Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet. Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa.

Syfte och forskningsfrågor                                Syftet är att skapa en förståelse för internt varumärkesbyggande hos företag. Studien avser även att bidra med en insikt om hur den vetskapen kan ge bidrag till positiva kundvärden, för att stärka företagets goda anseende och därmed deras position på marknaden. För att undersöka det kommer vi utföra en fallstudie på företaget Gekås Ullared. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:   Hur kan ett företag arbeta med internt varumärkesbyggande för att stärka sitt anseende och därmed sin position på marknaden? Hur kan ett företag med hjälp av internt varumärkesbyggande, skapa positiva kundvärde?                                                        Metod                                               Studien är en fallstudie över hur företaget Gekås Ullared arbetar med internt varumärkesbyggande. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom sju semistrukturerade djupintervjuer.                 Slutsatser Resultatet av studien visar att företag som tillämpar internt varumärkesbyggande, genom att öka förståelsen av vad varumärket står för, ämnar erhålla en mer motiverad och engagerad personalstyrka. Det i sin tur leder till att kunderna i större utsträckning mottar en positiv upplevelse av företagets varumärke. Det resulterar i att företagets goda anseende ökar och därmed stärks även dess position på marknaden.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt. Vad det gäller enkät 2 hade vi hoppats på 30 respondenter men fick 25. Av dessa 25 kunde vi använda alla då svaren var korrekta. Vi har till största delen utgått från att människan är en social varelse och byggt vår analys på den empiri som har framkommit i tidigare forskning och enkätundersökningen tillsammans med teorier som alla behandlar individen i interaktion med andra människor. De teorier vi utgått från i vår analys och diskussion tar upp självbild, identitet, social identitet, behaviorism och fördomar. I den tidigare forskningen tar vi upp hur en praktiker ser på det individuella programmet, en studie med fokus på ungdomar i gråzonen, ett tidigare examensarbete om elevers upplevelser av sin skoltid och ytterligare ett tidigare examensarbete om individuella programmet – för vem och till vad? Vad blir vår slutsats av detta arbete? Vi kom fram till att elever på IV beskriver sitt anseende inom den egna gruppen som bra. Med den egna gruppen menar vi klasskamrater, lärare och föräldrar. Det vi kan se är att IV eleverna tror att elever utifrån, alltså från andra skolor och andra program har fördomar mot IV och dess elever. Detta tror vi i stort resulterar i att deras anseende kan beskrivas som mindre bra i relation till de elever som går ett nationellt program. När det gäller vilket anseende de elever som tidigare gick på IV men har gått vidare till andra program anser att de har idag, är vår slutsats att deras anseende är bra och deras inställning till IV positiv men att det ändå bland deras klasskamrater finns en något negativ inställning till IV.

Modern affärspraxis har inneburit ett skifte på företags huvudsakliga mål; idag är de inte bara angelägna att skapa vinst, de är även angelägna att tillföra värde för samtliga intressenter. Med anledning av rådande skifte har betydelsen av honnörsord likt socialt ansvarstagande ökat, vilket i sin tur ökat fokus på CSR. CSR är ett av de främsta koncepten inom hållbarhetsrapportering och omfattar ansvarstagande berörande ett företags affärsaktiviteter på ekonomiska-, sociala- och miljömässiga plan. Mer specifikt syftar CSR på ett företags sociala ansvar utöver sådant som är föreskrivet i lag. Enligt befintlig forskning kan ett företags sociala ansvar (CSR) tänkas ha en viss inverkan på dess anseende som arbetsgivare. Följande inverkan påstås ha sin bakgrund i den värderingsdrivna naturen hos dagens arbetssökande, där en majoritet söker sig till arbetsgivare med likasinnade värderingar. I synnerhet har följande benägenhet, att överväga en arbetsgivare med anseendet om att vara socialt ansvarstagande, observerats bland högutbildade arbetssökande. Exempelvis har ekonomistudenter exponerats för CSR under sin utbildning och kan därför antas besitta en medvetenhet om faktorerna och frågeställningarna bakom CSR som kan tänkas ha en inverkan på deras intentioner vid val av arbetsgivare. Följande kvalitativa studie syftar således till att skapa förståelse för hur ett företags sociala ansvarstagande (CSR) kan påverka dess anseende som arbetsgivare och därigenom dess förmåga att rekrytera svenska ekonomistudenter. Studiens resultat baseras på den kvalitativa ansats som utförts, där de semistrukturerade intervjuerna tyder på en ökad attraktivitet och ett förstärkt positivt anseende för socialt ansvarstagande företag. Påvisade fördelar har förnämligast visat sig ha en inverkan på ekonomistudenters kortsiktiga intentioner vid val av arbetsgivare. Av intervjuerna framgår följande ha sin grund i att ekonomistudenter drivs av egenintresse; där de som värdesätter socialt ansvar, söker arbetsgivare som tar sådant ansvar. Ekonomistudenter visar vidare indikationer på en vilja att identifiera sig med sin arbetsgivare utifrån egenintresse. Sammantaget visar således studiens resultat på att CSR, i rådande kontext, mycket väl kan vara en faktor för identifiering snarare än något annat.

