Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit te Utrecht. / Description based on print version record.

Proefschrift Maastricht. / Met lit. opg. - Samenvatting in het Engels.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met bibliogr., lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken. / <p>2016-06-03</p>

<p>Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna förutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda huruvida CFO i svenska företag arbetar strategiskt i sin roll samt vilka faktorer som påverkar CFO:s möjligheter till att bedriva strategiskt arbete. Metod: Författarna har valt en kvalitativ ansats för undersökningen. För att få en tydligare helhetsbild har en informantintervju genomförts med en forskare inom verksamhetsstyrning. Därutöver har respondentintervjuer genomförts med CFO:s på Kemwell, Previa, SF Bio och TNT Sverige i syfte att få en djupare förståelse för problemområdet. Undersökningens resultat och slutsatser: Undersökningen som genomförts poängterar betydelsen av att som CFO besitta en god kommunikativ förmåga och att detta är en viktig faktor för att CFO ska kunna vidareutvecklas till att fungera som en affärspartner i företaget. Vidare konstateras att samtliga intervjuade CFO:s har ambitionen att arbeta mer strategiskt men att möjligheterna till strategiskt arbete skiljer sig åt beroende på omständigheter som organisationens storlek, organisationsstrukturen, samt individens egna ambitioner att utvecklas i CFO-­rollen. Om ekonomichefen historiskt sett varit redovisningsspecialist, anser författarna att CFO-­rollen idag fordrar en generalist med bred kompetens inom flertalet olika områden, som aktivt kan hjälpa VD att driva och utveckla företaget.</p>

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna förutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda huruvida CFO i svenska företag arbetar strategiskt i sin roll samt vilka faktorer som påverkar CFO:s möjligheter till att bedriva strategiskt arbete. Metod: Författarna har valt en kvalitativ ansats för undersökningen. För att få en tydligare helhetsbild har en informantintervju genomförts med en forskare inom verksamhetsstyrning. Därutöver har respondentintervjuer genomförts med CFO:s på Kemwell, Previa, SF Bio och TNT Sverige i syfte att få en djupare förståelse för problemområdet. Undersökningens resultat och slutsatser: Undersökningen som genomförts poängterar betydelsen av att som CFO besitta en god kommunikativ förmåga och att detta är en viktig faktor för att CFO ska kunna vidareutvecklas till att fungera som en affärspartner i företaget. Vidare konstateras att samtliga intervjuade CFO:s har ambitionen att arbeta mer strategiskt men att möjligheterna till strategiskt arbete skiljer sig åt beroende på omständigheter som organisationens storlek, organisationsstrukturen, samt individens egna ambitioner att utvecklas i CFO-­rollen. Om ekonomichefen historiskt sett varit redovisningsspecialist, anser författarna att CFO-­rollen idag fordrar en generalist med bred kompetens inom flertalet olika områden, som aktivt kan hjälpa VD att driva och utveckla företaget.

