Today there is a lack of official environmental labels for mobile phones. In addition, at the moment it does not necessarily mean that a product is more sustainable because it is marketed as green or as environmentally friendly. It has to be easier for consumers to evaluate and pit “green” products against each other, as well as create a picture of which model is the most environmentally adopted and within which issues the biggest environmental benefits lay. The aim of this study is to analyse a selection of smartphones, which are sold by TDC SE, through a lifecycle perspective. The selection will be limited to the major suppliers and their most commonly sold phones by TDC. The purpose of the analysis is to classify the selected models based on their environmental and social impacts in their different lifecycle stages, and to present the results to the customers so they can consider that in their decisions. The following models were assessed in the study: iPhone 5s, iPhone 6 and iPhone 6s from Apple; Lumia 550, Lumia 650 and Lumia 950 from Microsoft; Galaxy A3 2016, Galaxy Xcover3 and Galaxy S6 from Samsung; as well as Xperia Z5, Xperia M4 Aqua and Xperia M5 from Sony. The study has developed a tool for analysing and characterizing the Smartphones’ sustainability performance. Several sustainability categories was developed, which each consists of a set of sustainability criterions, in order to analyse the models sustainability performances. The analysis has considered key issues, problem areas and impacts reading the smartphones sustainability performance. The characterization applies a scoring system in regards to how the models perform within the selected criteria compared to the industry’s average performance level (representing industry standard) as well as best practice examples. The assessed sustainability criterions are then additionally analysed through a multi-criteria analysis (MCA). In the MCA the criterions relevance are weighted and combined to an overall sustainability score of the models performance in each category. The study also examines the possibility for consumers to weight the different sustainability categories into an overall sustainability score for each model. This enable the customers to rank the models sustainability performance based on their preference (which categories that is more or less important to them). Regarding the models characterised sustainability performance it is clear that Samsung Galaxy S6 overall performs the highest of the studied models. In addition, all the Samsung models preformed high in general (except that Galaxy Xcover3 and A3 preformed the lowest of all the models in regards to environmentally preferable alternatives). Microsoft generally performed quite high and especially high in regards to life prolonging features and the use phase (were Lumia 950 scored especially high). Although, Microsoft performed quite low in regards to environmentally preferable alternatives as well as lifecycle thinking. Apple preformed high (scored higher than the other suppliers) in regards to environmentally preferable alternatives. However, in general Apple performed quite low, especially regarding life prolonging features and iPhone 5s also scored the lowest of all models in regards to substances of concern. Sony preformed very high in regards to I lifecycle thinking and the use phase and in general quite high in most categories (expect that the Xperia M5 model preformed among the lowest in regards to transportation). The result of the study has been highly affected by the degree of available information concerning the different models and suppliers. It is also interesting that models from different suppliers (with similar degree of available information) ranked differently relative to each other depending on the weighting (preference) between the different sustainability categories. Moreover, the study had to consider and find a balance between available information and desirable information. This mainly refers to the development and definition of industry standards and best practice levels. The study had to consider and decide what could be expected and measured/evaluated in regards to the independent demands, criticism and issues which the industry face. After concluding the study it is clear that the result has been greatly affected by the degree of available information for the studied models. It is also clear that today there is a great lack of model specific information and data. The study also found that it is important with feedback and follow-up communication with the suppliers, in order to correct misunderstandings and provide clarifications. In conclusion, the result of the study can be used as a decision basis for customers who wish to consider the smartphones’ sustainability performance is their choice. / Pris och funktion är fortfarande de avgörande faktorerna vid köp, men miljön håller mer och mer på att bli ett avgörande kriterium och intresset för ”grön” IT ökar. De officiella miljömärkningarna och oberoende granskningarna av elektronikföretag kan hjälpa konsumenter att göra bra val bland butikernas utbud. I Sverige finns det dock endast en officiell miljömörkning för mobiltelefoner, TCO certifieringen. Det blir dock mer och mer vanligt med eco-ratings, till exempel Eco Rating 2.0 och certifiering enligt UL 110 standarden för mobiltelefoner. Idag finns det alltså en brist på officiella miljömärkningar för