Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska  i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.

I denna uppsats studeras berättartekniken kring ett sexuellt övergrepp och dess konsekvenser i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016). Syftet är att undersöka hur Backmans berättare med skiftande fokalisering utmanar de tidigare traditionerna av en litterär skildring av en våldtäkt, samt bidrar till en mer omfattande framställning av brottet. Frågeställningarna är anpassade till en narratologisk studie med ett traumateoretiskt perspektiv. Berättelsen placeras i den rådande våldtäktsdiskursen som diskuterar fenomen som skuldbeläggning och tystnadskultur.  Genom närläsning av passager har analysen använt sig av narratologins begreppsmodell för att förklara hur våldtäkten samt dess efterdyningar skildras ur ett traumateoretiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien på att Backmans berättarteknik skiljer sig från de traditionella formerna av traumaskildringar i litteraturen. De estetiska verktyg som förespråkas inom forskningsområdet finns att se i berättelsens olika narrativ, samt synliggörandet av de orättvisa förutsättningarna som råder inom våldtäktsdiskursen idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Tv-serier representerar våldtäkter och dess efterföljande trauma utifrån tanken att Tv formar tittares föreställningar om den verkliga världen. Empiriskt material i form av utvalda scener ur ungdomsserierna 13 Reasons Why och Björnstad har analyserats utifrån filmanalysteori för att undersöka hur scenerna är uppbyggda och har sedan analyserats utifrån teorier kring våldtäktskultur, våldtäktsmyter, intersektionalitet och genusordning. Resultatet visar att serierna använder sig utav många filmtekniker för att frambringa en stor reaktion hos tittaren. Serierna både problematiserar samt förstärker de våldtäktsmyter som upprätthåller våldtäktskulturen i de scener som behandlar misstro, efterföljande trauma samt själva våldtäktsscenerna. Serierna visar två skilda följder för våldtäktsoffer där den ena slutar i självmord och den andra i hämnd. Resultatet visar även utifrån ett intersektionellt perspektiv att kön räknas högre än klass i fråga om trovärdighet i Björnstad samt visar att social status är viktigt i fråga om trovärdighet och stöd. Båda serier har sitt fokus på offret och inte på förövaren i våldtäktsscenerna för att framkalla medkänsla hos tittaren och inte avsmak. Serierna framställer dock förövarna som personer vars handlingar kan ursäktas då båda visas ha en svår relation till sina föräldrar.

Genom en maktanalys undersöks i den här uppsatsen hur ishockeyspelarnas idrottsliga kvalitet kontra deras socioekonomiska förutsättningar framställs i Fredrik Backmans roman Björnstad. Utifrån Michel Foucaults teori om det dynamiska styrkeförhållandet görs en analys av hur maktförhållandena utspelar sig mellan spelare med olika idrottslig kvalitet och socioekonomisk bakgrund. Analysen inleds med en genomgång av den våldtäkt som utspelar sig i berättelsen och fortsätter sedan med en diskussion om vilka olika medel som används i texten för att framställa spelarnas kvalitet och socioekonomiska bakgrunder. Genom att sedan analysera olika avsnitt i berättelsen diskuteras hur de dynamiska maktförhållandena utspelar sig mellan utvalda spelare och andra karaktärer kopplade till ishockeyklubben. I samband med maktförhållandena diskuteras även härskartekniker som utspelar sig mellan karaktärerna. / Through a power analysis, this paper examines how the athletic quality of the ice hockey players versus their socio-economic conditions is made in Fredrik Backman's novel Björnstad. Based on Michel Foucault's theory of dynamic strength, an analysis is made of how power relationships occur between players of different sports quality and socioeconomic background. The analysis begins with a analysis of the rape in the story and then proceeds with a discussion about the different means used in the text to produce the players' quality and socioeconomic backgrounds. By then analyzing different sections of the story, I discuss how the dynamic power relationships occur between selected players and other characters associated with the ice hockey club. In the context of power relations, master suppression techniques are discussed that the characters use.