Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm. Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order. Den finansiella datan har insamlats ifrån databasen Retriever och de statistiska beräkningarna har utförts i datorprogrammet SPSS. Den valda tidsperioden sträcker sig från år 2004 till 2013, där 27 Small Cap och 28 Mid Cap företag har undersökts. Large Cap har valts bort då sannolikheten är hög att valet av deras utdelningsbeslut beror på deras fas i sin livscykel (DeAngelo et al., 2006). De valda variablerna för regressionsanalysen är mått för mognad (RE/TE), försäljningstillväxt (SGR), lönsamhet (ROA) samt storlek (Size). Tabeller över medianvärden har beräknats, vilka i likhet med DeAngelo et al. (2006) livscykelteori visar att aktieutdelare är mer lönsamma, har högre tillväxt och högre mognad. I skillnad mot DeAngelo et al. (2006) har resultatet visat att måttet för försäljningstillväxten (SGR) skiljer sig, där DeAngelo et al. (2006) resultat fick fram att försäljningstillväxten (SGR) var lägre för företag vilka ger aktieutdelning. Resultaten för de slutgiltiga medianvärdena har inte visat skillnad varken före eller efter finanskrisen 2008. De utförda statistiska beräkningarna har resulterat i att variablerna för mognad (RE/TE) samt storlek (Size) till skillnad ifrån den amerikanska studien utförd av DeAngelo et al. (2006) är icke-signifikanta. Resultaten av studien har vidare visat på signifikanta samband mellan aktieutdelning och förklaringsvariablerna försäljningstillväxt (SGR) och lönsamhet (ROA).

No description available.

No description available.

I denna kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, studeras relationer inom reklambranschen. Syftet med studien är att undersöka hur reklambyråns storlek påverkar dess möjligheter till långvariga kundrelationer. Studien är utformad som en fallstudie där två reklambyråer av olika storlek undersöks utifrån sina kundrelationer. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med representanter från byråerna samt med representanter från deras kunder. Den insamlade informationen har, tillsammans med en teoretisk referensram innehållandes ett livscykelperspektiv och teori kring energibevarande, analyserats utifrån en, för studien, anpassad analysmodell. Studien kommer fram till att det är möjligt att betrakta kundrelationer inom reklambranschen utifrån ett livscykelperspektiv samt att ju större reklambyrå, desto lättare är det att arbeta med långsiktiga kundrelationer. Studien har även visat att en reklambyrås storlek påverkar byråns förmåga att snabbt föra relationen till livscykelns mognadsfas och bevara den där.

Målet med studien var att analysera det lärande som sker när pedagoger och barn utforskar ett naturvetenskapligt fenomen, mer precis en snäckas livscykel. De två forskningsfrågorna löd: Hur, under de olika aktiviteterna uttrycker barnen sin förståelse för snäckans livscykel? Hur möjliggörs lärandet med hjälp av kommunikation, miljö och material? Insamlat datamaterial bestod av videoobservationer, stödanteckningar, stimulated recall och en kompletterande intervju av pedagoger. I videoobservationerna medverkade även barn från förskolans 5-års grupp. De viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommit i studien är barns variation av estetiska uttryckssätt. Ett barn kan uttrycka mycket genom att gestalta med kroppen eller genom att konstruera med olika material utan att säga några ord. De visar också förståelse genom att kopiera rörelser och transformera kunskap till andra sammanhang. Barnen ställde olika hypoteser gällande snäckornas livscykel. Dessa prövade och omprövade de på olika sätt och använde sig då av olika uttrycksformer för att testa olika lösningar till problemen. En annan slutsats är att miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens lärande genom estetiska lärprocesser. Slutligen vill jag lyfta fram att barns fantiserande i leken framträdde som en viktig komponent i deras lärande. Genom att fantisera kunde de utveckla och pröva olika hypoteser.