Problemformulering och syfte: När en kris uppstår för en organisation är image och ett starkt varumärke en viktig del som lätt kan ta skada av krisen. För organisationer är bilden av varumärket en viktig grundpelare, där det finns begrepp som profil, image och identitet (Larsson, 2014:125-127). Syftet med studien är att analysera hur ett företag arbetar med sin kommunikation för att rädda sitt anseende när krisen är framme, där Pepsi används som ett exempel på ett företag som genomgått en kris. Metod och material: I studien har en kvalitativ innehållsanalys med semiotiskt inslag används. Där en analys genomfördes på twitterinlägg publicerade av Pepsi och dessmottagare. Det semiotiska inslaget genomfördes som ett första steg på Pepsis kampanjfilm. Detta för att få en djupare förståelse kring kritiken som Pepsi utsattes för och förstå innebörden av kampanjfilmen genom denotationer och konnotationer. Den kvalitativa innehållsanalysen på twitterinlägg utgick med frågeställningar med koppling till teorierna image repair och corporate apologia. Genom detta kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att en snabb och välformulerad ursäkt kan vara helt avgörande för hur mottagarna ska ta emot den. Genom att stå för det som skett och att budskapet landade fel kan rädda ett varumärkes image. Med hänsyn till de valda teorierna fanns det mycket som gick att koppla från handling till teori och för framtida varumärkensom genomgår en kris så finns det mycket hos Pepsi att inspireras av. Genom djupareförståelse i de olika strategierna i respektive teori kan en kris hanteras på ett föredömligt sätt,där det i denna studie var Pepsi som fick framstå som det goda exemplet.

This study aims to chart and enhance the knowledge of organizations’ evaluation of communication. The purpose is to understand what organizations evaluate, how they proceed and why it is important, as well as potential challenges they currently face. The framework of legitimacy and corporate reputation are taken into consideration when analyzing the results of the study. The results show the importance of indirect values of communication. Andrea Lundin & Disa Sewerin Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap HT 2018 Seven managers, responsible for their specific organization’s communication, were interviewed to gather qualitative data. The spread of the organizations were from private to non-profit organizations in Sweden. The analyze method is qualitative in order to find codes, divide them into theme with the intent to find key patterns. The conclusion of the findings is that the mutual comprehension of the importance of evaluating communication in organizations today. The main theme, and finding, is organizations’ purpose of evaluating their communication; their impact of their communication based on profitability and hence worth to fund. With the economic values in mind, many organization overlook the indirect values communications contribute to. The indirect values are vital in order to strive for a strong corporate brand. Corporate branding is essential, yet the majority of organizations seems to not prioritize nor evaluate this. Depending on the type of organization, the opinion of importance of these indirect values differ. This study is relevant whereas it is a complement to the current research regarding evaluation of communication. This research contributes with an in-depth analysis regarding the challenges of evaluating indirect values, and the potential in what these evaluations can generate. The study contributes with an enhanced comprehension of the importance of these evaluations and highlights the obstacles that lie ahead to enable discovering the solutions and further research.

