<p>Abstract</p><p>Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ</p><p>undersökning gällande tankar om TV-serier.</p><p>Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Högskolan i Halmstad</p><p>Datum: 070521</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett</p><p>avtryck.</p><p>Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.</p><p>Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.</p><p>Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades</p><p>också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har</p><p>sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke.</p><p>Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.</p>

Abstract Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ undersökning gällande tankar om TV-serier. Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson Handledare: Malin Nilsson Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: C-uppsats Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad Datum: 070521 Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett avtryck. Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier. Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer. Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke. Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.

Problemformulering och syfte: Allmänheten har varken en positiv eller korrekt bild utav PR-branschen, branschens image är alltså inte den bästa. Studier på hur gestaltningen utav PR-yrkesrollen ser ut i film, visar en tvetydighet. Några resultat visar att de gestaltas negativt medan en annan påvisar en positiv gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka hur PR-yrkesrollen gestaltas i amerikanska TV-serier. Metod och material: En kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken amerikanska TV-seriers gestaltning av PR-yrkesrollen. Serierna var; Mad Men, The Crazy Ones, Scandal och House of Cards. Huvudresultat: PR-yrkesrollen gestaltas som en med hög professionaliseringsgrad men vi möttes av karaktärer med varierande typer av problematik.

På senare tid har det framkommit vad man skulle kunna benämna som komplexa karaktärsrepresentationer i tv-serier relaterade till brott och illegala handlingar. Exempel på dessa syns i tv-serier som Dexter (2006) vars handling bygger på en huvudkaraktär som utför seriemord. Andra exempel går att hämta ur den samtida populärkulturen, det går inte att bortse från de allt fler tv-serier som ställer vad man konventionellt skulle kalla skurken och hans handlingar i fokus. En löpande produktion av tv-serier pågår ständigt och tv-tittandet individualiseras allt mer till följd av streaming-tjänster som Netflix, vilket lämnar utrymme för allt fler mångfacetterade bilder av vad man tidigare såg som tvådimensionella karaktärer. Ett sätt att framställa ondska och immoralism som en mänsklig egenskap, genom att ge tittaren en inblick i skurkens liv, kan spegla den sociala verklighet vi lever inom där individen har makt över sina egna handlingar och där lag och konventioner kring moral och etik går att vrida och vända på, beroende på perspektiv Med ambition att undersöka det nämnda forskningsområdet har denna studie som syfte att att undersöka hur kriminalitet skildras i tv-serien Narcos (2015) och hur detta uppfattas av tittaren. Detta med hjälp av forskningsfrågorna: Hur representeras kriminella aktiviteter och kriminella i tv-serien Narcos? Hur upplever tittarna de kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien Narcos? Med brist på forskning inom området ur ett svenskt perspektiv, ämnar studien att fokusera på den målgrupp som främst exponeras för dessa typer av tv-serier: svenska ungdomar. Studien utfördes således utifrån en triangulering av en innehållsanalys och fokusgrupp, bestående av 8 ungdomar mellan åldrarna 18-26 från Stockholmsområdet. Resultaten från innehållsanalysen och fokusgrupperna visade på att kriminella i tv-serien representeras som karaktärer med lägre klasstillhörighet, med en fattig bakgrund som via kriminella medel vunnit till sig makt och en förmögenhet. Kriminella aktiviteter som mord, mutor och narkotikahandel är en del av vardagen och betraktas som norm. De värderar familj och relationer högt men förhåller sig till omoraliska handlingar. Kriminalitet upplevs som ett medel med vilka individer i tv-serien tjänar sina pengar och kan betraktas som en typ av vardagligt jobb. Då detta tillhör de kriminellas vardag och sätt att leva, ses inte detta som avvikande från hur en kriminell karaktär inom serien ska bete sig. Såväl kriminella som politiker och polis, som står som någon sorts motsättning till kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien, utför immoraliska aktiviteter. Dessa immoraliska aktiviteter förstärks av kampen om pengar, vilka samtliga deltagare håller med om är ursprunget till immoralitet.

Med marknader som blir allt mer globaliserade skapas fler möjligheter för företagen att etablera sig i världen samtidigt. Detta har även lett till en hårdare konkurrens vilket skapat svårigheter för företagen att sticka ut och göra sig hörda bland mängden. Med dessa ökande svårigheter kan därför subliminal priming tänkas vara ett praktiskt verktyg för att nå ut till konsumenterna. Subliminal priming handlar om att påverka människors undermedvetna till olika preferenser och beteende och är ett ämne som inom forskarvärlden länge studerats men som fick ett ökat intresse i slutet av 1950-talet. Bland den forskning som bedrivits så har kriterierna behov, motivation, neutralitet samt kort tidsaspekt tagits fram som förutsättningar för att effekt av subliminal priming ska kunna uppstå. Dock finns ännu inte mycket forskning alls kring om subliminal priming går att använda praktiskt i reklamsammanhang eller om det ens fungerar under icke- kontrollerade omständigheter. Syftet med denna studie blev därför att genom en kvantitativ ansats undersöka om produktplacering i TV-serier kan ha någon inverkan som subliminal priming i dagens samhälle, om de kriterier som forskarna lagt fram är krav för att konsumenterna ska vara mottagliga för att låta sig påverkas eller ej och om uppmärksammande om produktplacering skapar negativ förändring på attityd. Genomförandet skedde genom att studenter tilldelades en webbenkät där de bland annat fick gradera sina törst-behov och titta på ett klipp från “Orange is the new black”. Slutresultaten indikerade på att produktplaceringen i detta TV-serieklipp kunde ha effekt som subliminal priming när respondenterna uppfyllde alla kriterierna men även då endast några av kriterierna uppfylldes.

This bachelor thesis is about writing and producing music for the specific purpose of being used in American drama television shows. It began with an analysis of a number of different television shows and how they use popular music. Based on that analysis, I then wrote seven songs that were supposed to work in a similar scenario. I also recorded and arranged three of these songs.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn. Men också att vi kan använda olika visuella berättelser för att synliggöra och bråka med normer som dessa kan förmedla. Detta för att kunna förebygga förekomsten av diskriminering och kränkning på förskolan.

No description available.

Product placement isn´t a new concept, matter of fact it has existed for almost hundred years. On the other hand to use TV-series as a marketing channel for product placement is a present vogue for brands and companies to reach the right target audience. Through product placement in TV-series companies are available to get away with the problem that people zapping commercials. Our purpose with the thesis is to have increased comprehension about TV-series as a channel for product placement considering effect against different target audience, products and brands. For this study we applied a qualitative approach and did six depth interviews with different people to gain several viewpoints. The result is presented with seven headings in which we have state our own conclusions suited to our purpose. Finally we have created a model to describe the process of product placement in TV-series.

<p>Product placement isn´t a new concept, matter of fact it has existed for almost hundred years. On the other hand to use TV-series as a marketing channel for product placement is a present vogue for brands and companies to reach the right target audience. Through product placement in TV-series companies are available to get away with the problem that people zapping commercials. Our purpose with the thesis is to have increased comprehension about TV-series as a channel for product placement considering effect against different target audience, products and brands. For this study we applied a qualitative approach and did six depth interviews with different people to gain several viewpoints. The result is presented with seven headings in which we have state our own conclusions suited to our purpose. Finally we have created a model to describe the process of product placement in TV-series.</p>