<p>Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.</p>

På grund av ökad produktkomplexitet och digitala arbetssätt har fler företag insett nyttan i att implementera och använda sig av bra system för Produkt Lifecycle Management och Product Data Management för att hantera produkten genom dess livscykel. Funktionen hos PLM-system är framförallt att se till att alla har tillgång till den senast uppdaterade datan. Detta uppnås genom ett centralt ställe att lagra produktdata samt möjlighet att strukturera och hantera datan. Scania använder sig av Spectra och Enovia för att strukturera och lagra dagens konstruktionsdata. På senare år har digital provmontering införts i chassiproduktion som ett komplement till den fysiska provmonteringen. Detta för att digitalt simulera monterbarhet av nya artiklar innan de går ut i produktion. På provmonteringen på chassiavdelningen MSPAP har det upptäckts ett behov av att bättre lagra och strukturera de verktygsmodeller som används under provmonteringar. Framförallt behövs det skapas en större tillgänglighet till modellerna. Verktygsmodellerna används för att simulera åtkomst för verktyg vid montering. Examensarbetet utförs för att se över införandet av Enovia och Spectra även i produktionen för att hantera den ökade mängden 3D-modeller som idag lagras på processteknikernas egna datorer. Två metoder för att importera befintliga och framtida 3D-modeller in till Enovia har tagits fram. Det är processteknikerna i produktion som gör verktygsinvesteringar och därför ska de utföra importerna till Enovia när de får in nya ritningar/modeller från verktygsleverantörer. En teststruktur byggdes även upp i Spectra, Scanias PLM-system utefter dagens monteringssekvens på chassiline. En undersökning av hur verktygsmodeller ska positioneras geometriskt i den digitala miljön har också genomförts. Studien visade att chassiproduktion borde införa Enovia för lagring av modeller, och även se över strukturering och möjlighet till geopositionering, av verktygsmodeller. För att geopositionering ska ske korrekt krävs det att systemstöd tas fram även för verktygsmodeller och inte bara för produkter som finns idag. För att chassiavdelningen och Scania i stort ska förbättra sin utvecklingsprocess och minska omtag och slöseri bör kommunikationen mellan produktion och utveckling bli bättre. Kommunikation kommer att förbättra utnyttjandet av varandras kunskaper och resurser. Scania borde även ställa högre krav på sina underleverantörer av verktyg såsom krav på leverans av 3D-material för att underlätta sin strävan mot ett digitalt arbetssätt i en 3D-miljö. / The increasing product complexity and usage of digital methods has made more and more companies realize the usefulness of good systems for Product Lifecycle Management and Product Data Management to handle their product through its lifecycle. The idea behind PLM solutions is to make sure that everybody has access to the last updated data at all times. This is achieved through central vaults for storage of data and the possibility to structure and manage the data. At Scania, Spectra and Enovia are used to structure and store all the product data. In recent years Digital Test Assembly (DTA) has been used along physical test assembly at the department of chassis production. DTA is used to simulate the ability to assemble new products before production starts. At the department for test assembly a need has been identified for better management of 3D models for tools. Mainly a need for better availability of the models has been identified since the models are used to simulate access for tools during assembly. The master thesis will study a future usage of Spectra and Enovia, in the production department, in order for better management of the increased amount of 3D models that today are stored in the computers of the process engineers.    Two methods to import the 3D models, which are delivered from Scania's subcontractors, into Enovia have been developed. Since it is the process engineers that manage the investments of tools today they should also perform the imports to Enovia. A structure for the tools was made in Spectra, the PLM-system at Scania. The structure was built according to the assembly sequence at the production of chassis. A study of how the models of tools should be geometrically positioned in the digital environment was also performed. The study showed that the production unit of chassis assembly should implement Enovia for storage of models and also look into the possibilities to structure and geometrically position the models using Spectra. In order for the models to be geometrically positioned correctly the data system needs to be further developed to also handle tools instead of only products. To improve the development process and lessen the waste of time and money the department of chassis and Scania as a whole need to improve the communication between the production unit and the development unit. Communication will improve the exchange of knowledge and resources between the units. The personnel at Scania also need to make higher demands on the material they get from subcontractors. Scania needs to get digital 3D material from their subcontractors as well in order to reach the vision of a more digital way of doing things.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.

Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin. Genom att optimera materialåtgången för maskindelarna minskas materialkostnaderna. Begränsningar i studien är att tillverkningskostnaden hos längsgående maskindelar skall förbli den samma som i dagens konstruktion. Genomgång av tidigare forskning gjord inom ämnet plåtbockning visar att erforderliga momentet för bockning kan beskrivas med hjälp av balkteori. Det konstateras att, enligt den linjärelastiska-idealplastiska materialmodellen, bockningsmomentet är proportionellt mot tjockleken i kvadrat för en balk. Detta samband används till en jämförelse mellan dagens maskinkonstruktion och en maskinkonstruktion som ska klara 20 % tjockare arbetsstycken. Detta samband och att deformationerna hos maskindelarna är linjärelastiska leder till att enhetslaster används. Studier av över- och under-prismorna visar att viss deformation kan avhjälpas med nya konstruktionsplåtar där en fotplåt för underprismat är det som mest reducerar deformationerna per viktenhet. Det slutgiltiga dimensioneringsförslaget leder till att maskindelarnas totala vikt minskas samtidigt som styvheten ökas till att klara 20 % tjockare arbetsstycken. Dock ökas antalet konstruktionsplåtar vilket kan leda till ökad produktionstid.

