<p>Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton.</p>

Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate how diversity takes shape in children’s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children’s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre Macherey’s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society. To facilitate the answering of our major question on how diversity takes shape in picture books, we have divided it into two different aspects, one concerning the diversity of the characters and the other the diversity of the environment and context in which the story takes place. Our analysis shows a wide range of ages with many old single ladies. Most children are young girls, and among all the characters the females are more of initiators than the male characters. Most of the adult male characters are single fathers. The aspects of ethnicities are usually connected with different nations and cultures, and rarely described as problematic. The environment enhances different cultures and conflict of class by showing different socio-economic structures such as way of living. We have come to the conclusion that children’s picture books in Sweden show a wide range of societies, characters and environments in most of the categories concerning diversity, except sexuality, language and functional disorder. / Uppsatsnivå: D

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton.

I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.

Fokus i föreliggande examensarbete är solidaritet och hur den kan uttryckas mellan karaktärer i bilderböcker för barn. I förskolans verksamhet är det vanligt förekommande med bilderböcker och de anses viktiga för tidig litteracitet, språkutveckling och framtida läsinlärning (Druker 2018, s.2; Björklund 2008, ss.221 - 224). Dock är det kanske inte lika vanligt att se bilderböcker i förskolan som utmanande och utvecklande skönlitterär läsning som gör oss till bättre människor. Syftet är att synliggöra hur text och bild i bilderböcker kan förmedla ett specifikt ämne. En forskningsfråga ställs för att vägleda undersökningen: Hur förmedlas solidaritet mellan karaktärer i bilderböckers text och bild? För att besvara syftet tillämpades metoden kvalitativ innehållsanalys i relation till ikonotext. Det innebar att data samlades in ur bilderböckerna och därefter kategoriserades det insamlade materialet med hjälp av analysfrågor. Undersökningens deskriptiva resultat visar solidariteten i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I den första huvudkategorin som benämns “solidaritet uttryckt som aktiv handling mellan karaktärer” ser en karaktär ett behov hos en annan samt handlar aktivt genom att ge hjälp i olika former. Några av underkategorierna, som framkommer ur nyss nämnda huvudkategori, är solidaritet som omedelbar hjälp och uttrycks då hjälp ges omgående till den som är utsatt. Vi har även noterat ömsesidighet mellan karaktärerna då båda hjälper varandra. Det synliggörs vidare att solidaritet mellan karaktärer i bilderböcker kan vara i form av verbalt försvar samt att försvara någon genom att visa med kroppsspråk.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris. Resultatet av uppsatsen är att i de böcker som analyserats utgör bilden och texten, mer eller mindre tillsammans bokens handling. Gunna Grähs tillhör de författare/illustratörer som vill vidareutveckla handlingen i bilden. I den senare boken är texten minimalistisk för att ge illustrationerna maximalt utrymme. Man ser en utveckling under de 20 år som det är mellan första och sista boken.

I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.