Lovén, Jonas (2023). Specialpedagog eller intraprenör? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Målet med studien är att få mer kunskap för att belysa specialpedagogers komplexa situation vid förändringsarbete och hur den kan förbättras. Min hypotes är att skickliga specialpedagoger besitter en stor mängd tyst kunskap och ett kvalitativt annorlunda sätt att reflektera över hur arbetet kan gå till. En förhoppning är därför att dessa röster kan hjälpa till att belysa rollen ytterligare. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger upplever sin roll vid förändringsarbete i skolan.  Syftet förväntas uppnås genom följande frågeställningar: -          Hur beskriver specialpedagogerna sin roll vid förändringsarbeten? -          Hur kan specialpedagogens roll vid förändringsarbeten förstås? Teori Studien baseras på Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) men tolkas genom Daughty och Moore (2021). Syftet med teorin är kunna spegla specialpedagogens roll på olika nivåer i skolsystemet. Utifrån teorins begränsningar har jag tagit in ytterligare begrepp för att kunna göra fördjupade tolkningar. Dessa är begrepp är maskin- och professionsbyråkrati samt intraprenörskap  Metod Studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutisk ansats. Insamlandet av empirin har skett på olika skolor under samma huvudman genom semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken specialpedagoger. Urvalskriteriet för deltagandet var yrkesverksam specialpedagog med erkänd skicklighet och längre erfarenhet. Empirin analyserades genom en innehållsanalys med stöd från Maguire och Delahunt (2017) Resultat Denna studie förväntas bidra med ökad kunskap kring den specialpedagogiska rollen vid förändringsarbete. Studien bidrar med ett förslag kring hur den specialpedagogiska rollen och kompetenser kan omtolkas med syftet att förbättra förutsättningarna för att skolor ska lyckas vid förändringsarbete. Resultaten visar att samarbetet mellan de intervjuade specialpedagogerna och rektorn vid förändringsarbete är viktigt. Rektorn såväl som förstelärare beskrivs sakna kompetens för att driva förändringsarbete. De beskriver ett behov av att få påverka men i stället för beslutsmandat uttrycks ett behov av tillit och förtroende i uppdraget. Specialpedagogerna beskriver sig som verksamhetsnära och initierar förändringsarbeten baserat på behov från verksamheten och värderar delaktighet från medarbetare högt. Specialpedagogerna ger uttryck för flera olika strategier för hur påverkansarbete vid förändringsarbeten går till och att i flertalet fall är dessa dolda. Specialpedagogiska implikationer Studien redovisar hur specialpedagogerna hanterar en omfattande komplexitet vid förändringsarbeten. Komplexiteten kan förstås med stöd av begreppet intraprenörskap som kan liknas vid den specialpedagogiska kompetensen vid förändringsarbete.

SammanfattningSyfte: Det primära syftet med studien är att analysera Skolverkets handledarutbildning inom den specialpedagogiska fortbildningen av lärare och jämföra hur specialpedagogutbildningen på Malmö högskola förhåller sig till dessa kriterier. Studien är tänkt att belysa vilka olika typer av grupphandledande uppdrag och funktioner som förekommer inom Skolverkets handledarutbildning. Detta för att åskådliggöra hur det kan påverka den specialpedagogiska yrkesrollen. Det övergripande syftet med studien är att belysa om den professionellt utbildade handledarens specialpedagogiska kompetens och fördjupade kunskaper påverkar handledningens övergripande kvalité. Det förväntade kunskapsbidraget med studien är att öka medvetenheten kring handledningens funktioner och kriterier då det finns väldigt lite forskning inom området.Preciserade frågeställningar: Vilka funktioner betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka funktioner betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Vilka kriterier betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka kriterier betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Hur förhåller sig Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning till Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?Teoretisk ram: Studien utgår från Öquists (2008) systemteori som innebär att se helheten i ett system, alltså förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. När en del i systemet förändras kan andra delar påverkas och därigenom systemet som helhet. Individ, grupp, organisation och omvärld ses som ömsesidigt beroende av varandra. I studien används även ett KASAM perspektiv som utvecklades av Aaron Antonovsky (1991) vilket bygger på tre upplevelser av tillvaron hos individen; begriplighet, hanterlighet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att tillvaron skall vara förutsägbar och begriplig när saker händer. Hanterbarhet handlar om krav på rätt nivå och att individen har en känsla av kontroll. Meningsfullhet i bemärkelsen att individen ska känna sig delaktig och medverkande i vardagen.9Metod: Då studiens empiri enbart består av dokument och texter används kvalitativ textanalys som metod för att analysera, tolka och få en förståelse för innehåll och mening i texterna. En kvalitativ textanalys används ofta inom den samhälls- och humanvetenskapliga forskningen för tolkning av olika texter och dokument. Detta är en process där forskaren systematiskt undersöker och arrangerar sin empiri för att komma fram till ett resultat genom att bryta ner, organisera, söka efter mönster och kategorier (Bogdan & Biklen, 2007; Bryman, 2011; Widén, 2015).Resultat och analys: Skolverkets specialpedagogiska kompetensutvecklande insats bygger på att höja lärarnas kompetens inom området. Vidare anser de att det kollegiala lärandet ska ske med en handledare och satsar därför på en handledarutbildning. De menar även att kollegialt lärande inte är detsamma som att kollegor själva sitter och diskuterar. Detta stämmer överens med resultatet som framkommit i studien kring Malmö högskolas handledarutbildning då fokus läggs på handledarens kunskap och kompetens kring olika samtalsfunktioner och grupprocesser. Gjems (1997) betonar vikten med en professionellt utbildad handledare. I resultatet framkommer vissa gemensamma mönster i de båda handledningsuppdragens kriterier. Dessa kriterier är att handledaren ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner, kunna analysera och ha kunskap om grupprocesser. Skillnader som kommer fram i kriterierna är att det kan tolkas som att Malmö högskolas handledarutbildning har mer fokus på kriteriet att själv reflektera och få andra att reflektera över sin yrkesroll, sin undervisning samt att samtals- och gruppteorier är viktiga kriterier. Skolverkets handledaruppdrag fokuserar mer på handledningskriterier med förmåga att driva det kompetensutvecklande arbetet framåt och utveckla sin egen roll.Specialpedagogisk implikation: En av konsekvenserna av regeringsbeslutet kan vara att specialpedagogens handledningsuppdrag förtydligas och ges en högre status vilket är positivt för det specialpedagogiska yrket.Nyckelord: Grupphandledning, Handledning, Handlednings rollen, Kollegialt lärande, Specialpedagogik

