Global ETD Search

1	"Jeg vil vise deg verden" : Främmandegöring, språk och uppmärksamhet i Karl Ove Knausgårds Om høsten Hellström, Hannes January 2020 (has links) Uppsatsen undersöker Karl Ove Knausgårds Om høsten med utgångspunkt i Viktor Sjklovskijs främmandegöringsbegrepp och Toril Mois tankar om språk och uppmärksamhet. Huvudsyftet är tvådelat: dels att kombinera Sjklovskijs och Mois begreppsliga kluster som delvis är oppositionella på grund av deras vitt skilda relationer till formalismen. Och dels att använda denna kombination för att analysera Om høsten. Fokus ligger på hur vardagliga objekt och fenomen gestaltas, men också på den metadiskussion som förs genom texten kring uppmärksamhet och automatisering. Karl Ove Knausgård Toril Moi Viktor Sjklovskij främmandegöring språk uppmärksamhet formalism General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Alienationens ansikten : En studie av Karl Ove Knausgårds Min kamp och dess kulturella, mediala och digitala kontext / Faces of Alienation : A Study of Karl Ove Knausgaard's My Struggle and its Cultural, Medial and Digital Context Lindh, Johan January 2024 (has links) This essay examines various aspects of alienation in Karl Ove Knausgaard's autobiographical novel My Struggle and its cultural contexts. The overall purpose of the essay is twofold. The aim is to analyze both the depiction and the causes of alienation in My struggle, and to examine how the cultural contexts contribute to the author Knausgaard's experience of alienation. To accomplish this the analysis is divided into two sections. The first part focuses on the literary character Karl Ove and aims to analyze the experience of alienation in the novel. The aim of the second part is, on the other hand, to look at how the cultural context affects the author Knausgaard in an alienating way, mainly how the media landscape and the digitalization of society increases Knausgaard's self-exploitation and the reification of his name. The second part, thereby, reads the novel as a work of autofiction where the author (Knausgaard) and the protagonist (Karl Ove) are treated as one and the same. The theoretical framework of the essay is based upon Rahel Jaeggi's and Hartmut Rosa's definitions of alienation. Altogether, the analysis indicates multiple examples of alienation in My Struggle. The protagonist, Karl Ove, is indifferent to the people and the world around him, and he feels as if he has lost control over his own life. Karl Ove is also unable to combine his two most important social roles in life – as a father and as a writer. Consequently, this leads to an internal division between his conflicting ideals and gender notions. Furthermore, Karl Ove is described as a rootless and formless subject, who is alienated from time and space. Another form of alienation occurs when Knausgaard becomes famous, and his authorship is reified. The reification of Knausgaard's name and face implies that he, as a commodified subject, is linked to the trademark Knausgaard™ over which he has limited control. Also, the results of the analysis suggest that it matters whether you choose to read the book as a novel or as autofiction. As a novel, My Struggle’s ending seems to indicate that the protagonist, Karl Ove, manages to replace his alienation with a meaningful seeing, and that he is able to shift his attention to what really matters in life. If you read My Struggle as autofiction, however, this progress is not that obvious. Rather, it looks as if the uncontrollable autobiographical feedback structure of My Struggle continues in media even after the novel is completed. Karl Ove Knausgaard My Struggle alienation Karl Ove Knausgård Min kamp alienation reifikation General Literature Studies Litteraturvetenskap
3	Metafor - en metod att göra det privata personligt Uddenberg, Molly January 2013 (has links) In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one’s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind. In Sally Mann the metaphorical dimensions of this family motifs transforms them to images of much more general relevance than their private settings. On the subject of truth and story I also reflect on the different approaches that the authors Primo Levi, Viktor Frankl and Imre Kertész have on their experiences of the Holocaust. Finally the importance and relevance of metaphors as a way of getting a touch of one’s own private material is starting to be investigated. / I det här arbetet har jag samlat tre författare i olika genrer till ett dialogseminarium om sin arbetsprocess. Samtalet, som utgick från texter av Lacan och Sokrates, kretsade mycket kring författarens arbetsvillkor och de olika metoder som författarna använder sig av för att hitta sin frihet i förhållande till dem. I samtalet blev det uppenbart hur beroende alla författarna är av en förstående medarbetare. Okunskap och felläsning från en dramaturg eller redaktör kan bokstavligt talat bli förödande. Dialogmötet kom att kretsa kring frågeställningar om hur man skiljer privat och personligt. Vi diskuterade författaren Karl Ove Knausgård och fotografen Sally Mann, som båda jobbar med sin egen familj som motiv. Genom att Knausgård använder sig själv som en roll visar han på en möjlighet att närma sig ett eget material. Hos Sally Mann är det istället de metaforiska dimensionerna i de vardagliga motiven som gör sig tydliga. Också i Imre Kertész skildring av förintelsen förvandlas den till något större: en metafor för hur ödet och slumpen kan påverka våra liv. Hans berättelse blir på det sättet mindre beroende av vad som är sant, än skildringarna av två andra överlevare från Auschwitz: Primo Levi och Viktor Frankl. Vilket inte betyder att de andras texter saknar metaforisk styrka. Avslutningsvis går uppsatsen in på författarnas sätt att använda metaforen som ett verktyg för att berätta. Metaforen är alltid en bild av någonting annat, den skapar en fördjupning och oförväntad igenkänning hos läsaren. Den ger också möjligheter för konstnären/författaren att berätta saker som hen inte kan säga på andra sätt. Metaforen uppstår genom igenkänning i skapandet. Man kan välja att gå med den, eller aktivt gå emot den för att fördjupa textens eller filmens metaforiska dimension. En viktig aspekt för yrkeskunnande inom konsten och författarskap är att aldrig ligga före i sitt arbete genom att oroa sig för vad omgivningen ska tycka och tänka. Då finns det en risk att man blir en feg konstnär, vilket är förödande för ens skapande. Author writing metaphor images language acting role autobiography Lacan Socrates Knausgård Mann art artist artistic process artistry writing process teaching student wiggh strand lindholm levi frankl kertész personal experience private dramaturge script writer editor producer film theatre literature the unconscious Skrivarprocesser författare elever skrivarkurs metafor självbiografi privat personligt konstnär dramaturg manusförfattare förintelsen Karl Ove Knausgård Primo Levi Viktor Frankl Imre Kertész Marianne Strand Maj-Britt Wiggh Åsa Lindholm rollen bildspråket det omedvetna Sally Mann fotografi intuition igenkänning näsblod Platon Lacan Sokrates

1

Page generated in 0.0595 seconds