mobiltelefoner och för tillfället så betyder det inte nödvändigtvis att en produkt är mer miljövänlig bara för att den marknadsförs som grön eller som miljöanpassad. Därför måste det bli enklare för konsumenter att utvärdera och ställa gröna produkter mot varandra samt att bilda sig en bild över vilken modell som tar mest hänsyn till miljön och inom vilka frågor som den största miljönyttan ligger. Målet med studien har varit att analysera ett urval av smartelefoner som säljs av TDC utifrån ett livscykelperspektiv. Urvalet har begränsats till de största leverantörerna och deras telefoner som vanligtvis säljs mest av TDC. Syftet med analysen har varit att klassificera de utvalda modellerna baserat på deras miljömässiga och sociala påverkan i deras olika livscykelfaser, samt att presentera resultatet till kunderna så de kan ta hänsyn till detta i deras val. De följande modellerna utvärderade i studien: iPhone 5s, iPhone 6 och iPhone 6s från Apple; Lumia 550, Lumia 650 och Lumia 950 från Microsoft; Galaxy A3 2016, Galaxy Xcover3 and Galaxy S6 from Samsung; samt Xperia Z5, Xperia M4 Aqua och Xperia M5 från Sony. Studien har utvecklat ett verktyg för att analysera och karakterisera smarttelefonernas hållbarhetsprestanda. Flera hållbarhetskategorier utvecklade och tog fram, som i sin tur består av ett flertal hållbarhetskriterier, för att kunna analysera modellernas hållbarhetsprestanda. Analysen har tagit hänsyn till nyckelfrågor, problemområden och påverkan rörande smarttelefonernas hållbarhetsprestanda. Hållbarhetskriterierna har valts ut baserat på informationen som samlats in i screeningen, käraktaren hos de data som erhållits från leverantörerna samt tillgängliga mått och möjligheten att utvärdera de valda kriterierna. I karakteriseringen så tillämpas ett betygsystem relaterat till hur modellerna presterar inom de vala kriterierna jämfört med industrins genomsnittliga prestationsnivå (representerar industristandard) och best praxis exempels. Där den högsta nivån innebär att hållbarhetskriteriet behandlas utöver industristandard (representerar best practice). Den mellersta nivån innebär att hållbarhetskriteriet behandlas på samma nivå som industristandarden. Och den lägsta nivån innebär att hållbarhetskriteriet inte finns tillgänglig för allmänheten. De utvärderade hållbarhetskriterierna blir sen ytterligare analyserade med hjälp av en Multi- kriterium analys (MCA), där kriterierna viktas baserats på deras relevans och kombineras till ett övergripande poäng av modellens prestation i varje kategori. Viktningen tar även hänsyn till hur (progressiv) svårt det är att uppnå best practice nivån jämfört med industristandarden samt att uppnå industristandarden. Studien undersöker även möjligheten för kunderna att vikta de olika hållbarhetskategorierna till ett övergripande poäng för varje modell. Detta görs för att kunna ranka modellernas hållbarhetsprestanda basrat på kundernas preferens (vilka kategoriers som är mer eller mindre viktiga för dem). <img src="file:///page6image25648" /> Baserat på modellernas karakteriserade hållbarhetsprestanda är det klart att Samsung Galaxy S6 på det hela taget presterade högst av alla de studerade modellerna. Alla Samsungs modeller presterar också generellt väldigt högt (bortsett från att Galaxy Xcover3 and A3 presterade lägst III av alla modeller med hänsyn till miljövänliga alternativ). Mikrosoft presterade generellt ganska högt och speciellt högt med hänseende till livsförlängande funktioner och användarfasen (där Lumia 950 presterade speciellt högt). Dock så presterade Microsoft ganska lågt inom miljövänliga alternativ samt livscykeltänkande. Apple presterade högt (fick högre poäng än de andra leverantörerna) inom miljövänliga alternativ. Dock så presterade Apple generellt ganska lågt, speciellt med hänsyn till livsförlängande funktioner och iPhone 5s presterade också lägst av alla modeller inom potentiellt farliga ämnen. Sony presterade väldigt högt med hänsyn till livscykeltänkande och användarfasen, samt ganska högt in de flesta kategorierna (förutom att Xperia M5 modellen presterade bland de lägst inom transporter). Studiens resultat har till stor del påverkats av de olika graderna av tillgänglig information för de olika modellerna. Det är också väldigt intressant att modeller från olika leverantörer (med liknande grad av tillgänglig information) rankades olika relaterat till varandra beroende på viktningen (preferensen) mellan de olika hållbarhetskategorierna. Studien har också till stor del behövt ta hänsyn till och hitta en balans mellan tillgänglig information och önskad information. Detta referera främst till framtagningen och definitionen av industristandards och best practice nivåerna. Studien har behövt betrakta och bestämma vad som kan förväntas, mätas och utvärderas relaterat till de oberoende krav, kritik och frågor som industrin står inför. Efter att studien slutförts är det klart att resultatet till stor del har påverkats av de olika graderna av tillgänglig information för de studerade modellerna. Det är även klart att der finns en stor brist på modellspecifik information för de studerade modellerna. Studien kom fram till att det är viktigt med återkoppling och uppföljande kommunikation med leverantörerna, för att rätta till missförstånd och tillhandahålla klargöranden. Avslutningsvis så kan studiens resultat användas som beslutsunderlagg för kunder som vill ta hänsyns till smarttelefonernas hållbarhetsprestanda i sitt val.

<p>Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.</p><p>The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.</p><p>To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.</p><p>In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive.</p> / <p>Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas.</p><p>För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts.</p><p>Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.</p>

Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development. The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively. To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used. In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles &amp; Mechanical engineering”, “Building” and “Mining &amp; Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media &amp; Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive. / Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas. För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts. Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon &amp; maskin”, ”Bygg” och ”Gruv &amp; metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media &amp; underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.

The energy sector faces massive challenges regarding climate change. Simultaneously, the energy sector is amid a servitization process oftransitioning and creating new value-offerings to meet customer demand. As customers and institutions demand that business be conducted sustainably, organizations face a do-or-die situation regarding becoming sustainable. With the servitization trend, services constitute a large portion of the value-offerings within the energy sector. Therefore, providing sustainable services is a vital part in increasing the sustainability of the organization. This study explores and identifies factors affecting the sustainability performance of services in municipal organizations within the Swedish energy sector, and whether certain factors have a greater impact than others on the sustainability performance of a service. The study used a mixed method approach to identify sustainability factors as well as rank their importance. For the quantitative data collection, semi-structured interviews were conducted to explore different factors specific to energy services. A descriptive survey was used to investigate the impact of the newfound factors and ultimately rank them accordingly. Through the interviews, 13 overarching factors were found and divided into three sustainability dimensions: economic, environmental, and social sustainability. To assess the importance of each factor, descriptive statistics were used, providing the mean and standard deviation of the different factors. Moreover, the sustainability dimensions were assessed with the use of a one-way anova test to examine if a certain dimension is more important than another regarding sustainability performance. This concluded in no statistical significance between the sustainability dimensions. Of the identified factors, transportation, emissions, and resource-usage was perceived as most important for a service’s sustainability performance. With this knowledge, managers and business developers can create an understanding for what factors affect the sustainability performance of services. The study shows that the need for a holistic approach is needed as the organization, customers, and other stakeholders surrounding the service are vital actors affecting the sustainability of a service. / Energisektorn står inför stora utmaningar som en konsekvens av klimatförändringarna. Vid sidan av detta är energisektorn i mitten av en tjänstefieringsprocess, en process som innefattar en övergång till, och skapande av, nya värdeerbjudanden för att möta kundernas efterfrågan. I takt med att kunder och institutioner ökar sin kravställning mot hållbart företagande så ökar även pressen på företag att bli mer hållbara. I och med tjänstefieringstrenden inom energisektorn ökar andelen tjänster i företags värdeerbjudanden. Som en konsekvens av detta blir det avgörande för företag att kunna erbjuda hållbara tjänster för att både bli mer hållbara och konkurrenskraftiga. Denna studie undersöker hur hållbarhet ska bedömas för tjänster hos kommunala bolag inom den svenska energisektorn. För att genomföra detta undersöker studien vilka faktorer som är relevanta för att bedöma hållbarheten hos dessa tjänster. Utöver detta undersöker studien om vissa faktorer har en större påverkan på en tjänsts hållbarhet. För att undersöka att detta använder studien en mixmetod. Den kvalitativt undersökande delen består av semistrukturerade intervjuer för att undersöka faktorer som påverkar hållbarheten hos tjänster inom energisektorn. En deskriptiv enkät användes för att sedan undersökapåverkan av de identifierade faktorerna. Genom intervjuerna hittades 13 övergripande faktorer som delades in i tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig, och social hållbarhet. Analysen av enkäterna skedde med hjälp av deskriptiv statistik, och genom detta erhölls medelvärde och standardavvikelse som användes för att jämföra de funna faktorerna. Vidare undersökning av de olika dimensionernas uppfattade inverkan på hållbarhetsprestanda genomfördes med hjälp av en envägsvariansanalys. Resultatet från denna analys visade på att ingen statistisk signifikans existerade gällande de olika dimensionernas uppfattade inverkan. Av de faktorer som identifierades ansågs transporter,utsläpp, och resursanvändning vara viktigast. Med denna insikt kan ledare och affärsutvecklare skapa en övergripande bild gällande vilka faktorer som påverkar hållbarheten hos en tjänst. Studien visar på att det behövs ett större perspektiv än att enbart studeraden specifika tjänsten, då organisationen, kunder, och andra intressenter påverkartjänstens hållbarhet.

Today there are requirements for large companies in Sweden to draw up sustainability reports to demonstrate their responsibility towards society and the environment. To achieve successful sustainability work, activities must be applied at all levels of the company. The company's CEO, who acts on behalf of the company's board and is responsible for the day-to-day management, is therefore assigned for the company's sustainability work. The CEO's incentive program has traditionally been characterized by financial goals, today the incentive programs also include sustainability goals. CEO salaries have increased in recent years, which has raised skepticism among the company's stakeholders regarding the effect of sustainability goals in the incentive programs. The purpose of the essay is to investigate which compensation and whether the presence of sustainability goals in the CEO's incentive program relate to the company's sustainability performance. To investigate this, a quantitative method has been applied where a regression analysis has been carried out. The essay's selection includes Swedish listed companies on the lists Mid Cap and Large Cap. The results show that the basic salary and the presence of specific sustainability goals relate positively to the company's sustainability performance. Based on the results, the incentive programs for the CEO may need to be reconstructed to achieve increased sustainability performance. / Idag föreligger krav för stora företag i Sverige att upprätta hållbarhetsredovisning för att visa sitt ansvarstagande gentemot samhället och miljön. För att åstadkomma framgångsrikt hållbarhetsarbete måste aktiviteter tillämpas på alla nivåer i företaget. Företagets VD som agerar på uppdrag av företagets styrelse och har ansvar över den löpande förvaltningen tilldelas därför ansvar för företagets hållbarhetsarbete. VD:ns incitamentsprogram har traditionellt sett präglats av finansiella mål och idag innefattar incitamentsprogrammen även hållbarhetsmål. VD-lönerna har de senaste åren ökat vilket väckt en skepticism hos företagets intressenter angående effekten av hållbarhetsmål i incitamentsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vilka ersättningar, samt om förekomsten av hållbarhetsmål i VD:ns incitamentsprogram relaterar till företagets hållbarhetsprestanda. För att undersöka detta har en kvantitativ metod tillämpats där en regressionsanalys genomförts. I uppsatsens urval ingår svenska börsnoterade företag på listorna Mid Cap och Large Cap. Uppsatsens resultat visar att grundlönen och förekomsten av specifika hållbarhetsmål relaterar positivt till företagets hållbarhetsprestanda. Incitamentsprogrammen till VD:n kan utifrån resultatet behöva rekonstrueras för att uppnå ökad hållbarhetsprestanda.

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat &amp; slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result &amp; Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.

Det finns ett ökat fokus på hållbarhet på grund av miljömässiga utmaningar vi som global gemenskap ställs inför, såsom klimatuppvärmning. Det har dock funnits en brist på ekonomiska incitament att åtgärda detta. Nu finns det studier som påvisar marknadsfördelar för företag som är mer miljömedvetna - och de som yrkar på motsatsen. Uppsatsen ämnar att kvantitativt studera om det finns en förändring i totala aktieavkastningen när företag i OMXS30 får högre hållbarhetsbetyg inriktade på miljö. Denna uppsats använder sig av Refinitivs Environmental Pillar (EP) betyg. Sambandet mellan avkastning och EP-betyg undersöks med hjälp av regressionsmodeller baserade på Fama-French trefaktormodell, där EP-betyg lagts till som ytterligare en faktor. Regressioner genomförs för OMXS30 företagen. Det sammanställda resultatet är ej statistiskt signifikant, men tyder på att det finns ett negativt samband mellan EP-betyg och aktieavkastning. / There is an increased focus on sustainability due to the environmental challenges that we as a global community are facing, such as global warming. There has however been a lack of economic incentive to do this. There are now studies that demonstrate market advantages for companies that are more environmentally conscious - and those that implore the opposite. This essay aims to quantitatively study if there is a change in total stock return when companies in the OMXS30 score higher in sustainability ratings focused on the environment. The essay uses Refinitiv’s Environmental Pillar (EP) scores. The relationship between return and EP-score is examined with the help of regression models based on the Fama-French three factor model, where EP scores are added as an additional factor. Regressions are performed for OMXS30 companies. The compiled results are not statistically significant; however, they suggest a negative relationship between EP scores and stock returns.

Titel: Institutionella investerares preferenser för ES-kriterier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Melisa Tatarevic och Alexandra Berg Nordström Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Januari Syfte: Intressenternas ökade behov av insyn i miljö-, sociala- och styrningsfrågor har givit stor vikttill hållbarhetsrapportering världen över. Denna studie syftar till att undersöka huruvidainstitutionellt ägande beror av ES-kriterier och ger nytt ljus åt forskningen med fokus på bådepositiva och negativa aspekter av ES-kriterier. Ökar/minskar det institutionella ägandet beroende pånärvaron av policyer hos företag? Existerar det ett samband mellan ESG-betyget och policyer? Metod: Med sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon har denna kvantitativa studie medtvärsnittsdesign analyserat 2653 publika företag i IBM: s statistikprogram SPSS. Studien presenterarbeskrivande statistik, en korrelationsmatris, kontroll av felkällor samt multipla regressionsanalyser. Resultat &amp; slutsats: Studien ger bevis för att det institutionella ägandet huvudsakligen ökar vidnärvaron av specifika policyer. Emellertid minskar institutionellt ägande vid närvaron av en specifikpolicy. Studien finner även stöd för ett existerande samband mellan ESG-betyget och policyer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny information till forskningen inom ESG-betygetoch för institutionella investerare genom ett unikt tillvägagångssätt att studera institutionellainvesterares preferenser för olika ES-kriterier med fokus på både styrkor och svagheter. Förslag till fortsatt forskning: Kvantitativ forskning kan svara på huruvida liknande resultat hadeuppnåtts vid val av andra indikatorer. Kvalitativ forskning kan från institutionella investeraresperspektiv, förklara hur de faktiskt beaktar ES-kriterier och dess indikatorer vid investeringsbeslut. Nyckelord: Hållbarhetsprestanda; ESG-betyg; Företagens sociala ansvar (CSR); Socialt ansvarsfullainvesteringar (SRI); Institutionella investerare; Miljö- och social prestanda / Title: Institutional investors preferences on ES-criteria Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Melisa Tatarevic and Alexandra Berg Nordström Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - January Aim: Stakeholders' increased need for transparency in environmental, social and governance issueshas given great importance to sustainability reporting worldwide. This study aims to investigatewheather institutional ownership depends on ES criteria and sheds new light on research by focusingon both positive and negative aspects of ES criteria. Does institutional ownership increase/decreasedue to the presence of policies in companies? Is there a link between the ESG rating and policies? Method: With secondary data from the Refinitiv Eikon database, this quantitative study with crosssectional design analyzed 2653 public companies in the IBM: s statistics program SPSS. The studypresents descriptive statistics, a correlation matrix, control of error sources and regression analyzes. Result &amp; Conclusions: The study provides evidence that institutional ownership mainly increases inthe presence of specific policies. However, institutional ownership decreases in the presence of aspecific policy. The study also finds support for an existing link between ESG ratings and policies. Contribution of the thesis: The study contributes new information to the research within the ESGrating and for institutional investors through a unique approach to studying institutional investors'preferences for different ES criteria with a focus on both strengths and weaknesses. Suggestions for future research: Quantitative research can answer whether similar results had beenachieved by choosing other indicators. Qualitative research can explain how they actually considerES criteria and its indicators when making investment decisions. Key words: Sustainability performance; ESG Score; Corporate Social Responsibility (CSR); SocialResponsibility Investments (SRI); Institutional investors; Environmental and social performance