Definitionerna kring ledarskap är många och forskare har i årtionden ägnat sig åt att studera ledarskapet som sådan. Inom ledarskapet finns det därtill olika chefsnivåer, där den kanske mest framträdande är den verkställande direktören. Forskare har därför även under lång tid ägnat sig åt att studera VD rollen, då dess relevans gör den intressant att undersöka. Henry Mintzberg presenterade år 1973 chefsroller som beskrivs vara applicerbara på samtliga chefer oavsett bransch. Den stora frågan som återstår är om denna väletablerade teori är av samma relevans idag, 45 år senare. Denna studie syftar till att jämföra Henry Mintzbergs forskning om chefsrollen med empiriskt material för att skapa en ökad förståelse för chefsrollen idag. Studien baseras på en kvalitativ metod via semistrukturerade intervjuer med sex respondenter i VD position. Respondenterna är indelade in i två grupper utefter antal anställda för möjligheten att utläsa samband kopplat till organisatorisk storlek. Det empiriska materialet delas in i synen på ledarskap och utefter de tre kategorier som Henry Mintzberg presenterade i teorin. Det resultat som analysen bidrog med var att de interpersonella rollerna som berör mellanmänskliga kontakter hade störst relevans i chefsarbetet, där de andra kategorierna var mer oense. Slutligen rekommenderas en kompletterande roll om kunskap för att öka teorins trovärdighet 45 år efter genomförd studie.

Aus der Einleitung: „As widely argued [Horrocks&Gough,1997; Sattler,1996], transitive roles play an important role in the adequate representation of aggregated objects: they allow these objects to be described by referring to their parts without specifying a level of decomposition. In [Horrocks&Gough,1997], the Description Logic (DL) ALCHR+ is presented, which extends ALC with transitive roles and a role hierarchy. It is argued in [Sattler,1998] that ALCHR+ is well-suited to the representation of aggregated objects in applications that require various part-whole relations to be distinguished, some of which are transitive. However, ALCHR+ allows neither the description of parts by means of the whole to which they belong, or vice versa. To overcome this limitation, we present the DL ALCHIR+ which allows the use of, for example, has part as well as is part of. To achieve this, ALCHR+ was extended with inverse roles. It could be argued that, instead of defining yet another DL, one could make use of the results presented in [De Giacomo&Lenzerini,1996] and use ALC extended with role expressions which include transitive closure and inverse operators. The reason for not proceeding like this is the fact that transitive roles can be implemented more eficiently than the transitive closure of roles (see [Horrocks&Gough,1997]), although they lead to the same complexity class (ExpTime-hard) when added, together with role hierarchies, to ALC. Furthermore, it is still an open question whether the transitive closure of roles together with inverse roles necessitates the use of the cut rule [DeGiacomo&Massacci,1998], and this rule leads to an algorithm with very bad behaviour. We will present an algorithm for ALCHIR+ without such a rule.” / An abridged version will appear in the Proceedings of the International Workshop on Description Logics, Trento, Italy, 1998.