Today there is a lack of official environmental labels for mobile phones. In addition, at the moment it does not necessarily mean that a product is more sustainable because it is marketed as green or as environmentally friendly. It has to be easier for consumers to evaluate and pit “green” products against each other, as well as create a picture of which model is the most environmentally adopted and within which issues the biggest environmental benefits lay. The aim of this study is to analyse a selection of smartphones, which are sold by TDC SE, through a lifecycle perspective. The selection will be limited to the major suppliers and their most commonly sold phones by TDC. The purpose of the analysis is to classify the selected models based on their environmental and social impacts in their different lifecycle stages, and to present the results to the customers so they can consider that in their decisions. The following models were assessed in the study: iPhone 5s, iPhone 6 and iPhone 6s from Apple; Lumia 550, Lumia 650 and Lumia 950 from Microsoft; Galaxy A3 2016, Galaxy Xcover3 and Galaxy S6 from Samsung; as well as Xperia Z5, Xperia M4 Aqua and Xperia M5 from Sony. The study has developed a tool for analysing and characterizing the Smartphones’ sustainability performance. Several sustainability categories was developed, which each consists of a set of sustainability criterions, in order to analyse the models sustainability performances. The analysis has considered key issues, problem areas and impacts reading the smartphones sustainability performance. The characterization applies a scoring system in regards to how the models perform within the selected criteria compared to the industry’s average performance level (representing industry standard) as well as best practice examples. The assessed sustainability criterions are then additionally analysed through a multi-criteria analysis (MCA). In the MCA the criterions relevance are weighted and combined to an overall sustainability score of the models performance in each category. The study also examines the possibility for consumers to weight the different sustainability categories into an overall sustainability score for each model. This enable the customers to rank the models sustainability performance based on their preference (which categories that is more or less important to them). Regarding the models characterised sustainability performance it is clear that Samsung Galaxy S6 overall performs the highest of the studied models. In addition, all the Samsung models preformed high in general (except that Galaxy Xcover3 and A3 preformed the lowest of all the models in regards to environmentally preferable alternatives). Microsoft generally performed quite high and especially high in regards to life prolonging features and the use phase (were Lumia 950 scored especially high). Although, Microsoft performed quite low in regards to environmentally preferable alternatives as well as lifecycle thinking. Apple preformed high (scored higher than the other suppliers) in regards to environmentally preferable alternatives. However, in general Apple performed quite low, especially regarding life prolonging features and iPhone 5s also scored the lowest of all models in regards to substances of concern. Sony preformed very high in regards to I lifecycle thinking and the use phase and in general quite high in most categories (expect that the Xperia M5 model preformed among the lowest in regards to transportation). The result of the study has been highly affected by the degree of available information concerning the different models and suppliers. It is also interesting that models from different suppliers (with similar degree of available information) ranked differently relative to each other depending on the weighting (preference) between the different sustainability categories. Moreover, the study had to consider and find a balance between available information and desirable information. This mainly refers to the development and definition of industry standards and best practice levels. The study had to consider and decide what could be expected and measured/evaluated in regards to the independent demands, criticism and issues which the industry face. After concluding the study it is clear that the result has been greatly affected by the degree of available information for the studied models. It is also clear that today there is a great lack of model specific information and data. The study also found that it is important with feedback and follow-up communication with the suppliers, in order to correct misunderstandings and provide clarifications. In conclusion, the result of the study can be used as a decision basis for customers who wish to consider the smartphones’ sustainability performance is their choice. / Pris och funktion är fortfarande de avgörande faktorerna vid köp, men miljön håller mer och mer på att bli ett avgörande kriterium och intresset för ”grön” IT ökar. De officiella miljömärkningarna och oberoende granskningarna av elektronikföretag kan hjälpa konsumenter att göra bra val bland butikernas utbud. I Sverige finns det dock endast en officiell miljömörkning för mobiltelefoner, TCO certifieringen. Det blir dock mer och mer vanligt med eco-ratings, till exempel Eco Rating 2.0 och certifiering enligt UL 110 standarden för mobiltelefoner. Idag finns det alltså en brist på officiella miljömärkningar för