The aim of this study is to analyse the didactic potential found in the novel Beartown (Backman, 2016) in relation to sex education as a part of literature studies in Swedish upper secondary school. Focusing on the three central terms of Swedish sex education, the study analyses the depiction of sexuality, consent, and relationships found within the novel from a gender and ideological perspective using the method of explicit and implicit ideology read as presented by an implied author. The results of the analysis show that Beartown depicts an environment that constructs and reinforces a heteronormative ideal and male-centric perspective as it relates to these terms. While the novel´s implied author is critical of said depiction and the negative consequences for the characters affected, the novel does not provide a preferred alternative to the problematic environment depicted. However, this criticism does help to provide a promising foundation for discussing sex education and sexuality, consent, and relationships within a classroom context.

Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska  i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.

Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.

Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar:  ·       Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? ·       På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund.  Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.

Denna uppsats analyserar fyra litterära teman i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) med syfte att se verkets didaktiska potential för gymnasieskolans svenskundervisning. Temana som analyseras är mod, frihet, godhet och död, vilka alla kopplas till skolans styrdokument; både i form av ämnesplan och värdegrund. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dels i begreppet didaktisk potential, vilken innebär en undersökning av verkets möjligheter att användas i undervisningen kopplat till styrdokument, dels i tolkningsmöjligheter, vilket innebär en analys av hur framställningen av verket och dess teman kan tolkas på olika sätt. Uppsatsen inspireras av forskning som visat på fördelar med att använda barnlitteratur i undervisning för elever i högre åldrar, både på grund av igenkänningsfaktorer och tidseffektivitet. Den tidigare forskningen som lyfts fram handlar dels om tidigare tolkningar av verket som undersökningen sedan sätter in i ett didaktiskt perspektiv, dels om hur spänningen mellan realism och fantasi ter sig i andra av Lindgrens verk och därmed vilka olika anledningar det finns att tolka saker på skilda sätt. Undersökningen visar hur de olika temana framställs i boken och på vilka olika sätt dessa kan tolkas. Med de olika perspektiven konstateras att läsningen av Bröderna Lejonhjärta kan skapa diskussioner som i sin tur hjälper elever att förstå sig själva och andra.

Denna studies syfte är att undersöka hur döden och livet efter döden skildras i ett antal barnböcker för att kunna föra en didaktisk diskussion om böckernas didaktiska potential för arbete med värdegrundsfrågor kopplat till ämnet döden. Böckerna som undersöks är Allrakäraste Syster, Mio, min Mio, Sunnanäng och Bröderna Lejonhjärta skrivna av Astrid Lindgren.  Tidigare forskning inom området visar att skönlitteratur kan vara ett fruktbart verktyg för att behandla svåra ämnen som döden, och att skönlitteraturens didaktiska potential delvis beror på textens faktiska innehåll men även på vad man gör med texten. Forskningen visar också att det är av stor vikt att ta upp ämnet döden med barn eftersom de, likt vuxna, också tänker, tycker och känner kring detta ämne.   Undersökningen av böckerna gjordes genom en tematisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten närläsning, och resultatet av denna analys diskuteras didaktiskt utifrån de teoretiska utgångspunkterna erfarenhetspedagogik och didaktisk potential. Den tematiska analysen genererade sex olika teman som visar vilka olika aspekter av döden och livet efter döden som skildras i böckerna. Det är dessa teman, och de koder och textstycken som de är uppbyggda av, som ligger till grund för besvarandet av studiens två första frågeställningar. Den tredje frågeställningen besvaras i den didaktiska diskussionen.  En slutsats som kan dras av den genomförda analysen och didaktiska diskussionen är att en varierad bild av döden och livet efter döden skildras i böckerna. Dessa skildringar kan anses ge upphov till en didaktisk potential, men att denna didaktiska potential först realiseras genom ett väl genomtänkt arbete med böckerna.

Inledning: Skolans styrdokument fastställer att den svenska skolverksamheten har ett dubbelt uppdrag som innefattar både kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget. Att använda sig av dystopisk skönlitteratur i svenskundervisningen kan förena dessa uppdrag eftersom den dystopiska genren ofta belyser omvärldsfrågor och dagens samhällsproblem. Därutöver har den dystopiska genren ökat i popularitet och lockar många unga läsare vilket gör den fördelaktig att använda i svenskundervisningen. Undersökningen ämnar därför att belysa vilken didaktisk potential tre vanligt förekommande skönlitterära dystopier har i svenskämnets värdegrundsarbete. Didaktisk potential används i enlighet med Alkestrands(2016) definition av begreppet. Syfte: Syftet är att belysa tre skönlitterära dystopiers didaktiska potential i svenskämnets värdegrundsarbete. Metod: Undersökningen bygger på metoden tematisk analys samt den kvalitativa, textanalytiska metoden närläsning. Undersökningen utgår från tre skönlitterära dystopiska verk som bearbetats och analyserats med hjälp av Alkestrands (2016) definition av teorin didaktisk potential. Resultat: De dystopiska verken som studeras i undersökning innehåller många möjligheter att problematisera värdegrunden. Utifrån teorin didaktisk potential har verken som undersökts didaktisk potential eftersom de innehåller möjligheter att belysa vardagliga företeelse ur ett främmande perspektiv, så kallad främmande göring. De främmandegörande aspekterna utgörsav att elever introduceras till världar som är olik den som vi lever i nu. Samtidigt förekommer det igenkänning i och med att de dystopiska världarna anknyter till företeelser som elever kan känna igen från vårt samtida samhälle. Dystopierna ger möjlighet till att den narrativa fantasin tränas genom de etiska och moraliska frågor som tas upp. De litterära verken anknyter tilldiskussioner och problem i vår samtid, men innehåller också motsättningar och moraliska dilemman som en läsare måste förhålla sig till.