Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra. Resultatet visar även ett underlag i form av ett visualiseringsmaterial till en bilduppgift med syfte att lära elever främmandegöringens retoriska figurer.

The aim of this essay is to explore the possibilities of using science fiction short stories when discussing the morals and values prescribed by the Swedish curriculum for upper secondary level. The two main focus points are pinpointing the ways in which the four short stories depict cognitive estrangement, and examining how these elements of cognitive estrangement aid in the use of these stories in the classroom. A hermeneutic method, in which the material is analyzed and interpreted from a didactic viewpoint, is used to achieve these two goals. Through the analysis of the four short stories, values such as tolerance, responsibility, autonomy, and understanding others’ viewpoints can be found, and the illustrations are well suited for a variety of topics for discussion in a classroom scenario. These values are illustrated through the fictious environments and situations that signify the science fiction genre – the element of cognitive estrangement.

This research- survey concerns multimodality and how multimodality can be used in Swedish curriculum to facilitate students in their writing process. The survey focuses on detailed and nuanced writing which are coarse goals for both Swedish- and Arts curriculum. The survey is implemented in senior high school. Students have written describing and narrational texts with different environmental descriptions. The different descriptions contain either pictures, or exclusively word-based instruction.   The results may not be entirely reliable based on the small scale of the survey, yet perhaps show a tendency among students to write stories that are not self- experienced when encountering pictures in the instructional phase of the writing process. This might indicate that students observing pictures are helped with imagination as well as perhaps motivational issues. Motivation is addressed in this survey as a strong basis, which every teacher should embrace in education.   The survey suggests that multimodality is ascendant in society and a necessity to navigate in a culture groaning of imagery language. Used with awareness in language education and other theoretical subjects, multimodality can be used as a source and a didactical tool. This research- survey therefore suggests interdisciplinary work between aesthetic subjects and theoretical to enrich teaching methods.

Uppsatsen undersöker Karl Ove Knausgårds Om høsten med utgångspunkt i Viktor Sjklovskijs främmandegöringsbegrepp och Toril Mois tankar om språk och uppmärksamhet. Huvudsyftet är tvådelat: dels att kombinera Sjklovskijs och Mois begreppsliga kluster som delvis är oppositionella på grund av deras vitt skilda relationer till formalismen. Och dels att använda denna kombination för att analysera Om høsten. Fokus ligger på hur vardagliga objekt och fenomen gestaltas, men också på den metadiskussion som förs genom texten kring uppmärksamhet och automatisering.

Denna uppsats undersöker Ursula K. Le Guins roman De obesuttna och knyter den till miljöperspektivet i gymnasieskolans värdegrund i syfte att undersöka några didaktiska möjligheter. Metoden som används för undersökningen är närläsning av romanen. De teoretiska utgångspunkterna är Darko Suvins idé om ”kognitiv främmandegöring/cognitive estrangement” som effekt i science fiction, ett ekokritiskt litteraturteoretiskt perspektiv samt didaktiska perspektiv kopplade till demokrati. Resultatet visar att läsareffekten av De obesuttna, genom kognitiv främmandegöring, kan leda till perspektivskiften och insikter som är väl förenliga med syftet i värdegrundens miljöperspektiv. Läsning av Ursula K. Le Guins utopiska roman De obesuttna utgör en synnerligen god utgångspunkt för diskussioner kring hållbarhet och ekologi i skolans värdegrundsarbete.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kusliga kan skapas och användas i litteraturen. De litterära verk som analyseras är Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia – en sällsam historia. Analysen utgår från tankar om det kusliga som huvudsakligen återfinns i Sigmund Freuds essä ”Das Unheimliche” (”Det kusliga”) från 1919. Även Viktor Sklovskijs främmandegöringsbegrepp används för att analysera Gripes texter. Studien visar att romanerna främmandegör bland annat naturen och tiden för läsaren, medan det kusliga i dem – som inledningsvis kan uppfattas som hotfullt och farligt – visar sig peka i positiv riktning, mot förening och försoning. Slutsatsen är att det kusliga i Tordyveln och Agnes Cecilia används på okonventionella sätt, vilket leder till en främmandegöring av det kusliga i sig självt. / The purpose of this essay is to examine how the uncanny can be created and used in literature. This is done by analyzing Maria Gripe’s novels Tordyveln flyger i skymningen and Agnes Cecilia – en sällsam historia. The analysis is based on thoughts pertaining to the uncanny that mainly can be found in Sigmund Freud’s essay “Das Unheimliche” (“The Uncanny”) from 1919. Viktor Sklovskij’s theory on defamiliarization is also used to analyze Gripe’s texts. Among other things the study shows that the novels defamiliarize nature and time for the reader. At the same time the uncanny – which initially can be perceived as threatening or dangerous – turns out to be pointing in a positive direction, toward unification and reconciliation. The conclusion is that the uncanny in Tordyveln and Agnes Cecilia is used in unconventional ways, which leads to a defamiliarization of the uncanny in itself.

“Does provocativeliterature have a place in Swedish courses in high school? An examination of the didactic potential of American Psycho”. The essay aims to examine the didactic potential of the novel American Psycho with the support of the theoretical concept of alienation and Rita Felski's four aspects of reading (recognition,enchantment, knowledge, shock). By highlighting the defamiliarizationeffects that exist in the novel's duplications and extremes, the result shows a variety of didactically relevant questions. Among other things, the alienating effects show how the shifts in aspects could arise regarding issues concerning identity, human conditions and the view of society and people. Consequently, the results show that provocative literature, and in particular American Psycho, can be motivated on the basis that it challenges the student to new thoughts and opensnew perspectives, despite controversial and provocative content.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken didaktiska potential som kan finnas i Umberto Ecos roman Rosens namn (1980) i gymnasieskolans svenskundervisning. Ansatsen är litteraturvetenskaplig och rör dels hur elever kan tänkas lära sig hantera litterära texters egenart, dels elevers användning av genreteori för att förstå romanen. För att utforska det första ämnet används Viktor Sklovskijs teori om automatisering, främmandegöring och medvetet försvårad form. Det andra ämnet utgår i huvudsak från Tzvetan Todorovs artikel ”Kriminalromanens typologi”. Det visar sig att romanens didaktiska potential är stor om eleverna ges god vägledning. Romanens omfattande användning av latin och andra främmande språk är en tillgång vid tillämpning av Sklovskijs teorier om främmandegöring, då det finns gott om utrymme för tolkning och reflektion. Även genreanalysens didaktiska potential är hög eftersom romanen på både typiska och otypiska vis anknyter till spänningslitteraturen. / The aim of the paper is to examine what didactic potential may exist in Umberto Eco’s novel The Name of the Rose (1980) in the education of the Swedish language for the upper secondary school. It is approached from a literary scientific angle and is in part about how pupils can learn how to manage the uniqueness of the literary texts and in part how pupils can use genre theory to understand the novel. To explore the first subject Viktor Shklovsky’s theories about automatism, defamiliarisation and roughened form are used. The other subject is mainly studied with Tzvetan Todorov’s article “The Typology of Detective Fiction” as a starting point. It is deduced that the didactic potential of the novel is great if the pupils are given good guidance. The novel’s extensive use of Latin and other foreign languages is an asset when using Shklovsky’s theories, because there is a lot of room for interpretation and reflection. The genre analysis too has great didactic potential because the The Name of the Rose relates to suspense novels in both typical and atypical ways.