mobiltelefoner och för tillfället så betyder det inte nödvändigtvis att en produkt är mer miljövänlig bara för att den marknadsförs som grön eller som miljöanpassad. Därför måste det bli enklare för konsumenter att utvärdera och ställa gröna produkter mot varandra samt att bilda sig en bild över vilken modell som tar mest hänsyn till miljön och inom vilka frågor som den största miljönyttan ligger. Målet med studien har varit att analysera ett urval av smartelefoner som säljs av TDC utifrån ett livscykelperspektiv. Urvalet har begränsats till de största leverantörerna och deras telefoner som vanligtvis säljs mest av TDC. Syftet med analysen har varit att klassificera de utvalda modellerna baserat på deras miljömässiga och sociala påverkan i deras olika livscykelfaser, samt att presentera resultatet till kunderna så de kan ta hänsyn till detta i deras val. De följande modellerna utvärderade i studien: iPhone 5s, iPhone 6 och iPhone 6s från Apple; Lumia 550, Lumia 650 och Lumia 950 från Microsoft; Galaxy A3 2016, Galaxy Xcover3 and Galaxy S6 from Samsung; samt Xperia Z5, Xperia M4 Aqua och Xperia M5 från Sony. Studien har utvecklat ett verktyg för att analysera och karakterisera smarttelefonernas hållbarhetsprestanda. Flera hållbarhetskategorier utvecklade och tog fram, som i sin tur består av ett flertal hållbarhetskriterier, för att kunna analysera modellernas hållbarhetsprestanda. Analysen har tagit hänsyn till nyckelfrågor, problemområden och påverkan rörande smarttelefonernas hållbarhetsprestanda. Hållbarhetskriterierna har valts ut baserat på informationen som samlats in i screeningen, käraktaren hos de data som erhållits från leverantörerna samt tillgängliga mått och möjligheten att utvärdera de valda kriterierna. I karakteriseringen så tillämpas ett betygsystem relaterat till hur modellerna presterar inom de vala kriterierna jämfört med industrins genomsnittliga prestationsnivå (representerar industristandard) och best praxis exempels. Där den högsta nivån innebär att hållbarhetskriteriet behandlas utöver industristandard (representerar best practice). Den mellersta nivån innebär att hållbarhetskriteriet behandlas på samma nivå som industristandarden. Och den lägsta nivån innebär att hållbarhetskriteriet inte finns tillgänglig för allmänheten. De utvärderade hållbarhetskriterierna blir sen ytterligare analyserade med hjälp av en Multi- kriterium analys (MCA), där kriterierna viktas baserats på deras relevans och kombineras till ett övergripande poäng av modellens prestation i varje kategori. Viktningen tar även hänsyn till hur (progressiv) svårt det är att uppnå best practice nivån jämfört med industristandarden samt att uppnå industristandarden. Studien undersöker även möjligheten för kunderna att vikta de olika hållbarhetskategorierna till ett övergripande poäng för varje modell. Detta görs för att kunna ranka modellernas hållbarhetsprestanda basrat på kundernas preferens (vilka kategoriers som är mer eller mindre viktiga för dem). <img src="file:///page6image25648" /> Baserat på modellernas karakteriserade hållbarhetsprestanda är det klart att Samsung Galaxy S6 på det hela taget presterade högst av alla de studerade modellerna. Alla Samsungs modeller presterar också generellt väldigt högt (bortsett från att Galaxy Xcover3 and A3 presterade lägst III av alla modeller med hänsyn till miljövänliga alternativ). Mikrosoft presterade generellt ganska högt och speciellt högt med hänseende till livsförlängande funktioner och användarfasen (där Lumia 950 presterade speciellt högt). Dock så presterade Microsoft ganska lågt inom miljövänliga alternativ samt livscykeltänkande. Apple presterade högt (fick högre poäng än de andra leverantörerna) inom miljövänliga alternativ. Dock så presterade Apple generellt ganska lågt, speciellt med hänsyn till livsförlängande funktioner och iPhone 5s presterade också lägst av alla modeller inom potentiellt farliga ämnen. Sony presterade väldigt högt med hänsyn till livscykeltänkande och användarfasen, samt ganska högt in de flesta kategorierna (förutom att Xperia M5 modellen presterade bland de lägst inom transporter). Studiens resultat har till stor del påverkats av de olika graderna av tillgänglig information för de olika modellerna. Det är också väldigt intressant att modeller från olika leverantörer (med liknande grad av tillgänglig information) rankades olika relaterat till varandra beroende på viktningen (preferensen) mellan de olika hållbarhetskategorierna. Studien har också till stor del behövt ta hänsyn till och hitta en balans mellan tillgänglig information och önskad information. Detta referera främst till framtagningen och definitionen av industristandards och best practice nivåerna. Studien har behövt betrakta och bestämma vad som kan förväntas, mätas och utvärderas relaterat till de oberoende krav, kritik och frågor som industrin står inför. Efter att studien slutförts är det klart att resultatet till stor del har påverkats av de olika graderna av tillgänglig information för de studerade modellerna. Det är även klart att der finns en stor brist på modellspecifik information för de studerade modellerna. Studien kom fram till att det är viktigt med återkoppling och uppföljande kommunikation med leverantörerna, för att rätta till missförstånd och tillhandahålla klargöranden. Avslutningsvis så kan studiens resultat användas som beslutsunderlagg för kunder som vill ta hänsyns till smarttelefonernas hållbarhetsprestanda i sitt val.