företag lämpligen skall kommunicera under en krissituation och om lämpligheten varierar beroende på krissituationens förutsättningar. 100 framtida företagsledare, studenter vid tre av Sveriges universitet, medverkade i studien. Resultatet har visat att det finns skilda uppfattningar om vilken kriskommunikationsstrategi som anses mest lämplig. Resultatet indikerar att dagens krisdrabbade organisationer är i direkt behov av att analysera sin situation inför en implementering av kriskommunikationsstrategier. Resultaten ger även indikation om vilka kriskommunikationsstrategier organisationer skall använda med tillförsikt. Då en krisdrabbad organisation, allt som oftast, endast får ett försök till återställande av sitt anseende. Vid ett eventuellt misslyckande riskerar organisationen att förvärra sin situation ytterligare och långtgående konsekvenser kan då drabba organisationen.