Purpose: The study aims to analyze how companies can learn from past communications in critical situations and during corporate crisis, and see how they use this knowledge in the management of subsequent critical situations and corporate crisis. Furthermore, the media is analyzed to see how the newspaper industry chooses to reflect an organization and its actions, and also to see if the pressure through articles in the newspapers has an impact on the extent of the situation. Method: A qualitative case study of Sweden’s largest food company, ICA Sverige AB, where knowledgeable people in media management within the company are interviewed using semi-structured interviews, with support of quantitative methods by a collection of articles from the news press. Theories: Concepts, theories and models in crisis management and communication has been applied to relevant data. These comprise Knowledge Management, a communication template in crisis management, The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) and the model Content of crisis communication. Empiric: Based on the quantitative data consisting of articles from four Swedish news sources: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, a semi-structured interview guide was created and carried out with the person within ICA who possesses knowledge of the subject area. Conclusion: ICA has during the priod studied exhibited to have used the concept of Knowledge Management in the development of their routines regarding product recalls at product defects. The relationships between ICA and the media have shown improvements, which has resulted in ICA percieve the media coverage as balanced, true and fair.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer.   EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag. Varor cirkulerar fritt inom EU:s gränser vilket erbjuder ett ökat utbud för konsumenterna samt bidrar till en ökad priskonkurrens som resulterar i utjämnade prisskillnader. Men sådana regler kan även innebära ett flertal problem för andra aktörer på marknaden då olika intressen börjar kollidera. När situationen gäller parallellimporten är det varumärkesrättsinnehavarens vilja att bevara så mycket kontroll över och skydd för sitt varumärke som möjligt som blir hotat. Ett varumärke har ett väsentligt ekonomiskt värde och skyddas därför noga genom antingen registrering eller inarbetning. Men dessa skydd är som regel territoriellt begränsade vilket i vissa fall försvårar situationen för varumärkesrättsinnehavaren.      Mest känsligt är varumärkets anseende och det är ett gott anseende bland konsumenterna som ger varumärket det ekonomiska värdet. Vid parallellimport kan ett märkes goodwill skadas på ett antal olika sätt beroende på om det är anseendebaserade varor eller så kallade produktbaserade varor. De produktbaserade varorna är vanligtvis varor vars renommé är fullt förknippat med kvalitén som till exempel matvaror av olika slag. Dessa varor skadas vanligast av ompaketering, felaktiga leveranser och lagring m.m. Den andra kategorin av varor är anseendebaserade och betydligt mycket känsligare. I denna kategori ingår som regel exklusiva produkter vars framgång baseras på deras popularitet och exklusivitet. Dessa varor kan skadas genom fel marknadsföring, fel försäljningsstrategi, ompaketering. Ett gott exempel på sådan skada är mål C-337/95 Parfums Christian Dior mot Evora. Det förekommer även fall där återförsäljaren drar en otillbörlig nytta genom att missbruka varumärkets anseende och på så sätt ökar sin egen goodwill. Även detta är förbjudet enligt lag. Likaså diskuteras parallellimporten av varor som kan/måste ompaketeras för att säljas vidare i importlandet. I somliga fall kan varan skadas kvalitetsmässigt eller anseendemässigt vilket inte bara kan återspeglas negativt för företaget utan det kan även innebära en hälsorisk för konsumenterna om den parallellimporterade varan är t.ex. läkemedel.    Men det finns även åtgärder som varumärkesrättsinnehavaren kan tillgripa och på sådant sätt bevara viss kontroll. Exempel på dessa är exklusivavtal, då varumärkesrättsinnehavaren väljer noga själv ut enstaka återförsäljare som får den exklusiva rättigheten att sälja vidare varorna, samt reexportförbud. Med reexportförbud kan varumärkesrättsinnehavaren genom avtal förbjuda återförsäljaren att sälja vidare varorna till ett specifikt land eller område som varumärkesrättsinnehavaren vill avgränsa eller själv handla med.   De kolliderande intressena och rättigheterna har varit ett stort problem och grund till många tvister.  Arbetet granskar situationen med stöd av EU-domstolens praxis och eventuella lösningar analyseras.

