Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar. Relevanta delar ur artiklarnas resultat bearbetades och organiserades, vilket skapade fyra kategorier med underkategorier till en. Dessa kategorier var: Att bli sedd som en individ, Ett bra förhållningssätt, Att få stöd med underkategorierna emotionellt, informativt och praktiskt och Ett oprofessionellt bemötande. Resultatet visar på att de flesta patienter med cancer upplever att sjuksköterskans bemötande var bra, vilket gav patienterna en känsla av att livet fortsatte trots cancerdiagnosen.

Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i. När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer. Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd. Detta stöd måste individualiseras för att passa kvinnors behov. Mer forskning behövs om utformningen av stödet efter behandlingen av kvinnors bröstcancer då brister uppvisats.

No description available.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman. Det framkom att mötet mellan sjuksköterska och patient kunde upplevas både bra och dåligt. Bristfällig information till patienten var vanligt. Sjuksköterskans kompetens ansågs överlag som god. Sjuksköterskans egenskaper och attityd var av stor vikt för att patienten skulle känna sig välkommen inom akutsjukvården. Diskussion: Sjuksköterskan borde uppmärksammat varje enskild individ, ung som gammal, med såväl brådskande som icke brådskande besvär. Ett gott möte mellan patient och sjuksköterska var att sträva efter då det kunde leda till att den vårdsökande i framtiden inte drog sig för att uppsöka vård för sina besvär i tid. Slutsats: Sjuksköterskan har en avgörande roll för hur patienter upplever mötet med akutsjukvården. Detta borde varje sjuksköterska vara medveten om i sitt dagliga arbete.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land och detta påverkar dagens hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation och vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till negativ påverkan på den vård som patienterna är berättigade. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 11 studier som var funna i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Åtta studier var av kvalitativ ansats och tre studier var av kvantitativ ansats. Samtliga studier fick genomgå en kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. De två huvudkategorierna som kom fram var ”Erfarenheter av kommunikationens betydelse i vårdandet” och ”Erfarenheter av att konfronteras med andra kulturella normer”. Slutsats: I vårdandet av patienter från andra kulturer kunde svårigheter uppkomma emellertid gouterade sjuksköterskorna den kulturella mångfalden. Det framkom även i resultatet att kommunikation var en viktig faktor för att kunna skapa en vårdande relation. Sjuksköterskorna erfor bristande kunskap om olika kulturer samt begränsad tillgång av resurser, något som hade kunnat förhindras genom utbildning i kulturkongruent vård.

<p>Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka.</p> / <p>Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.</p>

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka. / Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.

No description available.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation. Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument. Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden. / Background: Humour has long been seen as something beneficial and has during the recent decades become a subject for increased research, despite this it appears that there is not enough evidens to implement humour as a tool in today´s care, despite it´s health promoting effects humour is assigned. Aim: The aim of this study was to highlight the importance of humour in nursing. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were analyzed. Results: The results are presented in five themes: Humour is a tool to mediate messages, humour builds good relations, humour as therapeutic play, humour is a tool to maintain the good patient persona and when used humour did not give the desired results. The results prove that humour is a effective instrument to strengthen and create social relations and also that humour has a health promoting effect, but also that humour has to be used with caution as it can damage a social relation if used incorrectly. Clinical significance: Humour is a good instrument to improve the nurse patient relationship and to promote good health in today´s care. There though a need for more research on the subject humour to strengthen its validity as a good instrument. Conclusion: Humour is useful to both patients and nursing staff which can be used for many purposes within care.

Bakgrund Kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna ge god vård. Med en ökande del människor som talar ett annat språk så ställs vårdpersonalen inför svårigheter när detta utgör ett hinder. Att studera vilka konsekvenser som uppkommer i samband med språkhinder samt hur det påverkar vården är därför intressant. Syfte Syftet var att belysa konsekvenser som uppkommer vid språkhinder mellan vårdpersonal och patienter som inte talar det officiella språket i landet, sett ur ett personalperspektiv.    Metod  En kvalitativ litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, Artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Pubmed. 315 st titlar samt abstract lästes och efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar daterade 2012–2017. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegs analysmodell. Resultat I litteraturstudiens resultat framkommer att vårdpersonalen upplever att det uppkommer konsekvenser vid språkhinder mellan vårdpersonal och patient.  Artiklarna som tagits fram har belyst dessa konsekvenserna De är i många avseende samstämmiga. Resultatet kan tjäna som vägledning för vårdpersonalen hur vården kan komma att förbättras. Vilka verktyg som finns till hands samt hur dessa kan komma att användas på bästa sätt. Det har även framkommit vilka svårigheter som uppkommer vid språkhinder och på vilket sätt det går att hantera dessa på. Litteraturöversiktens resultat påvisar 2 huvudkategorier: Osäker kommunikation och Hantering av språkhinder samt 7 underkategorier som beskriver ovanstående kategorier. Slutsats  Det är viktigt att belysa konsekvenserna som kan uppstå när kommunikationen är ett hinder mellan patienter och sjukvårdspersonal. Att inte kunna förstå varandra kan leda till misstolkningar och en misstro mot vården. För att kunna ge bästa möjliga vård måste man i möjligaste mån undanröja kommunikationsproblem. Det behövs en större insikt hos vårdpersonalen om att kommunikationssvårigheter inom vården är vanliga och att det finns ett ökat behov av kunskap om olika sätt att hantera detta på. Det är viktigt att förstå och respektera patienternas känslor och behov, särskilt när det gäller patienter som genom sitt språkhinder hamnar i en utsatt situation.