<p>Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.</p>

Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.

This study examines the implementation of the Youth Supervision Act (2020:616) in Sweden by examining the opportunities and challenges that probation officers face. The Study is limited to four probation offices in Sweden, wich are Halmstad, Skövde, Vänersborg och Stockholm. The study is based on Lennart Lundquist's (1992) theoretical framework "understand, can, want" where the primary goal is to investigate frontline bureaucrats (probation inspectors) understanding, know-how and willingness to enforce the law. Semi-structured interviews are used to interview the parole inspectors from the mentioned prole offices. through semi-structured interviews, nuanced insights are gained about frontline bureaucrats' perspectives, challenges and experiences related to the implementation of youth supervision. The results from the interviewees show that , overall, they view positively the team's opportunities to provide good contributions. Probation inpectors demonstrate an understanding of what the law entails, they possess the necessary skills for execution, the wide scope for action is highlighted and they express a strong will to implement the law. With the enforcement of the law, there are also challenges such as lack of knowledge , both on the part of the probation service and on the part of other actors involved. The respondents emphasize several challenges with collaboration , such as differences in knowledge, different levels of experience and the difference with municpal field-managing authorities. In addition, there are resource limitations in the smaller municipalities. The study underlines the need for further research to deepen the insights of other involved authorities.

Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken. / <p>2016-06-03</p>

Syftet med den här studien är att studera vilka förutsättningar tjänstemän på Migrationsverket har, för att implementera regeringens beslut om obligatorisk samhällsintroduktion. Sedan 1 oktober 2021 är det en obligatorisk policy, för alla som ansöker om asyl för första gången. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ fallstudie, där datainsamlingen skett i form av semistrukturerade samtalsintervjuer med fem respondenter. Med hjälp av Lundquist modell och aspekterna ”förstå, kan och vill” undersöktes förutsättningarna förimplementeringen av samhällsintroduktionen (Lundquist, 1992). Lipskys teori om närbyråkrater har använts för att förklara hur handlingsutrymmet hos närbyråkrater kan bidra till ett annat utfall än vad som egentligen är tänkt av de som styr (Lipsky, 2010). Till hjälp att besvara syftet ställdes följande forskningsfrågor: – Hur förstår tjänstemännen uppdraget från regeringen angående samhällsintroduktion? – Upplever tjänstemännen att de kan utföra sitt uppdrag? – Hur betydelsefull anser tjänstemännen att policyn samhällsintroduktion är? I resultatet framgår följande: Samtliga respondenter har god förståelse av syftet och målet med samhällsintroduktion. Det finns även vilja bland tjänstemännen att genomföra uppdraget som de fått av regeringen. Det är tydligt att de som arbetar med policyn tycker den är meningsfull. Däremot finns det brister när det handlar om förmågan att implementera policyn. Det finns svårigheter och otydligheter som behöver förbättras. Det framkommer även att tjänstemännen har ett visst handlingsutrymme vilket kan bidra till att policyn får olika utfall.

This paper explores the curriculum of the Swedish social science course Samhällskunskap 1 b. This is done by analyzing the curriculum in question combined with semi-structural interviews of five teachers, exploring their experiences in teaching the course. The paper applies theories associated with street-level bureaucracy, originally from Michael Lipsky. The premise of the study is that teachers are bureaucrats who must follow a specific curriculum. The study concludes that the theories of street-level bureaucrats are applicable to the situation of social science teachers in their relation to the curriculum. The study also concludes that the interviewed teachers all interpret the curriculum in slightly different manners. This could in turn be seen as a possibility for the individual teacher to adapt the course to suit a range of students, as well as something that potentially threatens the fundamental reasons of a curriculum.

From 2018, the Swedish public sector will change to become more digitalized. The main goal is that Sweden will be the best country in handling the problems of tomorrow where its population is more than competent in using digital programs and navigating in a complex digital world. The Swedish school system plays an important part in educating its citizens regarding digital competence. For this to become reality, teachers play a vital role in making sure that the political guidelines are realized in the classroom. Herein lies a potential problem when teachers are unwilling to change the school or perhaps are not capable of doing so in the first place. Based on implementation theory this study seeks to examine if there is an underlying problem in the dynamic relation between the political guidelines and the teachers’ attitude towards change. In doing so interviews have been conducted to come close to the teachers’ opinions on the matter. The study shows mixed results in that teachers are positive to some of the changes but at the same time, it brings about negative aspects regarding time-consuming work that puts a strain on the teachers’ professions and makes the implementation difficult in certain aspects.

