Bakgrund: Tidigare internationella studier visade att nyexaminerade arbetsterapeuter upplevde en chock vid arbetsstart. De upplevde en praktisk kunskapslucka mellan vad som undervisas på universitet och färdigheter som krävs på en arbetsplats. Stöd och utbyte av erfarenheter från mer erfarna kollegor har visat sig vara av betydelse för nyexaminerade arbetsterapeuter. Syfte: Studiens syfte är att beskriva nyexaminerade arbetsterapeuters upplevelser och erfarenheter av yrkesrollen. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats med intervjuer för att inhämta deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog tio nyexaminerade arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys utfördes där meningsbärande enheter plockades ut, kondenserades och kodades för att slutligen kategoriseras. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, dessa var Den nya yrkesrollen - utmaning, Betydelsen av kollegialt stöd som nyexaminerad, Utbildningens innehåll i relation till verkligheten och Andras förväntningar och syn på arbetsterapeuten. Slutsats: Deltagarna upplevde utmaningar i yrkesrollen och att de besitter kompetens som inte nyttjas. Det kollegiala stödet var mycket betydelsefullt för de nyexaminerade arbetsterapeuterna. Det behövs mer forskning kring betydelsen av introduktion på arbetsplatsen, olika verksamheters påverkan på upplevelser och erfarenheter i yrkesrollen samt vilket kollegialt stöd som behövs vid en nyanställning.

No description available.

Denna studie fokuseras mot att undersöka sju förskollärares professionalism med musiken som enämnesrelaterad ingång. Professionalism är ett svårt begrepp att förstå innebörden av då det innefattarflera olika delar, ett samspel med andra, en medvetenhet om barnens behov, kunskap om förskolemiljön, ettsamspel mellan hem och förskola, professionell utveckling, pedagogernas värdegrunder och reflektioner. Syftetmed denna studie är att förklara sju förskollärares professionalism, vilket analyseras genom derasberättelser om hur de arbetar på ett medvetet sätt i sin yrkesroll. Där det särskilda intresset ligger påhur professionalismen synliggörs genom musiken. Studien är kvalitativ och det har gjortssemistrukturerade intervjuer för att samla in data.Musiken har varit en av ingångarna för att lyfta fram den professionella kompetensen där vi tolkar enotillräcklig didaktisk kunskap kring musiken i förskolan, samt en delvis medvetenhet kringprofessionalismen. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.

<p><strong>AIM</strong>: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. <strong>METHOD</strong>: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. <strong>RESULT</strong>: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  <strong>CONCLUSION</strong>: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.</p>

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. RESULT: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  CONCLUSION: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

Research has shown that curiosity, professional self-doubt, deliberate practice, supervision and constructive coping skills provide good conditions for further development as an effective psychotherapist. Furthermore, research has shown that there seems to be a connection between the psychotherapist's well-being and treatment outcome. Several studies have shown that good self-care strategies reduce stress and prevent burnout, and highlight the importance of finding a balance between professional and personal life. The purpose of this study was to investigate how licensed psychotherapists view the need to maintain and further develop their psychotherapeutic competence, and how they relate to the balance between professional work and personal self-care. Six licensed psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews, which were analyzed with systematic text condensation. The results showed that all of the participants remained interested in developing as a psychotherapist mainly through further education, but there were large individual differences in the perceived need for supervision and to systematically evaluate their own work. All participants highlighted self-care as important and had their own specific strategies. The participants also described how the organisation of their work affected their possibilities for both further development and their need for self-care. One conclusion of the study is that structures of supervision and evaluation of psychotherapies, both in public and private healthcare, are important areas of development, as well as providing conditions for psychotherapists self-care.

Public librarians need to be ready to meet many different people and the quality of work must be high. Reading promotion work has a special focus in the Swedish Library Act and is also something that the library's visitors value highly. International studies have shown that librarians have found a space through staff book clubs, where they have been able to exchange knowledge and experiences in professional development purposes. In Sweden several public libraries hold different types of staff forums for conversations about reading and literature, all of them to let the librarians gain and give each other knowledge. The purpose of this study is to gain knowledge about Swedish public librarians opportunities for professional development in reading promotion work, through forums for conversations about reading and literature. The study has been conducted by observing forums for conversations about reading and literature and interviewing librarians who participate in these. The results have shown increased job satisfaction and increased confidence in both meeting with the library's visitors and to organize reading promotion activities. The lack of time for reading was said to be the biggest obstacle and is described as a constant dilemma in relation to the library visitors expectations of the library staff. Since there was no previous research in the field within the Swedish context, this study can serve as inspiration for further studies.

Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.  Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt.  Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd.