Pedagogisk dokumentation blir mer och mer ett viktigt verktyg för förskolan och dess kvalitetssäkring av verksamheten. Mot bakgrund av dokumentationens stärkta roll i förskolans verksamhet gror ett intresse för att förstå hur den pedagogiska dokumentationen ska kunna integreras i en till synes ständigt mer krävande arbetssituation. Studiens syfte var således att få en djupare insikt och förståelse för pedagogisk dokumentation genom att ta del av förskollärares uppfattningar om ämnet genom kvalitativa intervjuer. I den här kvalitativa studien har metodvalet varit semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation som verktyg har stor potential att medverka till att utveckla verksamheten via reflektion, diskussion och utvärdering. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation tar tid i anspråk som kan antas behövas bättre på andra områden av verksamheten. I studien ges förslag på hur svårigheterna med pedagogisk dokumentation kan hanteras, exempelvis då pedagogisk dokumentation är ett verktyg för utveckling kan det användas för att utveckla sig självt. Den utvecklingen kan underlättas genom ett konstruktionistiskt förhållningssätt.

<p>Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,</p>

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,

Pedagogisk dokumentation har under senare år blivit ett populärt arbetsverktyg i förskolan. Med fokus på att dokumentera barnen och verksamheten krävs det också att pedagogerna inom förskolan kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt. Det vill säga gällande barnens inflytande, integritet och pedagogernas makt inom den pedagogiska dokumentationen. Syfte Syftet med vår studie är att ta del av pedagogernas resonemang kring barnens inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan Metod Metoden som vi valde är en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal användes som redskap. Två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta pedagoger genomfördes. Samtalen utgick från några få öppna frågor. Resultat Resultatet tyder på att pedagogerna upplever både möjligheter och svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån förskolans läroplan. Resultatet visar även att pedagogerna är medvetna om att de måste ge barnen inflytande i deras egen dokumentation men också svårigheten med att hantera barnens integritet och makten pedagogerna besitter när dokumentationen genomförs.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten. Syfte Syftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan. Metod Det empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun. Resultat Vi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation. De var alla positivt inställda till det pedagogiska dokumentationsarbetet trots att flera av dem nämnde negativa aspekter så som tidsbrist samt mycket pappersarbete. Vidare var det även många som arbetade på liknande sätt med den pedagogiska dokumentationen, men vissa skillnader kunde utskiljas. Exempelvis skedde den pedagogiska dokumentationen på vissa av förskolorna spontant medan den på andra var starkt styrd genom planering. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla de pedagoger vi intervjuat ser pedagogisk dokumentation som ett hjälpmedel och som ett verktyg i verksamheten då den synliggör lärandet både hos barnen och hos dem själva som pedagoger

Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.

Syftet med denna studie är att få kunskap om några förskollärares vardagsarbete med pedagogisk dokumentation och vad det betyder för deras arbete när det gäller barns lärande och verksamhetens utveckling. Frågeställningarna är: Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett verktyg för barns lärande? samt Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till kvalitetsutvecklingen av förskoleverksamheten? Jag har valt att använda kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna kan ha ett kraftfullt verktyg för att dokumentera och utveckla sin verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen är flexibel och fungerar både för att öka barns lärande och förskollärares medvetenhet om barnens lärprocesser. Dessutom kan pedagogisk dokumentation användas i utvecklingsarbetet av verksamheten, för att få en ökad måluppfyllelse. Genom att förskollärarna förhåller sig till och använder sig av styrdokumenten går det på lång sikt att följa hur verksamheten utvecklas. Förskollärarna upplever arbetet med pedagogisk dokumentation som stimulerande och berikande.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagoger med hjälp av en digital applikation arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet. Studien handlar mer specifikt om hur pedagoger använder applikationen Förskoleappen i detta arbete. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra verksamma pedagoger och en fenomenografisk ansats har använts. Den fenomenografiska ansatsen har tillämpats för att synliggöra pedagogernas uppfattningar av arbetet med Förskoleappen. Utifrån denna studies resultat framgår det att Förskoleappen förenklar dokumentationsarbetet och förbättrar föräldrasamverkan enligt pedagogerna. Aspekter att beakta är hur dokumentationen genomförs, vilket perspektiv man har som pedagog, hur barnen skyddas mot spridning och hur de barn och föräldrar som inte deltar i Förskoleappen involveras.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om på vilket sätt som den pedagogiska dokumentationen kan användas för verksamhetsutveckling. I studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts tillsammans med åtta verksamma förskollärare från två Reggio Emilia förskolor. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen ses som ett viktigt arbetsverktyg i förskolan och att det hjälper förskollärarna att få syn på saker som de själva beskriver annars kan vara osynliga. Första slutsatsen i vår studie är att förskollärarna anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barngruppen och arbetslaget kring gjorda dokumentationer. På så sätt kan man få syn på barns läroprocesser och förskollärarnas förhållningsätt i praktiken. Andra slutsatsen är att brist på tid och personal påverkar den pedagogiska dokumentationen negativt och begränsar arbetet med den.

Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.