<p>Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.</p>

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.

<p>Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd</p>

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Syfte med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av intra-aktioner mellan materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia inspirerade förskolor. En kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer valdes för att besvara frågeställningarna. För att synliggöra materialitets roll samt intra-aktionerna har vi använt oss av Barads agentiella realism. I resultatet framkommer det att förskollärare beskriver att de använder materialitet för att göra barnen delaktiga i pedagogisk dokumentation, för att påbörja nya tankar och som underlag för reflektioner. Ytterligare framkommer det att förskollärarna erfar att barns tankar blir synliga i intra-aktioner där barnen samtalar, pekar, använder sig av kroppsspråket och av estetiska uttrycksformer i mötet med dokumentationernas agens. Vidare visar resultatet att förskollärare erfar att olika materialitet intra-agerar på olika sätt med barns delaktighet. Sist belyser resultatet olika utmaningar som förskollärare möter i arbetet med materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studiens slutsats är att barns delaktighet ingår i ett komplext nät av intra-aktioner med materialitet i pedagogisk dokumentation. I intra-aktionerna har lyhörda förskollärare en avgörande roll för barns delaktighet.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande.Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma.Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller:A.Lekens egenvärde i barns vardag?B.Lekens betydelse för barns lärande?Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk. Därför menar forskare att leken är en av de viktigaste delarna av barndomen då detta är barnets väg till självständighet. För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem lärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Jag har spelat in intervjuerna med hjälp av diktafon, som jag sedan transkriberat. Jag kom i min undersökning fram till att det inte har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning lärarna har, utan samtliga lärare hade liknande åsikter och uppfattningar kring barns lek och lärande. Samtliga var överens om att detta hör ihop, men att leken i sig är oerhört viktig för barns utveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn?Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ”hundra språk”. Pedagogiken är baserad på vad som kallas de tre pedagogerna: barn, miljö och den vuxne (pedagogen). Resultaten är hämtade från intervjuer och observationer och jag använt mig kvalitativa metoder.Genom den här studien kunde jag belysa tekniker som används av pedagogerna för att utveckla svenska hos barnen med annat modersmål än svenska. Undersökningen lyfte fram de möjligheter, som Reggio Emilia- filosofin ger för att utveckla svenska hos flerspråkiga barn. Dessutom belyser studien de viktiga hinder som finns i Reggio Emilia-pedagogiken.Studien avslutas med en kritisk reflektion samt förslag på hur man skulle kunna utveckla det svenska språket hos de barn som har annat modersmål än svenska.