Bakgrund: Inom den somatiska slutenvården drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. De flesta vårdskador sker inom den kirurgiska verksamheten eller i samband med läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor inom kirurgiskt kontext har därför ett stort ansvar när det gäller att värna om patientsäkerheten och undvika vårdskador. Syfte: Studies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext. Metod: Studien har en explorativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes i fyra fokusgruppintervjuer med 22 sjuksköterskor på tre sjukhus i södra Sverige. Data har analyserats utifrån Krueger och Casey's klassiska kvalitativa analys av fokusgruppintervjuer. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier av sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet; säker vård, organisation och sjuksköterskans profession. Informanterna uppfattade patientsäkerheten som god men identifierade flera bristande områden såsom låg sjuksköterskebemanning, hög vårdtyngd och bristande kompetens på avdelningarna. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext beskrivs innehålla flera aspekter inom områdena säker vård, organisation och sjuksköterskans profession i relation till patientsäkerhet. Dock identifieras flera bristande områden med tyngdpunkt på bemanning, kompetens och arbetsmiljö. Patientsäkerheten uppfattades generellt som god och det fanns en medvetenhet att ständigt arbeta med förbättringar inom patientsäkerhetsområdet.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman. Det framkom att mötet mellan sjuksköterska och patient kunde upplevas både bra och dåligt. Bristfällig information till patienten var vanligt. Sjuksköterskans kompetens ansågs överlag som god. Sjuksköterskans egenskaper och attityd var av stor vikt för att patienten skulle känna sig välkommen inom akutsjukvården. Diskussion: Sjuksköterskan borde uppmärksammat varje enskild individ, ung som gammal, med såväl brådskande som icke brådskande besvär. Ett gott möte mellan patient och sjuksköterska var att sträva efter då det kunde leda till att den vårdsökande i framtiden inte drog sig för att uppsöka vård för sina besvär i tid. Slutsats: Sjuksköterskan har en avgörande roll för hur patienter upplever mötet med akutsjukvården. Detta borde varje sjuksköterska vara medveten om i sitt dagliga arbete.

Introduktion/Bakgrund: Med patientsäker vård avses vård där all verksamhet inriktas på att reducera risker för vårdskador, dess antal och konsekvenser. En akutmottagning är en vårdenhet som dygnet runt bedriver trauma- och/eller akutsjukvård av patienter med olika tillstånd och allvarlighetsgrad. Patienterna bedöms enligt olika triagesystem. Sjuksköterskan bör besitta viss kompetens för att kunna genomföra en effektiv och patientsäker omvårdnad på akutmottagningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) nio steg, där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.  Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar varav åtta är kvalitativa artiklar, två är kvantitativa artiklar och en är mixad metod artikel. Dataanalysen resulterades i följande teman: kommunikation, bemanning och arbetsbelastning med flera tillhörande underteman. Slutsats: Studiens resultat antyder på att patientsäkerhet brister på akutmottagningarna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Sjuksköterskor beskrev hög arbetsbelastning, brist på rutiner och samarbete, tidsbrist samt icke-optimal bemanning som faktorer till negativ påverkan på patientsäkerheten. Högt arbetstempo tvingar sjuksköterskor att avvika från rutiner för att hinna med arbetspassets uppgifter. Sjuksköterskekompetens visade sig också kunna påverka patientsäkerhet. Sjuksköterskor nämnde dessutom att personcentrering, teamsamverkan och effektiv kommunikation är av vikt vid genomförande av patientsäker vård.