With this study, our purpose has been to achieve profounded knowledge and understanding regarding the use of discretion among social workers specialized in social allowance issues. The Social Services Act, structured as a framework law in the Swedish context, provides the social worker with a certain degree of discretion, in order to enable accommodated decisions depending on client case specifics. This study problematizes these aspects of legal security, and our intention has been to examine which factors impact the assessments social workers carry out in statutory decisions of social allowance applications. To attain this, we narrowed down our intention into a number of distinct and delimitated research questions: (1) Which elements of the client case impact the social worker’s assessment? (2) Which external aspects influence the social worker’s assessments and decisions? (3) How do social workers decide the client’s credibility?   In order to establish answers to our research questions, we have utilized a qualitative approach of research by exerting qualitative interviews in addition to a vignette study. We have conducted five interviews with social workers specialized in social allowance issues. The empirical material was analyzed and illustrated in the view of Lipsky’s descriptive theory of street-level bureaucracy, and in the light of different theories of authoritarian power, as constituted by Lukes and Foucault.   Within the municipality subject to our research, our vignette study establishes the fact disparities exist among the assessments social workers decide from an application of social allowance. The result of our study exhibit social workers’ grounds of assessment are influenced by a number of aspects. These facets of impact compose internal factors existing within the client case frame. Related to the unique characteristics of a client’s situation, the internal factors also depend on the relation created between social worker and client. Furthermore, the social worker’s assessment is affected by external factors including colleague consultation, supervisor influence and contemporary work load levels. Additionally, our study implies aspects influencing decision-making of social workers occurring on a meta level, which we have opted to denominate semi-external factors. These factors embrace levels of client credibility as well as aspects of power present in the social worker – client relation.

The purpose of this study is to examine how upper secondary school teachers within the social studies subject interpret and transform the mission of preparing students for political participation. Based on teachers' dictums of how the mission is interpreted and transformed ahead of teaching, as well as which factors are expressed to affect this transformation, the study aims to determine what differences exist regarding how the mission is transformed and what can be seen to cause these differences. Through semi-structured interviews with seven social studies teachers, the study aims to answer three research questions addressing how the teachers interpret the mission, their expressions of how the mission is transformed ahead of teaching as well as which factors are mentioned to affect this transformation. The general conclusion of the study is that the teachers express that the mission of preparing students for political participation contain several contrasting dimensions, which in various ways are transformed ahead of teaching. The most central differences can be seen within the knowledge conveying and participation promoting dimensions, where the variations appear as the teachers to a certain extent focus on different areas of teaching and attend to these on different levels. Furthermore, different possibilities of influence and forms of participation are accentuated to various extent. To conclude, the study indicates that the teachers, qua agents of political socialisation, are preparing the students dissimilarly for political participation. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap tolkar och transformerar skolans uppdrag att förbereda elever för politiskt deltagande. Utifrån lärares utsagor kring hur uppdraget tolkas och transformeras inför samhällskunskapsundervisning, samt vilka faktorer som uttrycks påverka denna transformering, syftar studien till att utröna vilka skillnader som föreligger beträffande hur uppdraget transformeras, samt vad dessa skillnader kan ses bero på. Genom semistrukturerade intervjuer med sju samhällskunskapslärare, syftar studien till att besvara tre forskningsfrågor, vilka behandlar hur lärarna tolkar uppdraget att förbereda elever för politiskt deltagande, hur de uttrycker att uppdraget transformeras inför undervisning samt vilka faktorer som uttrycks påverka denna transformering. Studiens övergripande slutsats är att lärarna ger uttryck för att uppdraget att förbereda eleverna för politiskt deltagande inbegriper flera olika dimensioner, vilka transformeras på olika sätt inför undervisning. De mest centrala skillnaderna kan ses finnas inom de kunskapsförmedlande och deltagarfrämjande dimensionerna, vilket yttrar sig genom att lärarna i viss mån fokuserar på olika undervisningsområden och behandlar dessa på olika nivåer. Vidare framhävs olika påverkansmöjligheter och deltagandeformer i varierande grad. Sammanfattningsvis indikerar studien att lärarna, i egenskap av politiska socialisationsagenter, förbereder eleverna olika för politiskt deltagande.

The aim of this study was to analyze how high school teachers in civics percieve and act in relation to pupils with difficulties in the specific subject. To reach that aim semi structured interviews was choosed as the method. Totally five teachers from southern Sweden was interviewed, and the data was analyzed by a theoretical framework deeply inspired by Michael Lipskys (2010) theory about street level bureaucrats. The result showed that the teachers percieve four dimensions of the subject especially difficult for these pupils. The dimensions include the abstraction of the subjects and its concepts, some specific subtopics, the analytical ability and reading comprehension. The result also showed some challenges for the teachers, such as the lack of time, large differences in pupils abilities and idealistic goals. Finally the result showed some routines and stategies used by the teachers, including lowering the demands of them self, more specific types of adaptions and letting these pupils work with a more simple material as well as doing as much as possible that benefits these pupils.