Purpose: The purpose of this study is to examine different organizations' views on their communicative crisis work. The study will analyze organizations' crisis prevention efforts, its views on the crisis of accountability in relation to stakeholders and to work for a crisis to be elucidated. In order to delineate the study focuses the investigation on various train organizations. Then the concept of crisis is something that circulated widely in the train sector in recent years. Theory: This examination has chosen to use the theory Situational Crisis Communication Theory. It is an empirically tested theory of a collection of different strategies. The theory is about to work out a framework, a sort of guide that intends to provide guidance in a crisis. The theory is based on the knowledge of how an organization's stakeholders react to a crisis, which in turn makes it possible to prepare a crisis prevention work. This will in turn protect an organization's reputation in a crisis. The study also focuses on how an organization chooses to look at a crisis. The organization can choose to see it as a single event that is unpredictable or as a part of the organization's life cycle. Within SCCT publishes Image Restoration Theory of a substantial part. The theory is about how stakeholders perceive an organization and highlights the importance of communication mix with a social aspect. Method: The empirical examination in this study consists of five qualitative interviews, conversations with carefully selected respondents in different train organizations information and communications services. This survey aims to study organizations´ approach to its crisis communication efforts. Findings: The study shows that crisis preclusive information seems to be about to be formalized within the investigated train organizations. The idea of the information system is to provide protective and preparatory information to an organization's stakeholders. What also emerges is the variation that exists in the regarding crisis definitions the investigated organizations. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka olika organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete. I undersökningen kommer organisationernas förebyggande krisarbete, dess syn på krisansvarstagande i förhållande till intressenter samt arbetet efter en kris att belysas. För att avgränsa studien fokuserar undersökningen på olika tågorganisationers syn, då begreppet kris är något som cirkulerat flitigt inom tågsektorn de senaste åren. Teori: Denna studie kommer använda sig utav teorin Situational Crisis Communication Theory. Det är en empiriskt testad teori gällande insamlingen av olika strategier. Teorin handlar om att i förväg arbeta fram ett sorts ramverk. En slags guide som har för avsikt att fungera som vägledning vid en kris, baserad på kunskapen om hur en organisations intressenter reagerar vid en kris. Vilket i sin tur gör det möjligt att förbereda ett förebyggande krisarbete. Detta för att kunna skydda en organisations anseende vid en eventuell kris. Studien fokuserar även på hur tågorganisationer väljer att se på en kris. En organisation kan välja att se en kris som en enstaka händelse, som är oförutsägbar, eller som en del utav organisationens livscykel. Inom SCCT utger Image Restoration Theory en väsentlig del. Teorin syftar till att se på hur intressenter uppfattar en organisation och belyser vikten av att blanda kommunikation med den sociala aspekten. Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består utav fem kvalitativa samtalsintervjuer med noga utvalda respondenter inom olika tågorganisationers informationsavdelningar och kommunikationsenheter. Detta då undersökningen syftar till att studera organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete. Resultat: Studiens visar att ett krisförberedande informationssystem verkar vara på väg att formaliseras inom de undersökta tågorganisationerna. Tanken med informationssystemet är att kunna förmedla skyddande och förberedande information till en organisations intressenter. Något som också framkommer är den variation som förekommer gällande krisdefinitionen inom de undersökta organisationerna.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor. Resultatet visar på tydliga likriktningar mellan sjukhusen både till varför de finns på Facebook, samt hur det dagliga arbetet sköts. Samtliga sjukhus anser att Facebook är en lämplig kanal för att sprida organisationsinformation till deras intressenter. Detta bidrar också till att stärka sjukhusets anseende.