<p>ABSTRAKT</p><p>Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.</p>

ABSTRAKT Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

Denna studie fokuseras mot att undersöka sju förskollärares professionalism med musiken som enämnesrelaterad ingång. Professionalism är ett svårt begrepp att förstå innebörden av då det innefattarflera olika delar, ett samspel med andra, en medvetenhet om barnens behov, kunskap om förskolemiljön, ettsamspel mellan hem och förskola, professionell utveckling, pedagogernas värdegrunder och reflektioner. Syftetmed denna studie är att förklara sju förskollärares professionalism, vilket analyseras genom derasberättelser om hur de arbetar på ett medvetet sätt i sin yrkesroll. Där det särskilda intresset ligger påhur professionalismen synliggörs genom musiken. Studien är kvalitativ och det har gjortssemistrukturerade intervjuer för att samla in data.Musiken har varit en av ingångarna för att lyfta fram den professionella kompetensen där vi tolkar enotillräcklig didaktisk kunskap kring musiken i förskolan, samt en delvis medvetenhet kringprofessionalismen. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultat: Huvudresultaten sammanfattades i fem kategorier: Specialistsjuksköterskans roll är otydlig och osynlig; Specialistsjuksköterskan utför särskilda arbetsuppgifter; Specialistsjuk-sköterskan besitter fördjupad kompetens; Specialistkompetens leder till personlig utveckling samt Specialistsjuksköterskan är en ambassadör. Slutsats: Det behövs en ökad förståelse för specialist-sjuksköterskans kompetens. För att detta ska kunna ske efterfrågas en tydligare beskrivning av vad det innebär att arbeta som specialistsjuksköterska på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. / Background: The competence of the specialised nurse is a development of the knowledge and skill obtained in the elementary nursing education. The need for specialised nurses increases but as the work tasks of specialised and general nurses do not differ considerably, this may lead to the specialised nurses leaving the clinical area of work. The requested expertise will then be at risk of disappearing. On these grounds and as a way of clarifying the role of the specialised nurse in psychiatric in-patient care, it is of interest to observe how the specialised nurse is perceived and what the expectations of her competence are. Aim: to describe doctors' conceptions of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. Method: Eight qualitative semi-structured interviews were analysed using a phenomenographic approach. Results: The main findings were summarised in five categories: The role of the specialised nurse is unclear and unseen; The specialised nurse executes special tasks; The specialised nurse possesses in-depth competence; Specialist skill leads to personal development and finally The specialised nurse is an ambassador. Conclusion: There is a need for an increased understanding of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. In order for this to happen a clearer descripton of what it entails to work as a specialised nurse in in-patient care is requested.

Surgical processes are a complex function of a number of inter-related factors that include individual skills, team working and operating theatre environment. Individual skills can be divided to technical and non-technical skills. This distinction between technical and non-technical skills is rather recent in the healthcare literature. There are studies made about assessing non-technical skills performed in the operating theatre but studies made to assess theatre nurses‘ technical skills have been lacking until recently. The aim of this study is to evaluate clinical applicability of a newly developed observation tool in different contexts and through observing describe similarities or differences between theatre nursing. The observations in the present study are structured with a newly developed observational tool that is developed to assess technical skills of a theatre nurse. The two authors of this study performed the data collection simultaneously at different operation departments. The present study makes evident that the technical skills required of a theatre nurse are considerably different in two different countries. Therefore, it is difficult to use an observational tool without modifying it according to local routines. / Kirurgiska processer består av ett antal komplext inbördes relaterade faktorer som inkluderar individuella färdigheter, teamarbete och miljön i operationssalen. Individuella färdigheter kan delas till tekniska och icke-tekniska färdigheter. Denna åtskillnad mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter är ganska ny i omvårdnadslitteraturen. Det har genomförts studier där man har bedömt icke-tekniska färdigheter som utförs i operationssalen men studier för att bedöma operationssjuksköterskans tekniska färdigheter har saknats fram till nyligen. Syftet med denna studie är att utvärdera den kliniska tillämpligheten av ett nyutvecklat observationsverktyg i olika kontext och genom att observera kunna beskriva likheter eller skillnader mellan tekniska färdigheter. Observationerna i den aktuella studien är strukturerade med ett nyutvecklat observationsverktyg som är utvecklad för att bedöma en operationssjuksköterskas tekniska färdigheter. De två författarna till denna studie genomförde datainsamlingen samtidigt på olika operationsavdelningar. Den aktuella studiens resultat visar att de tekniska färdigheterna som krävs av en operationssjuksköterska är betydligt olika i två olika länder. Därför är det svårt att använda ett observationsverktyg utan att anpassa det enligt de lokala rutinerna.